Vedklyvaren ger oss tankar för dagen!

En stark lokal ekonomi är lösningen för en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden. Både skogsägaren, som förser byn med ved för vinterns behov och de storstadsbor som letar livsstilskickar i en lantlig idyll behövs på landsbygden,skriver Jytte Rüdiger och Peter Waara.

Turisten vaknar abrupt ur sin törnrosasömn när grannen tidigt en morgon klyver björkved för att täcka senhöstens och vinterns behov av ved i byn på fyra hushåll. Ljudnivån är för hög och turisten klagar och ber att grannen ska jobba på dagen, inte på morgonen.

Vems verklighet är den långsiktigt hållbara –skogsägarens som förser byn med ved för vinterns behov eller de som letar efterrekreation i en lantlig idyll?

Gästerna har köpt eller hyrt sina kortsiktiga boenden, ofta för dyra pengar på en internationell marknad Vedklyvaren har investerat i skog, maskiner och arbetstid och ska leva av avkastningen vedförsäljningen ger.

Skillnaden är förutsättningarna:långsiktighet (i det småskaliga skogsbruket) kontra kortsiktighet (helgboendet)eller enkelt arbete kontra njutning.

Tveklöst är gästernas insatser i den lokala ekonomin betydelsefull. Till exempel ger närproducerat livsmedel ett attraktivt mervärde för vistelsen i bygden, trots det eventuellt högre priset. Bygdens produktion av varor skapar lokal stolthet och ger ett betydelsefullt tillskott i den lokala ekonomin. Men produktionen av dessa kräver arbete, arbete som ibland sker på morgonen lagom till andras första kaffekopp. Här skapas lätt en konfliktmellan behovet av tystnad och en verklighet präglad av produktion. Men för att landsbygden ska utvecklas behövs en ekonomi som omfattar både gäster och lokala producenter. Både vedklyvarens arbete och turisterna ekonomi behövs, inte minst för att värna om lokal hållbar utveckling –veden som produceras lokalt ger värme och skänker en hög mysfaktor hos både de bofasta och turisterna. Frågan är hur turisternas behov kan möta den vardag och verklighet som vedklyvaren lever i och hur vedklyvaren ska kunna göra sitt jobb för att möta en lokal efterfrågan på närproducerat?

Man kan heller inte bortse från att det finns en efterfrågan på vad landsbygden har att erbjuda bland kapitalstarka storstadsbor.  Detta ger givetvis en viss värdestegring på fastigheter som kommer de bofasta till gagn på olika sätt. Men innebär även ett hot mot de mindre kapitalstarka som ska överleva utifrån de ekonomiska förutsättningar vardagens arbete innebär.  Det ekonomiskt lukrativa i höga fastighetspriser bjuder in till spekulation och rovdrift vilket kontrasterar varsamhet och långsiktighet. Vem ska bo på landsbygden i framtiden och ansvara över det öppna landskapet; kommande generationer bofasta eller nya sommargäster?

Vi måste respektera att ekonomi ur ett producentperspektiv är något annat än en ekonomi i ett konsumtionsperspektiv och samtidigt acceptera att idag är båda starkt länkade till varandra. Utan arbete ingen njutning, utan njutning inget arbete. Tolerans och respekt för skilda förutsättningar och behov är ett första steg för en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden. Det gäller att skapa förutsättning för nya generationer vedklyvare att leva sida vid sida turister och tillfälliga gäster.

Björkveden som brinner och värmer den öppna spisen var en gång en ståtlig björk som växte ett par hundra meter från gården,som fälldes av en motorsåg, transporterades till gården, kapades och klövs.Björkens väg från skog till öppen spis bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.

Visionen är att vedklyvaren kan börja sin morgon och att gästerna för stunden lägger ifrån sig morgontidningen, sippar på sitt kaffe och lyssnar på ljudet av vedklyven, likt tankar för dagen i radions P1.

Jytte Rüdiger,
landsbygdsutvecklare,
U LANDAstrid Lindgrens Hembygd

Peter Waara,
professor,
Uppsala Universitet