Ny politik ska få landsbygderna att lyfta.

Just nu pågår två utredningar om framtiden för Sveriges landsbygder. En bra början, tycker vi inom Hela Sverige ska leva. Men frågan är såklart vad det betyder för dig som bor i landsbygd?

Utredningarna gäller Sveriges nationella landsbygdspolitik och den regionala utvecklingspolitiken. Det är två så kallade politikområden med liknande mål; att vi ska ha livskraftiga landsbygder och en hållbar utveckling i hela landet.

Inom landsbygdspolitiken är typiska insatser pengar till vägar, bredbandsutbyggnad och lanthandlare. Inom den regionala utvecklingspolitiken är typiska insatser stöd till företag, innovation (ofta runt de större universiteten) och kompetensförsörjning.

Gemensamt är att de båda politikområdena genomförs av många tillsammans – som civilsamhälle, näringslivsorganisationer, kommuner, regioner och myndigheter – med pengar från många olika plånböcker.

Utredning med fokus på det långsiktiga

Mitt i semestern 2024 meddelade regeringen att de tillsätter en utredning om framtidens regionala utvecklingspolitik och landsbygdspolitik. Själva arbetet började i september 2024 och ska vara klart senast den 1 juni 2026.

Den senaste regionalpolitiska utredningen är från 1999 och sedan dess har världen förändrats. Globaliseringen har djupnat och digitaliseringen skenat. Behovet av omställning har blivit allt tydligare. Och under de senaste åren har krig och oro kommit oss nära. En viktig uppgift för den nya utredningen är att analysera hur den typen av förändringar påverkar olika delar av landet. Annat är mer konkret: Ska vi ha både en landsbygdspolitik och en regional utvecklingspolitik i Sverige? Kanske ska de slås ihop? Och hur kan i så fall målet se ut för ett sammanslaget politikområde?

Fokus i utredningen kommer att ligga på strukturella frågor och inte konkreta insatser som riktar sig direkt till dig som bor i landsbygd. Det betyder inte att utredningen är oviktig, utan att effekterna är indirekta och mer långsiktiga. För visst skulle du märka om myndigheter helt plötsligt började prioritera behov i landsbygder lika högt som behov på andra håll? Teoretiskt alltså, för i nuläget finns lite som talar för några dramatiska förändringar,

Översyn med fokus på det kortsiktiga

Sedan ett år tillbaka pågår också en översyn av den nationella landsbygdspolitik som riksdagen beslutade om 2018. Formellt sett är det ingen utredning, utan arbetet drivs som ett internt projekt inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Ambitionen är att lägga fram en proposition (förslag till riksdagen) under 2026, men att det lyckas är inte självklart.

Statssekreterare Dan Ericsson säger att en uppgift för översynen är att anpassa landsbygdspolitiken till den verklighet vi lever i sedan ett par år tillbaka, där beredskapsfrågor blivit mycket viktiga. Han trycker på att det finns stora utmaningar, men också möjligheter där ”landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång och motståndskraft”.

Översynen är mer konkret än utredningen. Men också den kommer innehålla resonemang om till exempel politikens mål och myndigheternas ansvar. Inte heller här tror vi det kommer insatser som vänder sig direkt till dig som landsbygdsbo. I bästa fall i stället fler insatser som i sin tur gör det bättre att bo, leva och verka i landsbygd. Kanske stöd av den typ som nu finns för lanthandlare och näringslivsutveckling i landsbygdskommuner, som båda brukar beskrivas som framgångsrika.

Välkommet – trots det snurriga upplägget

Det är välkommet att regeringen nu renoverar den politik som faktiskt har som mål att bidra till utveckling i hela landet. Den befintliga politiken är otillräcklig, och det har skett dramatiska förändringar i världen. Helheten är ändå snurrig där översynen som ska lämna förslag på nya insatser kommer bara månader före utredningen som lämnar förslag på om vi överhuvudtaget ska ha en landsbygdspolitik (och nu har vi ändå inte blandat in den redan påbörjade diskussionen om EU bortom 2027).

Samtidigt finns orosmoln:

• Båda utredningarna ska lämna sina förslag under våren 2026, och vid ett eventuellt maktskifte samma år finns risk att ingen tar ett tydligt ledarskap för frågorna. När den nuvarande landsbygdspolitiken skulle genomföras efter 2018 visade sig just det innebära problem.
• Varken utredningen eller översynen verkar följas av några nya pengar. Det riskerar i sin tur leda till att politiken mest blir ett sätt att sortera redan befintliga insatser, snarare än att driva fram nya.
• Den nuvarande regeringen har efter valet 2022 tillsatt cirka 200 utredningar. Det finns alltså drivor med politik på regeringens bord, och en viktig fråga är om Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har kraft nog att driva landsbygdsfrågorna inom hela regeringen? Eller kommer de tvingas att hålla sig till sånt de bestämmer själva, för att överhuvudtaget få någonting gjort?

Är det mycket att hålla reda på? Följ Hela Sverige ska leva i våra sociala kanaler så garanterar vi att du dubblar dina chanser att hänga med!

Läs mer

Direktivet för utredningen om den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken: Den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken – Regeringen.se

Den nationella strategin för regional utveckling: Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 – Regeringen.se

Den svenska landsbygdspolitiken från 2018: En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop – Regeringen.se

Ett blogginlägg från maj 2024, om framtidens landsbygdspolitik: Hela Sverige

Översynen av den nationella landsbygdspolitiken: Hela Sverige