Nytt utjämningsförslag skapar både vinnare och förlorare.

Regeringens nya förslag om ändringar i det kommunala utjämningssystemet får stora konsekvenser för små och glesa kommuner. Några blir tydliga vinnare – andra riskerar att förlora miljonbelopp. Förändringen handlar om hur kommunernas kostnader för administration ska räknas, men bakom siffrorna döljer sig viktiga frågor om rättvisa, likvärdighet och framtidens välfärd.

– Förslaget påverkar förutsättningarna att driva kommunal verksamhet i landsbygder, men handlar i grunden om att regeringen vill se fler sammanslagningar av små kommuner, säger Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige ska leva.

Glesa kommuner blir vinnare – andra tappar stort

I regeringens promemoria ”Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner” föreslås en ny modell där gleshet – alltså hur utspridd befolkningen är – ska väga tyngre än tidigare för hur mycket ersättning kommunerna får för administrativa merkostnader.

För till exempel Kiruna, Älvdalen och Berg innebär det ett rejält tillskott. Kiruna skulle exempelvis få över 21 miljoner kronor mer än i dagens system, motsvarande cirka 950 kronor per invånare. Regeringen höjer också gränsen för att få högsta ersättningen – från 8 000 till 10 000 invånare – vilket gör att fler kommuner omfattas.

För kommuner som Orsa, Nordmaling och Vilhelmina, med liknande invånarantal men något tätare bebyggelse, innebär samma förändring i stället upp till 12 miljoner kronor mindre i årlig utjämning.

Skillnaden beror på att regeringen väljer en annan linje än den parlamentariska Utjämningskommittén, som i sitt förslag från sommaren 2024 ansåg att det är kommunstorleken, inte glesheten, som avgör de verkliga merkostnaderna för administration.

Regeringen vill se större kommuner

Förklaringen till bedömningen är enligt civilminister Erik Slottner att man vill öka incitamenten för små kommuner att slå sig samman.
– Litenhet är påverkansbart, medan gleshet är strukturellt och inte möjligt att förändra. Genom att justera systemet går vi mer till kärnan av kostnadsutjämningen, säger han.

Regeringen hoppas alltså att en förändrad utjämning ska öka viljan till kommunsammanslagningar. Något som det varken finns folkligt stöd eller kommunalt intresse för. Den statliga Kommunperspektivutredningen, som överlämnades till civilministern i början av 2024, konstaterar att ingen kommun i dag överväger att gå samman med en annan.

Utredningen, som förde dialog med drygt 130 av Sveriges minsta kommuner, lyfte i stället fram behovet av långsiktiga lösningar för att stärka kommunernas kapacitet utan att minska den lokala demokratin.

Får inte stöd av forskning

Forskningen ger inget stöd för att kommunsammanslagningar får några större effekter på den kommunala ekonomin, men hissar varningsflagg för effekterna på den lokala demokratin. Statsvetaren Gissur Ó Erlingsson vid Centrum för kommunstrategiska studier menar att mindre kommuner ofta fungerar bättre när det gäller medborgarnas delaktighet, tillit och demokratisk förankring. Han varnar dessutom för att sammanslagningar ofta leder till missnöje på orter som tappar sin status som centralort – och att de påstådda effektiviseringsvinsterna är överdrivna.

– Forskningen visar att besparingarna främst sker i den centrala administrationen. Dessa äts sedan ofta upp, bland annat av att löner harmonieras till den bäst betalande kommunen och av omställningskostnader när olika system ska harmonieras, säger han.

”Att pressa fram sammanslagningar är inte rätt väg att gå”

Hela Sverige ska leva har i sitt remissvar på Utjämningskommitténs slutbetänkande ställt sig bakom helhetsförslaget och betonat vikten av att hela systemet utvecklas, inte förändras bit för bit.

– Det är positivt att regeringen nu agerar, men att pressa fram sammanslagningar är inte rätt väg att gå. Utjämningssystemet är ett av våra viktigaste verktyg för att hålla ihop landet – då måste det utformas så att kommuner med liknande förutsättningar också behandlas likvärdigt.

Hela Sverige betonar också att en rättvis utjämning är avgörande för att alla kommuner, oavsett storlek och geografi, ska kunna erbjuda god välfärd och samhällsservice.

– Regeringen har aviserat fler förändringar under nästa år och vi utgår från att ambitionen är att stärka utjämningen som helhet – inte att skapa nya orättvisor mellan kommuner som redan kämpar med liknande utmaningar, säger Irene Oskarsson.

Detta har hänt:

2022: Regeringen tillsätter Utjämningskommittén 2022 för att se över det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Juli 2024: Kommittén lämnar sitt slutbetänkande ”Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn” (SOU 2024:50).

November 2025: Regeringen presenterar promemorian ”Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner”, som fokuserar på merkostnader för administration.

2027: Förändringarna föreslås börja gälla.