”För mycket kontroll riskerar att förlama civilsamhället.”
Perspektivet i en ny utredning om Sveriges sammanhållna utveckling är brett – och blicken riktad ända mot 2050. Mycket handlar om statens ansvar, men också civilsamhällets roll är central. Det berättade regeringens särskilde utredare Martin Olauzon när han träffade Hela Sverige ska leva.
I somras tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att forma framtidens landsbygdspolitik och regionala utvecklingspolitik. Martin Olauzon leder utredningen som tagit sig namnet SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling.
Ett namnval som säger något om ambitionerna. Att det handlar om att hålla samman Sverige, men inte nödvändigtvis på samma sätt som nu.
– Jag hoppas att vi kan tänka nytt inom utredningen och inte bara följa samma spår som tidigare. Den grundläggande frågan är hur vi bäst hanterar de stora skillnader som finns mellan olika delar av landet, säger Martin Olauzon.
Utredningen är uppdelad i tre faser:
Geografi som grund
I den första delen ligger fokus på frågor som i vilken utsträckning den nuvarande politiken har varit lyckosam – och om vi ska ha både en landsbygdspolitik och en regional utvecklingspolitik i framtiden.
– Vi har haft två parallella politikområden sedan 2018, som är väldigt lika i sina frågeställningar. Kanske är det mer ändamålsenligt med en bredare politik som hanterar olika förutsättningar i allt från landsbygder till förorter?
Ansvarsfördelning
Den andra delen av utredningen sätter frågor som ansvarsfördelning och samverkan i fokus. Mycket handlar om staten, regionerna och kommunerna, men Martin lyfter också fram betydelsen av civilsamhället och det ideella engagemanget. Samtidigt passar han på att lyfta vikten av tillit.
– Låt civilsamhället vara civilsamhälle. När vi ökar styrningen blir civilsamhället mindre och mindre civilt, och mer offentligt. En utförare bland andra, vilket riskerar att gå ut över människors ideella engagemang. Och med för mycket kontroll riskerar vi att förlama civilsamhället, säger Martin Olauzon.
Resurser och finansiering
I den tredje delen av utredningen handlar det slutligen om pengar. Frågorna från regeringen som ska besvaras gäller bland annat det särskilda anslag som finns för att bedriva regional utveckling. Är fördelningen av anslaget mellan regionerna ändamålsenlig? Vilka kriterier och principer bör gälla för den framtida fördelningen?
Med sikte mot 2050
Parallellt med Svesam pågår en översyn av den svenska landsbygdspolitiken. En stor skillnad mellan de både utredningarna gäller tidsperspektivet. I Svesam är siktet inställt på 2050, medan det i översynen handlar om att utveckla den befintliga landsbygdspolitiken i ett betydligt kortare perspektiv.
På Hela Sverige ska levas möte var intresset och engagemanget stort för vad utredningen kan komma att innebära. Många passade på att lämna inspel och frågorna som ställdes handlade bland annat om EU:s sammanhållningspolitik, civilsamhällets roll och hur likheterna i utmaningar mellan landsbygder och förorter kan hanteras.
Senast den 1 juni 2026 ska slutbetänkandet lämnas till regeringen.
– Ambitionen då är att lägga fram konkreta och realiserbara förslag, med målet att skapa en politik som fungerar oavsett regeringens sammansättning, säger Martin Olauzon.
Hela Sverige ska leva deltar på olika sätt i de båda pågående utredningar som har särskilt fokus på regional utveckling och Sveriges landsbygder. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och följ oss i våra sociala kanaler för att vara säker på att inte missat något!