RÖSTER OM VÅR BALANSRAPPORT OM NATURRESURSER

Vår balansrapport om naturresurser har väckt uppmärksamhet på olika håll. Kraftigaste reaktionen har hittills kommit från Region Norrbotten som skriver utförligt utifrån rapporten.

Bland annat följande:

– I årtionden har enorma värden från Norrbottens malmkroppar, älvar och skogar runnit bort från länet. Synen på Norrbotten som tärande bidragstagare har satt sig på svenskarnas bild av norrbottningarna – och kanske även på norrbottningarnas självbild. ”Vi har varit dåliga kreditgivare, gett bort pengar utan att kräva tillbaka”, säger Tomas Vedestig, ordförande i regionala utvecklingsnämnden.”

Han säger också följande:

– När jag var på EU-uppdrag trodde de jag mötte att vi hade enormt mycket pengar och drog upp våra gruvor och kraftverk. De blev paffa när jag sa hur det var. Vi är kanske det enda landet i världen som har det på det här sättet. Alla andra har någon typ av regionaliserade avgifter så man får något tillbaka.”

Läs artikeln i sin helhet här.

Östersundsposten har också intresserat sig för rapporten och intervjuar vår verksamhetschef Terese Bengard. Artikeln utgår från vattenkraftskommunen Ragunda, där Terese bor, och själva artikeln kan bara läsas av dig som är prenumerant, men här nedan får du viktiga punkter.

– Vi försöker att underbygga argumenten och visa att så här ser det faktiskt ut. Vi slår hål på myten om den tärande bidragstagande landsbygden en gång för alla, säger Terese Bengard i artikeln.

”Hela Sverige ska leva väljer att fokusera på skillnaderna mellan Sverige och grannlandet Norges naturresurspolitik. En kombination av olika skattesystem i Norge gör att kommunerna där till exempel vattenkraft utvinns får stora intäkter. Genom det norska systemet skulle bara mellannorrlands kommuner få 900 miljoner i ökade intäkter varje år. Ragunda skulle få 193 miljoner kronor extra i kommunens plånbok varje år, tack vare den vattenkraft som utvinns i kommunens vattendrag.”

Du som är prenumerant kan läsa artikeln här