Publicerad den 12 maj 2010, kl 18:12 av Karin Wenström
Dags att påfolka landsbygden
Ettusen människor från ettusen olika platser i Sverige deltog i Landsbygdsriksdagen i Sunne 6-9 maj 2010. Det var en hisnande upplevelse att befinna sig mitt i denna svärm av delegater, så sugna på landsbygd, så inbjudande och öppna.
Vi var två från Krokstrand, Strömstads kommun, som hade förmånen att få vara med om det.
Massor av seminarier med olika infallsvinklar på landsbygdens utveckling och förutsättningar fanns på programmet. Det var som att små startgropar oavbrutet bildades under våra fötter när vi gick från den ena föredragshållaren till den andra. Precis som vid samtalen, som uppstod på tumanhand i fikakön eller på bussen från hotellet. Alltid mötte man någon med gemensam nämnare. Vi fastnade i varandras nät och bytte adresser.
Inställningsknappen
Vi delegater var alltså taggade och inställda på Mera Landsbygd, för att stjäla Molkomgruppens ljuva ordvändning Mera Molkom. Också arrangörerna bäddade skickligt för att skapa den rätta kreativa stämningen. Det hände bland annat spännande saker i framtidssoffan på scenen. Första morgonen hälsades vi välkomna av två ståuppkomiker som fick den jättelika idrottshallen att skratta loss. Den ene med pappkartong på huvudet hette Inge Gaist. Kartongen föreställde en kamera. Kompisen tittade på hans bilder och sa förvånad: ”Men du har ju intsällningen på auto!” Han hittade varken självbild eller framtidsbild i Inge Gaists ryggsäck. ”Du måste ju ställa om till manuell.” Vi skrattade och skrattade medan de båda letade efter inställningsknappen. Kan man ändra inställningen, kan man påverka sin framtidsbild.
Lyssna på varandra
Landbygdsriksdagen fattar inte beslut. Det kändes först konstigt. Dock gick ett ljus upp för oss förstagångare på söndagens förmiddag då påsen knöts ihop. Riksdagspolitiker från alla partier fick sätta sig i framtidssoffan på scenen. Först fick de lyssna på oss och sedan vi på dom.
I så kallade framtidsverkstäder hade vi länsvis diskuterat vad som är angeläget för landsbygden. En fråga gällde bland annat regelverken. Regler som är skapade för stora verksamheter passar inte på smådrift. Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva, efterlyser en attitydförändring hos handläggare och tjänstemän. Det måste finnas ett tolkningsutrymme. ”Man bör som i fotbollen, döma efter reglernas anda.” Andra intressanta frågor som togs upp var landsbygdsföretagens svårighet att hänga med vid offentliga upphandlingar och om servicebehovet för att få en befolkning i balans.
Få se nu. Det nya ordet ”påfolka” som uppfanns i en av framtidsverkstäderna, kommer det att bli årets nyord? Dags att påfolka landsbygden.
Sedan var det dags för politikerna att berätta för oss om sina program för landsbygden. Samverkan är en röd tråd som löper genom alla partierna. Den färska utredningen Högdalsutredningen, tar upp vikten av samverkan. För att klara av att bibehålla våra lokala servicepunkter måste vi bli bättre på samverkan: samverkan mellan byalaget, det offentliga och näringslivet. Bengt-Anders Johansson (M) formulerade sig så här: ”Var och en tänker stuprör. Det är nu dags att tänka hängränna.”
En annan tanke som Krister Örnfjäder (S) lanserade var att regeringskansliet borde ha en speciell funktion med uppgift att undersöka: ”Vilken effekt får detta beslut ute i landet?” Miljöpartiets Tina Ehn satte huvudet på spiken när hon frågade sig själv: Varför står jag här? Och svarade: Därför att jag tror på närsamhället. Jag tror att lösningen finns där jag står.”
Vara en del av lösningen
Vi instämmer. Känslan av att vara en del av lösningen har uppenbarats för oss under dessa fyra dagar. Verkligen. Det allra starkaste intrycket gjorde dock Rebecka Hallams, en ung tjej i Sjuhärads ungdomsprojektet Sixten.
När hon fick ordet, tog hon micken, såg rakt ut på oss och sa: ”Landsbygdsriksdagens tema har varit där generationer möts utvecklas landsbygden. Vi ungdomar har inte känt av mycket av det. Jag uppmanar er att sluta prata om unga och börja prata med unga.”
Gulp!
Med denna spark i baken gick landsbygdsriksdagen 2010 mot sitt slut. Vi for hem åt tusen olika håll. För att leta efter inställningsknappen.
KARIN ASKBERGER
May 17, 2010 kl. 10:54
Ännu en landsbygdsriksdag har avhållits utan att svensken i gemen fått veta att landsbygdsbefolkningen var större 2005, 2000, 1995 och 1990 än 1980 - källa SCB publikationerna Tätorter 1990-2005. På landsbygden bor ca 1,5 miljoner, i små tätorter med 200-5000 innevånare bor också ca 1,5 miljoner, i medelstora tätorter utanför storstadsområdena bor 3 miljoner och i storstadsområdena likaså 3 miljoner varav hälften i Stockholmsområdet.
May 19, 2010 kl. 13:33
RÄTT!
30% av landets befolkning bor på landsbygden!
Därför är det viktigt att vi 30 % på alla sätt samverkar för att få storskalig effekt på våra idéer och insatser.
Kan man tänka sej en samverkan under parollen \" glöm föreningen, tänk på bygdens framtid\"?
Vi är ju faktiskt fler än till och med Stockholm!