Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht poserade under Landsbygdsriksdagen 2016. Foto: Linn Hjort

Vi har intervjuat landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att höra hans tankar om landsbygdsutredningen och förslagen i den. Samt lite annat smått och gott. En kortare version av intervjun publicerades i vårt nyhetsbrev Hela Sverigebladet nummer 2 2017.

1. Vi anser att det finns en storstadsmaktordning, en urban norm, där staden är det normala, och det man naturligt utgår från. Hur ser ni på storstadsnormen? Hur kan vi bli av med den?

Debatten i Sverige har alltför ofta fokus på konflikt. Förort ställs mot innerstad, norr mot söder och, inte minst, stad mot land. Vi behöver komma bort från den polariseringen och bort från bilden av att det ena måste vara rätt och det andra fel. Det är hög tid stärka gemenskapen mellan stad och land. Jag ser detta behov inte bara som landsbygdsminister utan också som ansvarig för den regionala tillväxtpolitiken, inom vilken det är viktigt att alla delar i en region, såväl stad som landsbygd, behöver samspela för att skapa bästa möjliga utveckling.

Regeringen arbetar nu med att utforma en sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling. Denna ska tydliggöra och beskriva landsbygdernas förutsättningar. Genom en tydlig politik för att stärka landsbygderna och ta vara på de unika förutsättningar som finns där, skapas en bredare förståelse för landsbygdens bidrag till samhällsutvecklingen.

En politik för landsbygdernas utveckling berör också många andra politikområden. Landsbygdernas särskilda förutsättningar behöver mötas och tas tillvara inom många sektorer. Att tydliggöra detta är viktigt i utvecklingen av en ny sammanhållen landsbygdspolitik.

Alla har en viktig roll i att bidra till att förmedla landsbygdens möjligheter och förutsättningar. Det är positivt att Hela Sverige ska leva är en av de aktörer som bidrar till att beskriva förutsättningarna att bo, leva och verka på landsbygden.

2. Genom att använda de lokala gruppernas kunskap så förbättras politiska beslut - och samhällsengagemanget ökar. Vi tycker att utredningen hade kunnat beskriva tydligare en önskan om hur civilsamhället ska delta i den nya landsbygdspolitiken. Går det att åtgärda i efterhand? Vill ni det?

Det civila samhället är viktigt för utvecklingskraften i hela landet. Regeringen stödjer det civila samhällets organisationer och nätverk på olika sätt.  I följande punkter beskrivs några exempel på regeringens vilja och ambition att underlätta för det civila samhället att delta i och påverka samhället och landsbygdsutvecklingen:

Regeringen har beviljat Hela Sverige ska leva verksamhetsbidrag med 45 000 000 kronor för perioden 2016-2018. Bidraget ska användas till att stimulera och stödja lokal utveckling i alla delar av landet. Det civila samhällets roll för frågor som rör mångfald och integration ska uppmärksammas. De insatser som Hela Sverige ska leva genomför medverkar till lokal utveckling i hela landet. Det handlar om insatser som är viktiga i såväl landsbygder som i mer tätbefolkade områden. Det blir också allt viktigare att frågor som rör mångfald och integration uppmärksammas i detta sammanhang.

Regeringen har också beviljat Skärgårdarnas Riksförbund verksamhetsbidrag med 5 400 000 kronor för perioden 2016-2018 för sitt arbete med att skapa goda förutsättningar för sysselsättning, boende och service i Sveriges skärgårdar. Det handlar om att skapa hållbar tillväxt, utveckling och attraktiva livs- och boendemiljöer i Sveriges skärgårdar.

Ett viktigt nätverk för det civila samhället är Landsbygdsnätverket. Det är ett nätverk som består av organisationer och myndigheter som på olika sätt har betydelse för utvecklingen av de verksamheter och företag som finns på landsbygden och i kustsamhällen. Man jobbar till exempel med kommunala landsbygdsstrategier, service, integration och unga på landsbygden. Landsbygdsnätverket finansieras via landsbygdsprogrammet.

Runt om i landet har personer i föreningar, företag och kommuner arbetat med att ta fram utvecklingsstrategier som ska ligga till grund för utvecklingen i 48 leaderområden. Dessa strategier beskriver insatser för ökad sysselsättning och nya företag och hur området kan bli attraktivt och konkurrenskraftigt. Samverkan mellan privat, ideell och offentlig sektor samt utifrån lokala förutsättningar och initiativ är centralt inom leadermetoden.

       

3. Vi anser att möjligheten till återbäring av naturresurser, exempelvis omfördelning av viss beskattningsrätt, återföring av naturresursavgifter och förbättrade möjligheter till delägande borde utredas. Hur ser ni på det?

Alla kommuner och landsting måste kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.  För att kunna lösa dessa uppgifter krävs att det finns ekonomiska resurser. En återföring av vinster från nyttjande av naturresurser skulle dock inte möta framtidens utmaningar i alla kommuner och alla delar av landet, eftersom förutsättningarna varierar kraftigt från kommun till kommun. För att göra det möjligt att möta behov i olika typer av utmaningar är kommunalekonomisk utjämning av avgörande betydelse. Regeringen har därför tagit initiativ till en uppföljning och översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning för att säkerställa att syftet med systemet uppnås.

4. Landsbygdsutredningen har många angelägna förslag. Hur lätt kommer arbetet med att genomföra utredningens förslag att gå?

Utredningen har lagt fram 75 förslag som berör många samhällssektorer och politikområden. Detta i sig innebär en stor utmaning när förslagen ska hanteras av regering och riksdag. Å andra sidan är det en styrka att förslagen kommer från en parlamentarisk kommitté och att förslagen därigenom är förankrade i de politiska partierna, 74 av 75 förslag stöds av samtliga partier i riksdagen. Trots detta kommer arbetet med en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik att innebära mycket hårt arbete och det finns en hel del svårigheter att hantera. Det är också viktigt att höra vad näringslivet, civilsamhället, myndigheter och andra organisationer anser om förslagen. Därför är remissbehandlingen av betänkandet ett viktigt steg på vägen om en ny politik.

5. Vi tycker att Jordbruksverket borde byta namn till Landsbygdsverket - för att bättre spegla deras uppdrag som gäller hela landsbygden. Hur ser ni på det?

Det är ingen fråga som är aktuell eller diskuteras i nuläget.