Stora skillnader i utveckling mellan olika delar av landet.

En ny rapport visar att det går bra för Sveriges landsbygder. Samtidigt är variationerna stora mellan olika delar av landet, och vissa områden släpar efter.

Tillväxtverket har ett samordningsuppdrag för den svenska landsbygdspolitiken och i det ingår att följa upp och studera utfallet av politikens genomförande. I september 2024 lämnade de en fördjupad uppföljning till regeringen. Så, hur går det egentligen?

– Ingen vill nog uttala sig om vi kommit närmare det övergripande målet för politiken eftersom det är så visionärt till sin karaktär. Men om vi till exempel tittar på politikens 23 genomförandemål så kan vi definitivt se att politiken har gjort skillnad. Ett tydligt exempel på det är när bredbandsutbyggnaden går från 75 till 90 procent så påverkar det såklart både människor och företag, säger Gunnar Lindberg, enheten för Kunskap och lärande.

Rekommendationer till regeringen

Rapporter till regeringen kan vara lite andefattiga. De håller sig till fakta och är ”metodmässigt stringenta”.  Aningen torra, möjligen. Men de flesta innehåller också särskilda rekommendationer till regeringen, utifrån den fakta som läggs fram. Här finns det framåtblickande och verkligt betydelsefulla, vad som behöver göras för att nå uppsatta mål. Så också denna gång.

– Ett viktigt medskick är att regeringen behöver säkerställa att de myndigheter som förväntas bidra till politikens genomförande också har tydliga uppdrag för hur det ska ske, säger Gunnar.

– Ett annat att om regeringen vill leva upp till politikens ambitioner behöva de också förstärka genomförandet med insatser inom områden där det är lite skralt.

– Ett tredje medskick är vikten av att hålla i och hålla ut. För till exempel gäller service har tillståndet varit stabilt under ett antal år – men nu ser vi små tecken på negativa förändringar när det gäller restider till butiker och drivmedelsstationer. Framförallt är det sårbart, där avstånden ökar kraftigt om en butik lägger ned.

Underlag till regeringen – och en del av demokratin

Det är regeringen som beställt uppföljningen. Egentligen var den planerad till 2025, men eftersom det pågår en översyn av landsbygdspolitiken inom Regeringskansliet tidigarelades den ett år. Behovet av att veta hur det går är helt enkelt stort. Rapporten har också ett bredare syfte, som en del av demokratin.

– Regeringen är ansvarig inför riksdagen och behöver kunna visa både på vilka insatser som görs och hur resultatet ser ut. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också viktigt för allmänheten och civilsamhället att vi myndigheter har den överblicken. Jag brukar säga att utan uppföljning finns en risk att man börja gissa och anta saker. En del saker i uppföljningen är känt sedan tidigare, men om vi slutar komma med kunskapsunderlag och fakta blir vi blinda. Vi kan inte ta för givet att det som gällde 2018 gäller idag, säger Gunnar.

Indikatorer visar på trenderna

En viktig del av uppföljningen är redovisningen av hur det går i Sveriges landsbygder för ett tjugotal särskilda indikatorer. En indikator är en specifik detalj som väljs ut för att de kan representera ett större samhällsfenomen eller särskilda målsättningar inom politiken. Inom landsbygdspolitiken handlar det till exempel om hur människor flyttar mellan kommuner inom landet, hur många minuter det tar för elever att resa till närmaste skola eller andelen förvärvsarbetande i olika branscher.

Indikatorer är bra för att jämföra utvecklingen över tid och ger ett tydligt faktaunderlag för beslutsfattare. En styrka är också att de förenklar komplexa frågor, men det är samtidigt dess största brist. Det finstilta riskerar att gå förlorat, som till exempel skillnader inom kommuner.

– Indikatorerna ger oss möjlighet att följa utvecklingen i landsbygdskommuner över tid och se trender inom områden som utbildningsnivåer, befolkningsutveckling, tillgänglighet till service, bredbandsutbyggnad och kultur. Visst blir det lite grovhugget eftersom vi tittar på grupper av kommuner, men där finns ändå mycket att lära, säger Gunnar.

Vilka är de viktigaste resultaten från genomgången av indikatorerna 2024?

– Det vi ser i år är att utvecklingen går åt rätt håll inom i princip alla indikatorer, men skillnaderna mellan och inom olika typer av kommuner är fortsatt påtagliga. Utbildning, bredband, service och kultur är de områden som sticker ut vad gäller skillnader i landet och sårbarhet. Och innovation som vi studerar på regionnivå ser inte heller särskilt ljust ut där regioner med en hög andel landsbygdskommuner halkar efter, säger Gunnar.

Vilka förändringar har skett sedan motsvarande genomgång 2021?

– En tydlig förändring gäller de demografiska strömmarna som påverkades under pandemin. Då såg vi hur urbaniseringen avstannade, men de trenderna har nu gått tillbaka. Många kommuner krymper som en följd av ett negativt flyttnetto och en hög andel äldre – och därför uppstår utmaningar med att kunna leverera service och välfärd, säger Gunnar Lindberg.

Läs mer

Tillväxtverkets rapport till regeringen från september 2024 finns i skrivande stund inte i en tillgänglighetsanpassad version. Här kan du läsa den i en pdf-version.

Läs också om den pågående översynen av landsbygdspolitiken.