Landsbygdssäkring & landsbygdslexikon.

HELA SVERIGES LANDSBYGDSLEXIKON.

Bild: Kjell Nilsson-Mäki.

Språket är fullt av ord och begrepp som utgår från den urbana normen. Vi menar att språket både speglar och upprätthåller normer och föreställningar som kan vara skadliga och nedlåtande. Därför har vi skapat Hela Sveriges LandsbygdsLexikon med exempel på uttryck som har sitt ursprung i den urbana normen – och självklart bjuder vi på tips på andra ord och begrepp att använda istället!

1. Landsbygder – samma sak överallt?

På samma sätt som det inte finns en sorts stad finns det inte heller en sorts landsbygd.

98 procent av Sveriges yta består av landsbygder med olika förutsättningar, utseenden och karaktär. När land och stad jämförs är det problematiskt att använda olika form på orden, som till exempel i den här meningen från SCB: ”… urbaniseringen kan också beskriva hur befolkningens storlek i städerna och på landsbygdenförhåller sig till varandra.” Städerna skrivs i plural bestämd form, medan landsbygden skrivs i singular. Åtskillnaden signalerar att landsbygden är på ett sätt, medan städer kan vara på flera sätt.

VÅRT TIPS:

Det är mer korrekt att använda samma form på orden och skriva landsbygden/staden, landsbygder/städer, eller landsbygderna/städerna. Vi rekommenderar att huvudsakligen använda landsbygder i plural, obestämd form eftersom vi då påminns om att landsbygder är olika.

Ett ännu säkrare kort är att definiera vilken landsbygd du menar. Det finns minst ett tiotal olika definitioner av vad som är landsbygd. Beroende på vilken du väljer kan det innefatta allt från 13 till 70 procent av Sveriges befolkning.

PS. Tänk på att Norrland är mer än hälften av Sveriges yta. Norrland består av såväl landsbygder, glesbygder och städer med väldigt olika förutsättningar. Undvik därför att klumpa ihop Norrland i onödan.

2. Ut till stan och in till landet?

När vi säger att vi åker ut på landet och in till stan gör vi värderingen att det normala är att befinna sig i staden och inte på landet. Vi kan jämföra med begreppen ute i periferin och inne i centrum där man ofta menar att det som är i periferin är mindre viktigt än det som är i centrum.

VÅRT TIPS:

Ett enkelt sätt att undvika denna värdering är att strunta i in/ut och bara säga eller skriva till landet och till staden.

3. Utlokalisera myndigheter till stan?

Regeringen har fattat beslut om att flytta statliga jobb från Stockholm till andra orter. Media och andra säger ofta att regeringen utlokaliserar myndigheter. Att välja begreppet ”utlokalisera” är att anta att alla som läser befinner sig i Stockholm, det vill säga inne i centrum.

VÅRT TIPS:

Ett platsneutralt begrepp som är bättre att använda är omlokalisering. Det gör även regeringen själv numer.

PS. Du kan också använda begreppet återetablering, eftersom samma antal statliga jobb (cirka 10 000) under en tioårs period har ökat i Stockholm medan de har minskat i resten av landet.

4. Stadens omkringliggande landsbygd?

Det är vanligt förekommande att landsbygd beskrivs som det landområde som finns utanför staden. Ett exempel är:”Tillsammans listade vi styrkor, respektive svagheter, med (staden X) och dess omkringliggande landsbygd.”

Genom att skriva dess omkringliggande landsbygd är det som att tätorten äger den landsbygd som ligger i närheten.

VÅRT TIPS:

Varför inte bara skriva närliggande landsbygd?

eller
Landsbygd i närheten av…

PS. Du kan också vända på perspektiven och först skriva om landsbygdsområdet X och dess närliggande stad Y.

5. Land och stad

I de allra flesta fall och av gammal hävd och vana säger vi ”stad och land”. Där staden kommer först, landet sen. I dikotomier (motsatsförhållanden) kommer ofta det högre värderade ordet först. Jämför till exempel dikotomierna män och kvinnor eller människan och naturen.

VÅRT TIPS:

Tänk på, öva på och våga vända på det: varför inte säga land och stad för omväxlings skull?

