Åse och Staffan blickar tillbaka på nio intensiva år.

När nu Åse Classon och Staffan Nilsson valt att avgå som ordförande för Hela Sverige ska leva (årsmötet den 19 maj) har de nio intensiva år att se tillbaka på. Åse och Staffan har medverkat till att modernisera vår kommunikationsplattform, inklusive vår logotyp, de har sett intresset för vår organisation och våra frågor bli allt större och de har krattat manegen för nya samtal och samarbeten, för att använda Staffans ord.

– Att vara ordförande i Hela Sverige ska leva har handlat mycket om att skapa goda relationer med aktörer både inom och utanför rörelsen. Det är viktigt eftersom det vi driver kräver samverkan och goda relationer, säger Åse.

Men det handlar också mycket om att ha närvaron i det lokala och visa på mångfalden av det lokala engagemanget i de nationella politiska diskussionerna.

– Det är det som ger oss legitimitet, fortsätter Åse.

När de två ser tillbaka på vad som hänt i organisationen under deras tid, så är det förändringen av vår kommunikation som är viktigast. Staffan ser vår nya kommunikationsplattform (år 2017) som en viktig milstolpe.

– Då införde vi vår nya stickerslogotyp där vi skriver Hela Sverige, istället för Hela Sverige ska leva. Det som är fiffigt är att det både betyder hela Sverige – rent geografiskt – men också att hela eller läka Sverige, säger han.

Förutom en bearbetning av vår logotyp, innebar den nya kommunikationsplattformen ett modernare visuellt uttryck och en mer utåtriktad kommunikation.

Hela Sverige ska leva har sedan dess stuckit ut näsan med våra nya balansrapporter som undersöker balansen i resurstilldelning mellan landsbygder och städer. Åtta olika områden har hittills varit under luppen. Vi gick igenom landsbygdsutredningens 75 förslag och visade hur få av förslagen som var genomförda. Vi deltar i en mängd olika sammanhang, vilket syns i våra verksamhetsberättelser där vi listar urval av det ledningen medverkar i.

Den nya strategin ser ut att ha lyckats.

– Vi är mycket mer efterfrågade i olika sammanhang. Man efterfrågar vår kompetens och våra åsikter i allt högre utsträckning både i utredningar, beredningar, projekt med mera. Vi syns även mer i media, säger Åse.

Åse återkommer till hur viktigt det är med samverkan och goda relationer, att det är med hjälp av dessa som vi kan hitta lösningar på de utmaningar som vi har i samhället.

– När människor med olika perspektiv kommer samman och börjar prata om de gemensamma utmaningarna så skapas en innovationsfrämjande struktur där man kan hitta nya lösningar tillsammans. Idéer och nya lösningar föds, förtydligar hon och tar service som exempel.

– Vi och många andra har arbetat brett med frågor om lokal service under framför allt de senaste åren. Och det har lett till nya innovativa lösningar. De senaste vi sett är obemannade butiker och det är den lösningen som gör att antalet butiker växer på landsbygden. Jag tror att vi bara är i början av utvecklingen, där vi använder den digitala infrastrukturen.

Omvärlden har också hunnit förändras under deras år som ordförande.

– Landsbygdsfrågorna är nu på agendan på ett helt annat sätt än för tio år sedan, inleder Staffan som dock är rädd för att det nyvaknade intresset för våra frågor ska leda till erbjudanden som är mer populistiska än långsiktigt hållbara nu när det är valår.

– Jag vill ha ett helhetsperspektiv i politiken. När det lyfts ska det vara på ett långsiktigt hållbart sätt, understryker han.

Åse ser samma sak, att förståelsen för landsbygdsfrågorna och ett land i balans har ökat de senaste tio åren.

– Exempelvis så har vi drivit frågan om möjligheten till distansarbete i många år. Det gör det ju betydligt lättare att bo och leva i hela landet. Nu finns en helt annan förståelse för distansarbete i den politiska diskussionen. Tyvärr krävdes det en pandemi för att bevisa att det ju går alldeles utmärkt, säger hon.

Hon ser även att synen på servicefrågorna har förändrats.

– Vi har drivit servicefrågorna, satt in dem i ett tillväxtperspektiv och visat att service krävs även för att utveckla näringslivet. Och vad gäller serviceutvecklingen generellt, så finns en helt annan inställning nu. Nu handlar diskussionerna till 90 procent om att utveckla service. Tidigare handlade de till 90 procent om avveckling eller att flytta servicen längre bort.

Även på Europanivå har det hänt saker inom landsbygdsfrågorna. Staffan som har ett stort internationellt engagemang gläds åt att vi spridit konceptet landsbygdsriksdag till i princip hela Europa.

– Det är en svensk idéexport. En landsbygdsriksdag är ju en kraftfull manifestation dit inte bara lokala landsbygdsutvecklare kommer, utan även politiker, forskare och myndighetspersoner. Det är en oerhörd bredd på de som deltar, säger Staffan.

Framgångsfaktorerna, tror Staffan, är dels inspirationsresorna där man som deltagare får lära sig mer om platsen och vad invånarna åstadkommit utifrån förutsättningarna de har.

– Många deltagare säger att inspirationsresorna är det bästa i landsbygdsriksdagarna. Det här gäller även den europeiska landsbygdsriksdagen, ERP, där de goda exemplen hämtas från olika länder, men med samma tanke om inspiration och idéutbyte, säger Staffan som också tror att demokratifrågan är viktig för landsbygdsinvånarna.

– Landsbygdsriksdagarna ger en röst som landsbygdsbefolkningen inte haft förut, att man manifesterar landsbygdens röst. Landsbygden blir synlig

Hela Sverige ska leva var också med och drog igång den europeiska landsbygdsriksdagen, ERP, där representanter från EU-länderna träffas och pratar gemensamma spörsmål inom landsbygdspolitik.

Den första arrangerades 2013 i Bryssel. Vid det här laget har ERP genomförts fyra gånger och Staffan känner sig stolt över att, tillsammans med många andra, varit med och bidragit till utvecklingen av den.

Syftet med ERP är att vara en landsbygdsröst inom EU, i kommissionen och andra institutioner. Hur tycker du att ni har lyckats med det?

– Det finns ju även andra röster för landsbygden i de här sammanhangen, men ERP är en stark manifestation. Den är både känd och erkänd av EU-kommissionen och ett respekterat forum för landsbygdsfrågor.

Och han tror att den är här för att stanna.

– Den har tillräcklig livskraft för att leva vidare. Hela tre landsbygdsorganisationer på Europanivå driver arbetet vidare, Elard, Erca och Prepare, säger Staffan Nilsson.

ERP arrangeras i år, i polska Kielce. Hela Sverige ska levas styrelse har utsett en delegation som reser dit Läs mer om årets ERP här.