Gemenskap bygger beredskap – men slarva inte med strukturen.

I mars 2025 möttes de tio organisationerna inom Civilsamhällesrådet för civil beredskap – som leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Genom rådet vill myndigheten stärka civilsamhällets roll i frågor som rör krisberedskap och civilt försvar – där Hela Sverige ska leva varit med sedan starten för två år sedan. Ordförande Irene Oskarsson representerar organisationen.

Vad tar du med dig lite extra från mötet med rådet under vecka 12?

– Att vi som deltog är överens om att beredskapen behöver byggas lokalt, och att det måste finnas tydligare strukturer för arbetet. Vi vet att civilsamhället spelar en helt avgörande roll vid kris och en ny Sifo-undersökning visar att 9 av 10 svenskar vill hjälpa. Samtidigt upplever både organisationer och enskilda att det är oklart hur de faktiskt kan bidra. Här behöver länsstyrelser och kommuner få tydliga uppdrag för att stödja och samordna verksamheten.

I samband med det första mötet med rådet för snart två år sedan sa du att en viktig roll för dig och Hela Sverige ska leva är att lyfta de förutsättningar som finns för civilsamhället i landsbygder. Har du fått möjlighet att göra det?

– Ja jag har pratat mycket om de olika förutsättningar som finns i vårt land – och behovet av att ta hänsyn till det i beredskapsarbetet och all samhällsplanering. Vi inom civilsamhället bidrar med massor av bra saker som har bäring på beredskap – och vi gör arbetet frivilligt. Men det förutsätter också att det finns förståelse för det hos myndigheter och andra offentliga aktörer. Jag har också lyft att man bör titta på den forskning som finns om hur civilsamhället fungerar och dess förutsättningar att vara del i ett robust samhällsbygge och därmed också totalförsvaret.

Den 1 januari 2025 tillträdde tidigare generalmajoren Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och den 1 januari 2026 byter myndigheten namn till Myndigheten för civilt försvar. Förändringarna beskrivs av regeringen som ett sätt att tydligare sätta fokus på det civila försvaret och därmed också som ett sätt att stärka totalförsvaret. Hur ser du på dessa förändringar?

– Det är förändringar som märks inom rådet men också i andra sammanhang. Inte minst genom regeringens beslutet om inriktning för det civila försvaret 2025-2030, som kom strax före jul. Där påtalas vikten av civilt försvar och civil beredskap på ett sätt som vi inte gjort på mycket länge i Sverige. En viktig del i den utvecklingen är att se hur vi upprätthåller försvarsviljan och samhällets motståndskraft – och där kommer våra byagrupper och medlemsorganisationer in med det vi redan gör idag. Vi behöver vissa på vår roll i detta – på hur gemenskap i lokalsamhället bygger beredskap.

Finns det en risk i att fokusera för mycket på ett krig som aldrig kommer – i stället för att bygga samhället starkt i vardagen?

– Det behöver inte finnas en motsättning mellan dessa perspektiv. Tvärtom är det viktigt att vi alla förstår hur en stark struktur nu – ett samhälle som fungerar oavsett var du bor – är en god utgångspunkt i allvarliga tider eller om det värsta skulle hända.

Hur vill du sammanfatta intrycken från de första två åren med Civilsamhällesrådet?

– Att vi inom Riksorganisationen Hela Sverige ska leva fyller en viktig funktion som samlande röst för byagrupper och våra medlemmar – vi är efterfrågade. Något som överraskat är hur både små och stora organisationer känner igen oss i varandra, även om en del har specifika uppdrag i civilförsvaret som till exempel Svenska Röda Korset och Civilförsvarsförbundet. Jag ser också att Svenska kyrkan har en större roll i detta utifrån sin geografiska närvaro i hela landet än vad som vanligtvis framkommer, säger Irene Oskarsson.

Läs mer om om det svenska systemet för civil beredskap.

Fakta om Civilsamhällesrådet för civil beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tog under 2023 initiativ till rådet som syftar till att stärka civilsamhällets roll i frågor som rör krisberedskap och civilt försvar. Genom rådet vill myndigheten bidra till erfarenhetsutbyte och nätverkande både mellan olika civilsamhällesorganisationer och med det offentliga. Andra uppgifter för rådet är till exempel att:

• Utarbeta förslag på hur civilsamhällesorganisationer kan arbeta i den nya strukturen för civil beredskap.
• Diskutera olika insatser vid kriser.
• Lyfta frågor som MSB bör arbeta med avseende civilsamhället.
• Ge feedback på aktuella frågor inom beredskapsområdet.

Civilsamhällesrådet är en del av ett större arbete på MSB kring civilsamhällets roll i den civila beredskapen. Inom ramen för det finns till exempel ett särskilt forum med årliga möten, där ett femtiotal organisationer ingår.

I rådet ingår Svenska Röda Korset, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Sveriges stadsmissioner, Civilförsvarsförbundet, Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS), Friluftsfrämjandet, Studieförbunden samt Hela Sverige ska leva.