Landsbygdsbarometern 2024.

Landsbygdsbarometern 2024 är en opinionsundersökning som mäter landsbygdsbors syn på politiska frågor. Undersökningen är gjord av Indikator Opinion på uppdrag av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Underkänt för beslutsfattarna

Landsbygdsborna upplever att beslutsfattare inte tar hänsyn till dem. Sämst betyg får EU och den nationella nivån, med tydliga skillnader jämfört med den regionala och kommunala nivån. Mönstret ser likadant ut oavsett om de som svarat uppfattar att de står till vänster, i mitten eller till höger i politiken. Likheterna är också mycket stora mellan kvinnor och män. Bilden av missnöje förstärks av uppfattningen om hur resurser fördelas mellan landsbygder och städer, samt i en upplevelse av att staten har övergivit landsbygderna. Samtidigt menar ungefär hälften av de som svarat att de inte heller kan förvänta sig samma servicegrad som stadsbor.

• 7 procent håller med om att nationella beslutsfattare tar hänsyn till landsbygdsbor
• 14 procent håller med om påståendet att resurser fördelas rättvis mellan landsbygder och städer
• 76 procent håller med om att staten har övergivit landsbygderna

Framtidstro & handlingskraft

Parallellt med det missnöje landsbygdsborna ger uttryck för framträder en bild av annan karaktär – som präglas av ansvarskänsla, handlingskraft och framtidstro. Landsbygdsväljarna lägger inte allt ansvar på politikerna. Det finns en kraftig majoritet för uppfattningen att a) de själva har ett ansvar för att utveckla platsen där de bor, b) att man ska engagera sig i lokala organisationer och c) att man ska ta egna initiativ och inte vänta på staten för att lösa problem. Tre av fyra landsbygdsbor känner framtidstro för platsen där de bor.

• 77 procent instämmer i de själva har ett ansvar att utveckla platsen de bor på
• 85 procent instämmer också i påståendet Man ska engagera sig i lokala organisationer, vilket visar på vikten av det lokala civilsamhället.
• 74 procent känner helt eller delvis framtidstro på platsen där de bor.

Sjukvård är den viktigaste frågan lokalt och nationellt

När landsbygdsbor svarar på vilken fråga som är viktigast för platsen där de bor hamnar Sjukvård i topp, följt av Skola/barnomsorg. Det finns tydliga skillnader i vilka frågor de anser är viktiga för Sverige och vilka frågor som är viktiga för platsen där de bor. Lag och ordning, Miljö och klimat samt Försvar och beredskap prioriteras högre som nationell fråga än som lokal fråga. Skola och barnomsorg, Infrastruktur och resande samt Skog/jordbruk prioriteras högre i det lokala perspektivet.

Topp tre på platsen där du bor

1. Sjukvård (37 procent),
2. Skola & barnomsorg (17 procent)
3. Infrastruktur & resande (7 procent)

Topp tre för Sverige

1. Sjukvård (32 procent),
2. Lag & ordning (19 procent)
3. Miljö och klimat (9 procent)

Stor enighet över partigränser

Det finns en stor enighet över partigränserna när det gäller vilka som är de viktigaste frågorna lokalt, samt vilka politiska förslag man prioriterar. Lokalt är även skillnaderna små mellan män och kvinnor.

• 54 procent av högersympatisörerna prioriterar sänkt pris på drivmedel som ett av de tre bästa politiska förslagen, medan motsvarande siffra för vänstersympatisörerna är 24 procent. Det är den största skillnaden mellan respondenter till höger respektive vänster.
• När det gäller de politiska förslagen Stoppa nedläggning av skolor i landsbygder, Rusta upp och bygg vägar, järnvägar och cykelbanor i landsbygder, Tvinga myndigheter att ta hänsyn till landsbygders förutsättningar samt Ekonomiskt stöd till service i landsbygder (livsmedel, apotek m.m.) skiljer det i inget fall mer än fyra procentenheter mellan vänster- och högersympatisörer.