Skolnedläggelser – en nationell trend i Sverige
Trenden att lägga ned byskolor är internationellt sett helt unik. Utredningarna som görs är inte förutsättningslösa. Myter om byskolor ligger ofta till grund för kritik. Forskningsresultat tolkas av icke forskarutbildade utredare och de tolkningar som görs är vinklade. Ett alternativ till nedläggning är att satsa på att göra by-centra av skolor. Eftersom nedläggning oftast beror på ekonomiska problem kan utvecklingen av by-centra ge medel från andra verksamheter än skolan.
Över hela Sverige kämpar olika grupper av intressenter mot skolnedläggelser. Det är inte bara byskolor som läggs ned, utan även småskolor i små och stora städer. Skolnedläggelser sker i hela Sverige från norr till söder. Många olika grupper utkämpar idag regelrätta krig för sina nedläggningshotade skolor. Krigen avspeglas i lokaltidningarna och i lokalradion. Det finns artiklar om nedläggelser av skolor och insändar- och debattsidorna är fyllda av skarpa och hätska inlägg för och emot.
I det här kriget om små och stora skolor finns bara förlorare. Ingen aktör är vinnare. Eleverna är de som förlorar allra mest på skolnedläggelser. De får lämna sina trygga och invanda miljöer och många elever blir långpendlare med långa och tröttsamma skoldagar som följd. Föräldrarna eller vårdnadshavarna förlorar med stora problem att försöka att få ihop familjelivet igen. Engagemanget mot nedläggning är tidskrävande. Många föräldrar ger upp och friskolornas elevunderlag växer. Lärarna i en skolnedläggelse är också förlorare. Ingen frågar lärarna hur de ser på de små skolornas verksamhet och eventuellt en flytt till centralorten. Lärarna räknas inte som en part, fastän de egentligen är nedläggningsprocessens huvudpersoner, givetvis tillsammans med eleverna. Politiker som sitter i fullmäktige och i nämnder som fattar de obekväma nedläggningsbesluten är alla förlorare, vare sig man stöder förslagen eller inte, vare sig de är i majoritet eller i opposition. Politikers anseende blir ännu mera skamfilat. Styrande partier tappar väljare lavinartat och politikerhatet växer okontrollerat som ogräs. Ansvariga tjänstemän får ta mycket stryk i ett nedläggningsbeslut. Tjänstemän som är inte folkvalda, men har stort inflytande och stor makt, när folkvalda politikerna är svaga. Tjänstemannamakten ökar och den är ett evigt dilemma för demokratin. Sammanfattningsvis: Elever, lärare, föräldrar, vårdnadshavare, politiker och tjänstemän är alla förlorare i det pågående kriget om nedläggning av skolor.
Skolnedläggelse bör vara den absolut sista och den enda kvarvarande utvägen, när alla andra möjligheter har diskuterats igenom noga och kritiskt prövats. Exempelvis ny teknik och olika former av distansundervisning gör det idag möjligt att ha en kvalitativ god och högt specialiserad skolverksamhet på distans för elever. Speciallärare eller ämneslärare bör lockas att komma som en resurs till små skolor istället för att elever ska åka långa bussresor till centralorten. Arbetsmiljön på de små skolorna ska vara den allra bästa och arbetsvillkoren för pendlande lärare behöver också förändras. Lönepolicyn måste också ändras. Högre lön ska ges till lärare på små skolor, istället för till storstadens lärare på stora skolor.
Nedmonteringen av de små landsbygdsskolorna i Sverige är helt förödande. Små skolor på landsbygden läggs ned, till förmån för stora mastodontskolor i centralorter. Skolnedläggelserna har självklart med huvudmannens syn på ekonomi att göra. Det handlar naturligtvis om att spara pengar, utan att detta har kopplats till en bredare samhällsekonomisk analys. Det finns antaganden om att mindre skolor inte är ekonomiskt försvarbara. Det handlar också om att prognoserna över nyfödda är bristfälliga. Ett, tu, tre dyker det upp barn som man aldrig räknat med och då fattas snabba beslut om omstruktureringar.
Skolnedläggelser är ett nationellt problem. Här är Sverige unikt i Europa. Våra nordiska grannländer uppvisar exempelvis inte motsvarande trend.
Nedläggningarna legitimeras med ett urval av disparata forskningsresultat som stöder huvudmännens intentioner. Utredare hos huvudmännen är sällan forskarutbildade. Huvudmännens utredningar är kvalitativt problematiska. Små skolor är inte dyrare, än stora skolor. Små skolor uppnår lika goda resultat i kunskapsmätningar som stora skolor. Små skolor erbjuder en trygg miljö för eleverna och en synnerligen god arbetsmiljö för personalen.
På landsbygden betyder de små skolorna väldigt mycket för hela den omkringliggande bygden. Om skolan i byn läggs ned är det första steget mot hela samhällets död. En skola är verkligen central för många olika områden på landsbygden, exempelvis för föreningslivet, för kulturaktiviteter, för föräldrasamverkan, för bibliotek, för idrott och för kunskapsförmedling mellan generationerna i samhället.
Många kommuner har en tuff ekonomi och behöver stöd från staten. Regering och Riksdag måste ge tydligare signaler om en ny och hållbar landsbygdspolitik, där skolan är navet och grunden för en service som måste finnas i hela landet. Låt hela Sverige leva och använd små-skolorna som kraftfulla, moderna och öppna by-centra. Utnyttja skolorna bättre och mera effektivt i kvalitetsökning och i besparingssyfte. Öppna upp skolornas lokaler. Använd skolhälsovården till hela bygden. Skolmatsalen kan erbjuda äldre en möjlighet att få måltidsservice. Skolbiblioteket kan bli folkbibliotek och tjäna hela bygden. Det behövs ett nytt sätt att se på skolbyggnaderna och skolans verksamhet.
Tänk om. Hållbar livsmiljö är ekonomiskt lönsam i längden. Regering och Riksdag behöver agera kraftfullt och omgående för att stoppa den för Sverige förödande skoldöden.
Referenslista
Hela Sverige ska leva, Andersson C (2011–2014)
Rapport om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat (SKL, maj 2018)
Att förstå det stora i det lilla: byskolan som pedagogik, kultur och struktur. Karlberg-Granlund, G (200))
Stora vs småskolor Glesbygdsverket (2009)
Skolan mitt i byn: Diskussionsunderlag och checklista inför eventuell nedläggning av en byskola Ingrid Marklund Uppdaterad i mars 2009 av Bertil Westerlund Glesbygdsverket
När byn förlorar sin skola: En fallstudie av avvecklingen av Backa skola. Lundgren, von Schantz-Lundgren (2010) Högskolan i Dalarna, Falun
Skola 2025-skolformerna och en likvärdig verksamhet. Utredning om det framtida skolväsendet i kommunen Skolverket (2000) Sandvikens kommun
Utbildning i glesbygd Skolverket (2018) (2000)¨
Likvärdighet- ett delat ansvar (Skolverket 1996)
Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvalitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan SKL tidigare rapporter 2006 och 2012 samt 2018.
Så mycket kostar skolan
SKL (2019-08-26)