PS. Gör i alla fall ett medvetet val när du säger vad först…

6. Investering i landsbygder och bidrag till städer?

När skattemedel ska läggas på till exempel infrastruktur, service, kultur eller något annat är det mycket vanligt förekommande att det kallas för investering i städer och bidrag eller stöd till landsbygder. Detta skapar en värdering i ord där investering är något bra och nödvändigt för landet medan stöd och bidrag är något du ger av välvilja till en behövande

VÅRT TIPS:

Gör ingen särskiljning. Är det investering, stöd eller bidrag i staden är det också det på landsbygden.

7. Mitt i ingenstans

Det händer allt för ofta att begreppet mitt i ingenstans används. Ofta är detta mitt i ingenstans någons hem, där de lever, driver företag och har sin aktiva fritid.

VÅRT TIPS:

Undvik begreppet helt och hållet.

8. Trotsa trots

Ofta när det skrivs i media om något trevligt, som att en butik/restaurang/galleri öppnat i en landsbygdsort eller någon flyttat dit, så skriver journalisten att detta händer trots det geografiska läget. Som i följande exempel: ”Många barnfamiljer flyttar till byn Latorp i Örebro län trots att befolkningen bara är runt 700 personer.”

Det skapar visserligen en dramaturgi i meningen, en känsla av David som krossar Goliat. Men det blir också ett sätt att nedvärdera den lilla orten. Den trevliga händelsen – butiken som öppnade eller barnfamiljerna som flyttade in – kanske inte gjorde det trots utan just för att det sammanhanget som fanns i Latorp var exakt vad de sökte.

VÅRT TIPS:

Det är enkelt att bara stryka dessa små, värderande ord ur meningarna. Ingen kommer att sakna dem.  Om du som journalist ändå vill använda dig av dramaturgin i land – stadkonflikten rekommenderar vi att du frågar dem du intervjuar om detta och deras syn på ortens storlek. Spegla ortsbornas perspektiv istället för att upprepa egna fördomar.

9. By-prefixet

Varför kallas allt som händer i en landsbygd för by-nånting? Bypuben, bymacken, byskolan, byvägen? Och – kanske ännu värre – varför är det oftast negativa associationer till sådant som börjar med by? Bypolitik, bymentalitet, by-råkrati… (Obs – det sista var ett skämt.)

VÅRT TIPS:

Använd samma benämning som de som använder skolan, puben eller vägen gör. Om de säger ”vi går till bypuben” är det självklart ok, men om en utomstående lägger till prefixet by- kan det upplevas som nedlåtande.

10. Håla

Att ens ort blir klassad som håla är nog alla kommunala platsmarknadsförares mardröm. Ofta är det utflyttare som kallar de mindre orter de kommer ifrån för håla i samband med att de berättar om hur hemsk tonårstiden på orten var. Men ärligt talat – hur många av oss trivs riktigt bra i ungdomen? Både i storstäder och byar känner sig många fast i ett socialt umgänge de kanske har växt ifrån och längtar efter att få vara vuxen och göra egna val. För många som flyttade direkt efter gymnasiet vore det nog bra att uppdatera sin tonåriga blick på uppväxtorten. En plats upplevs på olika sätt av den mångfald av personer som bor där, vissa trivs bra medan andra vantrivs. Bara för att en person hade en dålig upplevelse på en plats betyder inte det att  det gäller för alla som bodde eller bor där.

I början av 2000-talet rankade Statliga Stadsmiljörådet Sveriges värsta hålor enligt den (skämtsamma) metoden Svenskt Hålindex (SHI). Strax därefter lades rådet ner. Vi försöker istället ”reclaima” (återta) ordet som något positivt genom att sedan 2016 dela ut priset för ”Sveriges grymmaste håla”. Unga får nominera sin hembygd och tala om varför just den är den bästa, mysigaste, mest spännande och härligaste hålan i hela Sverige.

VÅRT TIPS:

Försök använda ordet som något positivt eller coolt. Alternativt: använd det inte alls, och absolut inte i negativ mening.

11. Utanför den stora staden?

Ofta beskrivs platser som att de ligger utanför någon annan plats – i allmänhet en ort med fler invånare. Varför? Alla platser ligger såklart i relation till något annat. Att lägga till ordet utanför är egentligen bara ett sätt att värdera platser olika högt.

VÅRT TIPS:

Var kreativ när du förklarar var platsen ligger! Eller säg att det ligger i närheten av någon plats som du tror att personen du pratar med känner till.

(Tack för tipset, Erik Carlsson, Hakkas!)

Detta är bara början…

Har du fler exempel på ord eller begrepp i språket som nedvärderar landsbygd?

Mejla gärna dina tips till josefin.heed[at]helasverige[dot]se