Snabba tips från hela Sverige, vecka 16.
När cyklade du till jobbet senast?
Statistiska Centralbyrån visar att de som bor i befolkningsmässigt små kommuner som Arvidsjaur, Åsele eller Munkfors har närmast till jobbet – och därmed störst möjlighet att ta cykeln. Vad sifforna inte visar är såklart de stora skillnaderna inom kommunerna – och det faktum att cykelvägar i landsbygder är ungefär lika vanliga som enhörningar. Om det och mycket mer i veckans Omvärldskoll.
SNABBA TIPS
SIFFROR OM CYKLAR. Människor i landsbygdskommuner har statistiskt sett bäst möjligheter att snabbt cykla till jobbet om man ser till avstånd mellan bostad och arbete. Men det skulle underlätta med cykelvägar och belysning.
Nästan en av tre kan cykla till arbetet på 15 minuter (scb.se)
FÄRRE DELTAGARE. FÄRRE PLATSER. HÖGRE AVGIFTER. Det är några av konsekvenserna av det minskade statliga stödet till studieförbunden.
Ny rapport om konsekvenserna av minskat stöd till studieförbunden – Folkbildningsrådet (folkbildningsradet.se)
PEPPIGT OM BOSTÄDER I LANDSBYGDER. ”Har man lite fantasi finns det en massa sätt att få i gång ett byggande som drivs underifrån”
”Att bara mangla ut villor blir väldigt ensidigt” – Arkitekten.se
DEPPIGT OM BOSTÄDER I LANDSBYGDER. ”Oseriösa fastighetsägare köper upp förfallna fastigheter i kommuner av den här typen, och letar sedan upp hyresgäster i det socialt allra svagaste segmentet.”
Glesbygden förfaller – och situationen förvärras av överoptimistiska befolkningsprognoser – Bostadspolitik – Debatt och fördjupning – #bopol
FATTIGA FREDRIKA. Bygden har fått tre nya vindkraftsparker, men nästan inga nya jobb. Och nu är den kommunala servicen under stark press.
Fredrika har fått tre vindkraftsparker, men få nya jobb – Altinget – Allt om politik: altinget.se
AFTONBLADET PÅ RESA I. Norska gränsstaden Lierne blomstrar – och utgör en stark kontrast mot sina svenska grannkommuner.
Norges knep för att få unga att flytta hem till landsbygden (aftonbladet.se)
AFTONBLADET PÅ RESA II. Unga företagare skapar livskraft i Strömsund.
Erik och Josefine vägrar lämna hemorten – startade företag i stället (aftonbladet.se)
UNGA RÖSTER FRÅN SVERIGES LANDSBYGER. I en ny rapport har Youth 2030 Movement samlat utmaningar, möjligheter och lösningar.
YOUTH 2030
AI EN FRÄLSARE? Att Ai utmanar både oss som individer och samhälle är de flesta överens om. Men hur kan utvecklingen bidra till att förbättra livet i landsbygder?
AI: Mirage or miracle for service delivery in shrinking regions? – Cogito COGITO (oecdcogito.blog)
TILL SIST
Under våren ligger mycket av fokus i den politiska debatten på EU-frågorna – som följd av det stundande valet till parlamentet. Trött på det höga tonläget? Nedan ger vi dig tips om fördjupning som berör EU och landsbygderna – på lite olika sätt.
Kai Böhme från tankesmedjan Spatial Foresight lyfter behovet av en mer platsbaserad och människocentrerad sammahållningspolitik.
Towards a more place-based Cohesion Policy – spatialforesight (steadyhq.com)
Vad finns det för likheter och skillnader på landsbygdspolitiken inom EU? Denna rapport ger dig några av svaren.
Rural areas and rural policies in Europe – a comparative study | Rural Pact Community Platform (europa.eu)
En ny rapport från forskningsprojektet RUSTIK går på djupet med olika modeller för landsbygdssäkring – både inom och utanför Europa.
Implementing rural proofing in EU countries and beyond: review of instruments and experiences – RUSTIK (rustik-he.eu)
EU har en vision för den långsiktiga utvecklingen av Europas landsbygder – men hur går det egentligen med genomförandet?
The long-term vision for the EU’s rural areas: key achievements and ways forward – European Union (europa.eu)
För dig som är intresserad av EU:s roll för utvecklingen av Sveriges landsbygder vill vi också tipsa om att vi lyfter de frågorna på Landsbygdsriksdagen 2024. Än har du tid att anmäla dig.
Tunga namn till Landsbygdsriksdagen. – Landsbygdsriksdagen
Omvärldsbevakningen från hela Sverige ger dig ett snabbspår till kunskap om Sveriges landsbygder. Vilka beslut fattas? Vilka insikter kan forskningen ge oss? Och vad kan vi lära av praktiken? Perspektivet är brett och utgår från en systematisk bevakning av media, politik och samhälle.