Hela Sverige på DN debatt.

Ett ögonblick Klas Fritzon, Hela Sverige ska leva. Du är en av dem som jobbat med den debattartikeln som DN debatt publicerade den 26 maj.

Kan du kort beskriva vad artikeln handlar om?

– Artikeln är en fortsättning på den artikel vi publicerade i DN när den svenska landsbygdspolitiken fyllde fem år i mars 2023. Då blickade vi bakåt och beskrev hur politiken väckte hopp om förändring – men sedan inte levererade. Nu riktar vi ljuset mot dem som politiken är till för, när vi i en ny undersökning låter 1592 landsbygdsbor svara på frågor om livet, politiken och framtiden.

Och hur ser svaren ut?

– Den samlade bilden är att det finns ett utbrett missnöje med hur beslutsfattare och det offentliga levererar, där tre av fyra upplever att staten har övergivit landsbygderna. Det förekommer ibland en slags nidbild om landsbygdsbor och deras offerkoftor, men resultaten visar på att motsatta. Framtidstron är stark och det finns både handlingskraft och vilja att engagera sig i lokalsamhället.

I artikeln berättar ni om vilka som är de viktigaste politiska frågorna för landsbygdsbor, vad kan du säga om det?

– En poäng vi gör är att människor i landsbygder är ungefär som alla andra, vilket kanske inte förvånar särskilt mycket. Topp tre när de rangordnar de viktigaste frågorna på platsen där de bor är sjukvård, skola & barnomsorg samt infrastruktur & resande. Ett fullständigt odramatiskt resultat, som ändå utmanar landsbygdspolitiken eftersom de frågorna ligger bortom politiken direkta räckvidd.

Men var är frågorna kring jordbruk och skogsbruk som är så viktiga i landsbygder – vilket inte minst är tydligt i samband med EU-valet?

– Frågorna kring jord- och skog prioriteras högt av landsbygdsbor men inte högst. De frågorna är såklart viktiga både för landsbygdernas utveckling och Sverige som helhet av flera skäl – och behöver hanteras både nationellt och inom EU-politiken. Men klart är att en landsbygdspolitik behöver ha vida perspektiv när den ska möta förväntningar från alla dem som bor där.

Vad betyder det mer konkret?

– Vi tror att en viktig roll för en ny landsbygdspolitik blir att påverka regeringens samlade politik för att bättre möta behoven i landsbygder. Det kan i sig till exempel handla om att utveckla politiska mål och styrningen av Sveriges myndigheter, för att på så sätt påverka många olika sakområden. Samtidigt finns såklart mer konkreta insatser som kan genomföras direkt – inte minst en hel lista med bra förslag som varken den nuvarande eller förra regeringen har genomfört i den politik från 2018 som samtliga partier stod bakom.

Hur hoppas du att Regeringskansliet reagerar på artikeln i DN och den Landsbygdsbarometer ni tagit fram?

– De som arbetar med översynen av landsbygdspolitiken har ett tufft jobb då de ska lotsa en ny politik förbi alla fallgropar som finns när idéer ska omvandlas till faktiska beslut. Jag hoppas att vi kan bidra med mod, nya insikter och goda argument för att de ska framgångsrika – när så mycket står på spel. Utifrån sett är det lätt att se Regeringskansliet som en koloss som med sina 5 000 medarbetare borde ha tillräcklig kraft att driva vilka frågor som helst framåt – men sanningen är att många perspektiv konkurrerar och bildar ett oöverskådligt virrvarr av kompromisser och lojaliteter. Där har många goda idéer strandat.

Länkar till debattartiklarna i DN – för att läsa dem krävs prenumeration på DN. Av rättighetsskäl kan vi inte publicera texterna i sin helhet.

Läs hela debattartikeln: ”Klyftan mellan stad och land bär både hot och möjligheter” – DN.se

Läs hela debattartikeln: ”Till minne av den svenska landsbygdspolitiken” – DN.SE

Läs också vår efterföljande debattartikel om ett förslag att inrätta ett landsbygdspolitiskt råd: Reducera inte landsbygdspolitiken till ett statligt extraknäck – Altinget – Allt om politik: altinget.se