Hela Sveriges Peter Eklund prisas för landsbygdsengagemang!

Grattis till priset Peter! Vad är det lite mer konkret du får pris för?
Jag har fått Sörmlandsmedaljen för 2024. Det är ett pris som ska hedra personer och föreningar med anknytning till länet och som har utfört betydelsefulla insatser. Medaljören utses av Länsstyrelsens insynsråd.

Varför tror du att du får priset?
Dels att jag har varit en av de drivande som arbetat med regional utveckling i Sörmland under mer än 37 år, professionellt och ideellt. Först som regional utvecklingschef på länsstyrelsen och senaste 15 åren ideellt inom Hela Sverige ska leva Sörmland och på riks.

Den andra anledningen för mitt idoga arbete att arbeta med bostadsfrågor, för att på flera sätt synliggöra landsbygdens brist på bostäder. Jag har varit med att få igång flera nya bostäder på landsbygden främst genom att lokala bygdegrupper går ihop och bygger i egen regi (Byggemenskaper) samt fått små byggföretag, fastighetsägare och ibland kommunala bostadsföretag väga investera på i våra småorter.
Sörmland är faktiskt det län som har byggt klart mest bostäder i landet med investeringsstöd (hyresrätt)  enligt Boverket. Och vi har flest Byggemenskaper. På landsbygdsriksdagen 2024 var två bejublade inspirationsresor till olika exempel påbyggande på landsbygden.

Det tredje anledningen är att jag har varit en av de drivande på att söka och genomföra landsbygdsriksdagen 2024 i Sörmland och Nyköping. Landsbygdsriksdagen blev en stor framgång på flera sätt – inte minst att mobilisera Sörmlands landsbygdsföretagare, bygdegrupper och kommuner, region och länsstyrelse att med stolthet och glädje visa i upp sin hembygd. Det sätt vi arbetade på har skapat nya affärsmöjligheter på landsbygden.

Hur känns det att få pris för sitt engagemang?
Det är såklart väldigt hedrande! Jag är stolt och kul att det län som jag varit engagerad i uppskattar vad man gör.

Du brinner extra för bostadsfrågor – varför är den frågan så viktig för dig?
Jag brinner för många frågor som handlar om framtiden och orters utveckling. Allt börjar med orten och platsutvecklingen. Bostadsfrågan är en av många frågor när man talar om ortsutveckling. När jag kom till Hela Sverige fanns inte bostadsfrågan på agendan. Vi har varit ett gäng som drivit frågan och den är nu på agendan i hela rörelsen och i länsavdelningarna.
När en ny bostad kommer till växer framtidstron i hela bygden. Det är det primära att arbeta underifrån, men det kompletteras med att vi från riks arbetar med att svara på remisser komma med förslag hur man kan synliggöra landsbygdens bostadsbehov för staten och bankerna och kommunerna.

Du föreläser mycket kring bostadsfrågor på landsbygden – vilken är den vanligaste frågan?
”Hur får vi en bostad nu. Jag är så gammal att jag inte orkar bo kvar i min gamla villa.”

Med all din kunskap – vad är det viktigaste att fokusera på för att få till bostadslösningar på landsbygden, anser du?
Viktigast är att människor samlar sig och driver frågan själv, när stat och kommun inte ser landsbygdens behov av rimliga bostäder. Det finns alltid vägar att komma framåt. Men det fordras hängivenhet, slit och inte minst ett stort mått fananamma!

Ge några lyckade och inspirerande exempel som du gärna vill lyfta?
I Stavsjö en by på 300 invånare i Nyköpings kommun bildade de ett lokalt utvecklingsbolag Kiladalen SVB där hälften av byn blev medlemmar. Här hade inga bostäder byggts på 40 år, skolan var nerlagd, servicen blev sämre och sämre. Den viktigaste frågan var moderna nya bostäder för äldre. I två etapper har de sedan 2018 byggt 10+12 bostäder. För att få en bostad var man tvungen att sälja sitt gamla hus till en barnfamilj. Första etappen, blev de billigaste hyresbostäderna i riket 2018/19.

Effekterna blev att värdet på bostäderna de två närmaste åren öka med flera hundra procent, genom den lilla nybyggnationen och har medfört att  det byggts över 10 småhus. Värdetillväxten medförde att bankerna kunde ge betydligt bättre villkor 2021. Men den största innovationen var att de fick Nyköpings kommun att gå in som borgenär under byggnadstiden. Med motivation att de var en ickevinst-drivande förening och borde ha liknande villkor som idrottsföreningar. Det gjorde att de fick ihop kalkylen.
Nu är detta en kommunal strategi för alla föreningar i Nyköping och  massor av liknande satsningar i Sverige hänvisar vad man gör i Nyköping.

Liknande skedde också i Hogslätt i Tanums kommun. Där gick 12 kvinnor, med små omständigheter, ihop och ville förverkliga sin dröm att gemensamt bygga en kooperativt boende. Efter massor av sorger och motgångar flyttade de in i sitt boende 2018. Vackra fina 2 rok -lägenheter och ett stort gemenensamt vardagsrum. Det som gjorde att de fick ihop finansieringen genom att de fick borgen från kommunen.

Kaxås i Krokoms kommun skulle kommunen lägga ner skolan. Den lokala bygdegruppen lierade sig med en av Sveriges riskkapitalister som var barnfödd där. De erbjud par i fertil ålder möjligheter att skräddasy deras finansiering. De ledde till att man nu byggt nya småhus i tre omgångar och förmedla även äldre hus i byn.
Befolkningen i Krokoms kommun har ökat med flera hundra personer och skolan är räddad.

Och det bara fortsätter. Bara under de senaste månaderna har grupper i Trönö utanför Söderhamn, Slite på Gotland, flera grupper längs Kolmårdsviken i Östergötland etc hört av sig och vill komma igång, de har blivit anvisad mark av kommunen och är en grupp. Det verkar som fler nya är på gång.

Du var en av flera som arrangerade Landsbygdsriksdagen 2024, vad är ditt starkaste minne?
Oj, det är flera! Applåderna efter Sverker Sörlin föredrag och kockarna på den stora bankettmåltiden. Alla som sjöng med när Kentkören framträdde på Nyköpingshus och brödmåltiden i Solskenet när riksdagen var slut. Men framför allt den glädje vi kände då, att det omfattande slit vi var många som la ner på att förverkliga och genomföra Landsbygdsriksdagen 2024, den stolthet för att vi tillsammans hade uppnått vad vi trodde var en dröm.

Vad har du för landsbygdsplaner framöver, nästa steg i ditt engagemang?
Att få ge oss ut på framtidsinriktade expeditioner med vår nya strategi. Att fortsätta med fler nya bostäder och sammanfatta det i en policy för fler bostäder på landsbygden. Vi i Hela Sverige borde formulera vilka krav vi ställer på staten och inte minst att visualisera och genomföra en rättvis klimatomställning – landsbygdens stora utmaning och ödesfråga.