Samtal om hot och hopp för landsbygdernas framtid.
I samband med Hela Sverige ska levas årsmöte den 10 april genomfördes en hel rad workshops om aktuella frågor för landsbygdernas utveckling. Det blev livliga samtal – om både hot och hopp.
Att lösa problem med människan i centrum
Jens Öst, samordnare på Studieförbundet Vuxenskolan höll i en workshop på temat Folkbildningen och föreningslivet som resurser för landsbygdernas utbildning.
– Men det är inte jag som ska jobba – det är ni! Idag ska vi utforska hur folkbildning och föreningsliv kan bidra till landsbygdens utveckling, säger Jens.
Som stöd för att deltagarna skulle tänka nytt och dela utmaningar användes en särskild metod, den så kallade dubbeldiamanten.
– Att använda den typen av kreativa metoder har blivit väldigt populärt inom folkbildningen den senaste året. Just dubbeldiamanten är en metod för att lösa problem med människan i centrum, den hjälper oss att tänka nytt och dela erfarenheter, säger Jens.
Och det funkade! Möteslokalen surrade av samtal – utifrån en grundläggande princip i metoden om att förstå först och skapa sen. Så vilka frågor utforskade deltagarna? En hel massa, visade det sig. Men mycket kretsade kring det ideella engagemanget och behovet av samverkan.
Hopp för byskolorna
Åsa Morberg, forskare, debattör och drivande kraft bakom Byskoleupproret höll i en workshop på temat Hopp för byskolor. En aktuell fråga i Sveriges landsbygder under 2025 – med diskussioner om nedläggningar över hela landet.
Åsa Morberg, forskare, debattör och drivande kraft bakom Byskoleupproret höll i en workshop på temat Hopp för byskolor.
– Mitt engagemang för byskolorna började med en utvecklingsplan i min hemkommun Sandviken. Förslaget var att lägga ned alla byskolor – och samla eleverna i tre mastodontskolor i centrum. När jag granskade underlaget blev det uppenbart att det inte fanns vetenskapligt stöd för att lägga ned små skolor, säger Åsa.
Och på den vägen har det fortsatt. Genom sitt engagemang i Byskoleupproret hjälper Åsa föräldragrupper och andra att granska kommunala utredningar om skolor. Slutsatsen är tydlig. De håller ofta en låg kvalitet – där slutsatserna är klara redan från start.
Åsa delade med sig av både kunskap och råd för den som vill rädda en byskola. Allra först slog hon fast att skolnedläggningar i landsbygder är en trend i Sverige – som inte finns i andra länder. Därefter fortsatte hon med att avliva några myter. Som den som säger att det blir billigare att lägga ned byskolor än att ha dem kvar. Och den om att skolresultaten är sämre i små skolor.
– Det finns inga entydiga forskningsresultat som ensamma kan legitimera nedläggning av små skolor och etablering av stora skolor. Därför ska man förhålla sig kritisk till nedläggningsförslag och alltid be om en referensförteckning. Huvudmännen väljer forskningsresultat som stödjer deras förslag, säger Åsa.
Bland deltagare både offer för skoldöden – och skolräddare – men alla överens om skolans stora betydelse inte bara för barnens utbildning utan också för framtidstron i bygden.
Istället för att bara försvara sig mot förslag om nedläggningar, kan en väg framåt vara att utveckla skolbyggnaden till ett by-centrum. Åsa pratar om att om att skapa fler funktioner – och genom det tillföra nya pengar. En sådan funktion kan vara att öppna skolmatsalen för äldre. En annan om att samarbeta med folkbiblioteken. Och en tredje om att tillgängliggöra skolans idrottslokaler för fler.
Vill du veta mer?
Läs Åsa Morbergs blogginlägg om skolnedläggningar i landsbygder.
Läs mer om Byskoleupproret
Gå med i Facebookgruppen
Övriga workshops i samband med årsmötet
Bygdegården – En resurs i kris
Björn Körlof prisades som årets folkbildare av Studieförbundet Vuxenskolan på Landsbygdsriksdagen 2024 för sitt arbete med att placera Bygdegårdarna i centrum för en ny beredskapsrörelse. På detta pass berättade han om vad arbetet går ut på och öppnade upp för diskussioner om vi hur vi kan stärka samarbetet.
Läs mer om hur Bygdegårdarnas riksförbund arbetar med beredskap
Kapacitetsbyggande för beredskap och lokal omställning – Så utbildar vi fler lokala förändringsledare
Omställningsnätverket arbetar för att bygga upp hållbara och robusta samhällen som både kan stå emot kriser samt bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Fredrika Tidermark inspirerade till samarbete för att stärka vårt arbete för förändring med start i det lokala.
Läs mer om Omställningsnätverket
Pengar till lokal utveckling: vilka är pusselbitarna i finansieringen?
Finansiering för goda idéer är ofta en utmaning. På det här passet fick vi hjälp av proffsen som visade goda exempel på hur lokala utvecklingsgrupper lyckats finansiera sina insatser genom en kombination av metoder.
Ylva Lundkvist Fridh är VD på Mikrofonden, civilsamhällets och kooperationens egna riskkapitalkooperativ, som Hela Sverige ska leva är en av medgrundarna till.
Maria Flock Åhlander är VD för Ekobanken medlemsbank, som arbetar för en hållbar framtid med hjälp av pengar.
Framtidskraft: Demokratiska energilösningar
Energigemenskaper är kooperativt organiserade föreningar där medlemmarna samarbetar för att producera, konsumera, lagra och dela förnybar energi. Detta innebär inte bara miljömässiga fördelar, utan också ekonomiska och sociala vinster för samhället och kan möjliggöra för ö-drift.
Coompanion har tagit fram ett digitalt verktyg, Framtidskraft, som hjälper grannar och bygder att tillsammans skapa visioner och planera för start av lokala energigemenskaper.
På den här workshopen visade Leif Tyrén från Coompanion Värmland möjligheterna med energigemenskaper för att stärka lokala grupper. Han öppnade också upp för samtal om hur vi tillsammans kan bidra till att skapa fler energigemenskaper i våra bygder.
Testa verktyget Framtidskraft här.