Historia.

Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva bildades av närmare 100 folkrörelseorganisationer i september 1989, i slutet av den stora kampanjen Hela Sverige ska leva. Rådet blev ett forum för erfarenhetsutbyte som saknats tidigare.

Kampanjen pågick år 1987 till 1989 och fick ett enormt genomslag. Budskapet var enkelt och stärkande: du är expert på din bygd! Du vet vad som behövs och du kan genomföra det!

Tiotusentals människor deltog i kampanjen. De bildade bygdekommittéer, de kläckte idéer kring sin bygds framtid, de arbetade tillsammans och förverkligade många av sina planer.

Kampanjen ledde till att de svenska lokala utvecklingsgrupperna – eller byalagen – blev synliga och en kraft att räkna med.

110 budkavlar samlade idéer

En viktig del av kampanjen var de 110 budkavlar som skickades runt i Sverige för att samla landsbygdsbefolkningens idéer, förslag och krav. Budkavlarna samlade 6 000 förslag som överlämnades till politiker på Landsbygdens dag på Skansen i augusti 1988.

Dessa förslag ledde också till att den allra första landsbygdsriksdagen i Umeå genomfördes våren 1989.

Det nya folkrörelserådet blev ett forum för att arbeta vidare med alla idéer och förslag från landsbygdsbefolkningen, men också att bli ett forum för erfarenhetsutbyte kring landsbygdsfrågor som inte funnits tidigare.

De första uppgifterna för det nya rådet anger inriktningen på verksamheten – stärka lokalt och påverka nationellt.  En extra landsbygdsriksdag anordnades redan våren 1990 och syftet var att utarbeta ett uttalande inför ett kommande riksdagsbeslut om regionalpolitik, skattepolitik och livsmedelspolitik.

Unga skulle få mer inflytande

Hösten 1990 startas de två första projekten som det nya rådet blev delaktig i, ett ungdomsprojekt för att ge unga mer inflytande och ett projekt som kallades 90-talets byapolitik. Syftet med det var att ta vara på det engagemang för den egna bygden som fötts i och med kampanjen.

I och med kampanjen trädde byarörelsen, alltså alla de som på ett eller annat sätt är engagerade i sin bygds lokala utveckling, ut i ljuset. Och vi här är för att stanna.

År 2007 ändrade Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva form och blev riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Fram till dess var de lokala utvecklingsgrupperna anslutna till folkrörelserådet, som bestod av medlemsorganisationer. I och med förändringen blev även lokala utvecklingsgrupper medlemmar i riksorganisationen.

År 2013 fick vi ta emot utmärkelsen Europeiska unionens medborgarpris 2013. Europaparlamentet delar ut priset och vi var en av 43 vinnare från 21 länder som det året fick ta emot medborgarpriset. Vi är mycket stolta över det och fick bekräftelse på att det arbete vi utför är viktigt och ger resultat. Det tar vi med oss in i framtiden!

År 2014 fyllde Riksorganisationen Hela Sverige ska leva 25 år. Det är en viktig milstolpe för en organisation och ett tillfälle att blicka både bakåt och framåt.

Det som år 1989 började som en brokig och vildvuxen rörelse, med möten och diskussioner från tidiga morgonen till sent på kvällen och stora manifestationer på gator och torg, har under åren utvecklats till en organisation som är en självklar röst för landsbygdens människor. Som svarar på remisser, är samtalspartner åt regeringsföreträdare och driver nyskapande projekt. Genom åren har vi samarbetat kring landsbygdspolitiken med olika regeringar, vi har introducerat vårt sätt att arbeta i Stockholms förorter och vi har tagit omställningsrörelsen till Sverige.

Visserligen är det sedan länge slut med stormötena fram till midnatt, men vi håller fortfarande hög takt och det är mycket verkstad!