VÄLBESÖKT MÖTE OM ENSKILDA VÄGAR PÅ GOTLAND.

Vägar och vägunderhåll är en het fråga på många håll i landet. Så också på Gotland. Länsavdelningen på Gotland kallade till möte om hur man säkrar god kvalitet på det enskilda vägnätet och nära hundra personer deltog.

Här är ett referat från mötet, där både politiker, representanter för region Gotland, Länsstyrelsen med flera diskuterade olika förslag.

Hela Sverige ska levas avdelning på Gotland, försöker sätta fokus på frågan och ordnade därför ett möte onsdagen den 16 oktober, på Gotland Grönt Centrum i Roma. Syftet med mötet var inte att samla missnöje över bristande vägunderhåll, utan att diskutera möjliga lösningar för framtiden. Det blev också ett bra möte, med sikte på att hitta lösningar.

Inbjudna att medverka var Gotlands båda riksdagsledamöter, Lars Thomsson (C) och Hanna Westerén (S), politiker och tjänstemän från Region Gotland och Länsstyrelsen, företrädare för Gotland Förenade Besöksnäring samt LRF och LeaderGute. Dessutom kom nära 100 intresserade från allmänhet och föreningsliv.

Tommy Gardell (S) från Tekniska nämnden i Region Gotland menade att vi är nästan unika i landet, med tanke på att Regionen har tagit ansvar för skötseln av de enskilda vägarna med statsbidrag ända sedan ön blev en kommun, 1971. Man skötte även om vägar utan statsbidrag till 1996. I övriga landet är det oftast någon form av vägföreningar som sköter dessa vägar. Under åren har statsbidraget successivt minskat, från 70 procent till i nuläget cirka 40 procent av underhållskostnaden. Regionen får i detta läge skjuta till omkring nio miljoner årligen för detta. I en hårdnande ekonomi har region Gotland flaggat för att man vill överlåta ansvaret för skötseln av de enskilda vägarna på brukarna, som då skulle bilda föreningar för att få ta över statsbidraget. Några kommunala pengar kommer inte att finnas för detta i framtiden, menade han. Kanske kan man hitta lösningar med lokala entreprenörer. Vägarna kommer att behöva renoveras innan man kan lämna över dem till föreningar. Bidrag för detta finns att söka från Trafikverket.

De vägföreningar som fanns före 1971, skulle då behöva rekonstrueras och andra nybildas. Detta skulle kräva en lantmäteriförrättning till en kostnad på kanske hundra- till tvåhundratusen per väg. En stor ekonomisk börda för de boende och en övermäktig uppgift för ett redan ansträngt lantmäteri. Risken finns också för osämja i bygderna, då brukare ofta har olika åsikter om vad som är god standard och nödvändigt underhåll, beroende på vad man använder vägen till och var man bor.

Många av de enskilda vägarna leder till besöksmål som är intressanta för besöksnäringen. Matz Bengtsson, VD för Gotlands förenade besöksnäring, menade att det vore orimligt att lägga ansvaret för dessa vägar på privatpersoner. Risken är då att man möts av vägbommar och förbudsskyltar. GFB arbetar med en ny strategi för besöksnäringen, där öppethållande och tillgänglighet och infrastruktur är viktiga förutsättningar för utveckling av näringen.

LeaderGute har i samarbete med LRF drivit ett pilotprojekt, med syfte att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter som finns med att bilda vägförening när det gäller två enskilda vägar som leder till stränder. Erfarenheterna från projektet visar att dessa utmaningar är vad man får räkna med om man väljer den metoden.

– En av tio svenskar börjar sin dag med att åka på en enskild väg, hävdade Lars Thomsson, centerpartistisk riksdagsledamot från Gotland och menade att dessa vägar är viktiga för landsbygden. Han vill arbeta för ett ökat statsbidrag och för att man för en dialog med besöksnäringen om en frivillig besöksavgift på ön, som en del i lösningen. Han menade också att man borde undersöka möjligheten att skapa ett förenklat lantmäteriförfarande för dessa vägar.

Hanna Westerén (S) efterlyste ett samlat förslag från Gotland, om de enskilda vägarna, som man kunde lägga på riksdagens bord. Hon menade att det är viktigt att hitta en lösning som är hållbar över tid.

Kjell Norman, enhetschef på Länsstyrelsens landsbygdsenhet, berättade att det finns EU-pengar att söka i landsbygdsprogrammet, till projekt som utvecklar landsbygden, till exempel ovan nämnda LeaderGute-projekt, samt investeringsstöd för till exempel parkeringsplatser, broar och samåkningsorganisation.

På mötet kom den statliga insatsen för bredbandsutbyggnad i hela landet upp, som exempel. Skulle man inte kunna gör något liknande för att säkra bra enskilda vägar i hela landet? Alla partier är ju överens om att man ska kunna leva och driva verksamhet i hela landet. De enskilda vägarna en viktig förutsättning för detta.

Det är ju ett samhällsansvar att de tio procent av befolkningen som är beroende av enskilda vägar också får säker tillgång till samhällsservice i form av post, hemtjänst, sophämtning, räddningstjänst, polis och ambulans, som kräver farbara vägar, året runt.

I en situation där kommuner och regioner har allt svårare att få pengarna att räcka till, är det kanske på den statliga nivån som möjliga lösningar står att finna?

Åke Berglund, Hela Sverige ska leva Gotland