Mycket av det utvecklingsarbete som sker på den svenska landsbygden utförs av civilsamhället. Ideella föreningar, kooperativ, sociala företag, stiftelser och samfälligheter underhåller och sköter vägar, offentliga trädgårdar, mötesplatser, festlokaler, marknader och festivaler. Listan kan göras lång. Dessa föreningar och kooperativ besitter en enorm potential när det kommer till ekonomisk utveckling, till exempel vad gäller nya arbetstillfällen och ökad attraktionskraft för turism och boende. Men förverkligandet av denna potential är beroende av finansiellt kapital.

Vi vet att det är betydligt svårare för idéburna organisationer och organisationer på landsbygden att få vanliga banklån. Föreningarna blir alltså dubbelt finansiellt diskriminerade, både på grund av sina organisationsformer och för sina geografiska tillhörigheter. Staten bör därför skapa bättre förutsättningar för investeringar i den sociala ekonomin.

Vi anser att Mikrofonden skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att säkra finansiering. Det skriver vi tillsammans med Coompanion, Ekobanken medlemsbank, JAK Medlemsbank och Mikrofonden Sverige i Svenska Dagbladet.


Läs hela artikeln här