Så får vi fler lärare till landsbygdens skolor.

Prognoser visar att det kommer fortsätta att vara ett underskott på behöriga lärare i större delar av landet i ett decennium till. Konkurrens om arbetskraften är därför hård, och behöriga lärare kommer att ha stora möjligheter att kunna välja var de ska jobba. Det sätter press på skolorna att vara bra arbetsplatser där lärare vill börja och också stanna kvar. För små skolor i landsbygder är det extra utmanande, bland annat på grund av bristande stödstrukturer. I det här blogginlägget kommer jag att bjuda på fem tips från forskare på hur man får fler lärare till små skolor och exempel på lärare som tar till oväntade knep för att få fler elever till sin skola. 

Men först ett kort besök till Skolverket.

Lärarnas påverkan på elevernas resultat är stor. I sin senaste rapport om lägesbedömning för skolan slår Skolverket fast att en av nyckelfrågorna för att förbättra skolor är att bryta den pedagogiska segregationen. Med det menar de att skolor med en hög andel elever som har föräldrar med kortare utbildningsbakgrund ofta har en lärarkår med lägre andel behöriga lärare. Trots att det för likvärdighetens skull borde vara tvärtom. Eleverna med minst stöd hemifrån borde få ha lärarna med mest erfarenhet och utbildning. Detta gäller inte bara skolor i landsbygder, men landsbygdskommuners skolor har i genomsnitt en lägre andel behöriga lärare än skolor i storstadskommuner.

Ur Skolverkets perspektiv är det viktigaste såklart att varje elev får en så bra utbildning som möjligt. När lärarbehörigheterna är svåra att få ihop kan det vara lockande att ge rekommendationer till kommunerna om att slå ihop skolor för att lättare kunna pussla ihop behörigheter och klasser. Ett aktuellt exempel utspelar sig just nu i Falkenberg, där den politiska ledningen kommer att lägga fram ett förslag om att lägga ned Årstadskolan. Huvudargumentet är just att det är svårt att få ihop behörigheterna med det låga elevunderlaget som är. (Även om det finns andra åsikter om vilken roll just lärarbehörigheterna spelar i hela skolnedläggningsprocessen.)

Idén om att den självklara lösningen på problemet är att skala upp, centralisera och urbanisera osar urban norm.

Idag utbildas inte lärare specifikt för att jobba i små skolor, utan alla går igenom ungefär samma lärarutbildning oavsett om de kommer att verka i en liten eller stor skola senare. Ofta är det nog större skolor, med lärarlag, administratörer och ämneskollegor som finns i tanken. Detta trots att förutsättningarna kan skilja sig mycket. På en liten skola har lärarna till exempel färre kollegor att arbeta med, jobbar oftare med åldersblandade klasser och har fler ämnen. Om problemet med behörighet skulle utvecklas utifrån den lilla skolans perspektiv och förutsättningarna skulle paletten av lösningar se annorlunda ut.

Sandra Lund forskar inom pedagogik och disputerade nyligen med en avhandling om rektorer och lärare i glesbygdsskolor. I en av sina artiklar listar hon förslag på hur man skulle kunna stötta lärare i små glesbygdsskolor i sin utbildning och i sin fortsätta karriär.

1. Gör praktik i små skolorUppmuntra och gör det möjligt för fler intresserade lärarstudenter att göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i små landsbygdsskolor. På så sätt blir de bättre förberedda på hur det är att vara lärare i just det sammanhanget.
2. Lokalsamhällets engagemangLandsbygdsskolor är ofta närmre knutna till bygden de finns i, och många av ortsborna känner starkt för skolan. Rätt hanterat är det en fördel för skolan, men det krävs andra sätt att jobba än på en skola i en större ort eller stad.
3. Skräddarsydd platsspecifik fortbildningSkräddarsy platsspecifik, professionell fortbildning för lärare och rektorer som verkar i landsbygdsskolor, och skapa samarbetsinriktade forskningsprojekt där professionella i liknande miljöer kan lära av varandra.
4. Utveckla möjligheterna till distansundervisningUtveckla fortbildning i distansundervisning, såväl som kollegiala mentorskapsprogram och nätverk för lärare och rektorer i små landsbygdsskolor.
5. Nätverk i NordenSkapa möjligheter för nätverkande mellan små landsbygdsskolor i Norden, eftersom förutsättningarna är liknande i flera av länderna.

Att utgå från de specifika förutsättningarna i just små skolor och utveckla verksamheten utifrån det låter som ett recept värt att testa. Några som redan jobbar i den här riktningen är Glesbygdsskolenätverket, som är ett forskningsprojekt som drivs av forskaren Gerd Pettersson. Projektets upplägg är baserat på faktiska behov upplevda av lärare i glesbygdsskolor, och lärarna själva är högts aktiva i projektet. Ett gott exempel på problemlösning som utgår från hur förhållandena är på den faktiska platsen, i det här fallet små skolor i glesbygd. Lösningarna blir troligtvis bättre, än när man försöker applicera sådant som fungerar i större skolor.

Får vi fler lärare till landsbygdens skolor genom att följa forskarnas tips? Det är i alla fall en början.