Äntligen fick vi alla träffas på Landsbygdsriksdag.
Landsbygdsriksdagen i Jönköpings län har vi väntat på i hela fyra år, och det blev en intensiv helg med både fartfyllda framträdanden och lågmälda reflekterande samtal. Liksom nätverkande, festligheter och god mat.
Ska man sammanfatta denna landsbygdsriksdag i ett ord så är det ”Äntligen”. Äntligen får vi träffas! Det hördes från invigningstalarna, det hördes bland besökarna och det märktes i den glada och sorlande stämningen som rådde på invigningen och under hela helgen.
Det märktes också på utvärderingen. 358 personer av cirka 700 svarade på utvärderingen av Landsbygdsriksdagen. På frågan om vad de tyckte om Landsbygdsriksdagen svarade hela 89 procent gav betyget bra eller mycket bra.
Politikerdialogen på lördagen var en upptakt till valåret och här var det tydligt att landsbygdssverige flyttat fram positionerna. På frågan om de satsar mer på landsbygdsfrågorna inför det här valet, jämfört med förra, svarade alla partiföreträdarna ja, utom Johan Pehrsson (L) och Annie Lööf (C) som sa att landsbygdsfrågorna varit viktiga i deras partier hela tiden.
Och även om partiföreträdarna betonade olika så var ändå ordet samhällskontrakt ett återkommande ord. Det ska finnas statlig service var man än bor: poliser, järnväg, fiber och fungerande vägar i hela Sverige.
Den som vill, kan se debatten i sin helhet här.
Söndagen inleddes med att Markus Oskarsson från TV4, analyserade lördagens politikerdialog. Hans slutsats var också att landsbygdsfrågorna i år är i centrum på ett sätt de inte varit på mycket länge. Han var dock missnöjd med att enbart två partiledare dök upp, och ansåg att alla borde varit på plats för att markera betydelsen av landsbygdsfrågorna.
Många intressanta och träffsäkra saker sas i plenum under dagarna. Exempelvis Jakob Bolin från IP-Only, som kallade pandemin för en stresstest av vår digitala infrastruktur och en snabbspolning in i framtiden. Han önskade sig för övrigt mer offentliga bidrag för bredbandsutbyggnad för att undvika digitala klassklyftor.
I det lågmälda samtalet på söndagen, mellan Gunilla Nordlöf, gd för Tillväxtverket, Christina Nordin, gd för Jordbruksverket, och Hela Sverige ska levas verksamhetschef Terese Bengard, sades också tänkvärda saker. Terese ställde frågan om myndigheterna är intresserade av platsperspektiv.
– De myndigheter vi jobbar med har ett gd-nätverk och det finns ett stort intresse där. Sedan varierar kunskapsnivån, svarade Gunilla som gärna skulle ta ett steg till och få ett mer långsiktigt uppdrag att samarbeta med myndigheter för att få ett tydligare platsperspektiv.
Men vad ska man använda i beslutsunderlagen? Platsperspektiv, landsbygdssäkring eller konsekvensanalys?
Christinas förslag var att göra konsekvensanalyser istället för landsbygdssäkring.
– En rejäl konsekvensanalys med ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser istället för landsbygdssäkring. Det är en bättre beteckning. Och platsperspektiv istället för landsbygdsperspektiv. Det ena är inte viktigare än det andra.
Ashkan Fardousts föredrag på lördagen var också tänkvärt. Han tror att stammen, alltså människans ursprungliga organisationsform, är på väg tillbaka. Alltså den lilla grupp som tillsammans arbetar för sin överlevnad. Men nu hittar du dina stammedlemmar på nätet. Ashkans budskap var även att det går att göra sig hörd på nätet och att det inte är lika lätt som tidigare att köpa sig trovärdighet.
– Lever man som man lär och inte snackar skit så får man trovärdighet och uppmärksamhet på nätet.
Underlaget till Ashkans föreläsning finns på hans hemsida.
Mer om Landsbygdsriksdagen.
Under lördagens bankett korades vinnare till utmärkelserna Hela Sveriges stora Landstipendium samt Sveriges grymmaste håla. Dessutom fick vinnarna av Årets lokala utveckling grupp 2020 respektive 2021, en prischeck av Postnord.
Läs om vinnaren av Hela Sveriges stora Landstipendium här.
Läs om vinnaren av Sveriges grymmaste håla här.
Läs om vinnaren av Postnords prischeck 2020 här
Läs om vinnaren av Postnords prischeck 2021 här.