Hela Sverige
Logotyp för Hela Sverige Logotyp för Hela Sverige Hoppa till huvudinnehållet
Nyheter

”Civilsamhället bär de värderingar vi vill försvara”.

Irene Oskarsson och Erik Eriksson, både ordförande i Hela Sverige ska leva, på plats i Sälen för den årliga säkerhets- och försvarspolitiska rikskonferensen. ”Äntligen pratar man i vi-form! Jaget funkar inte längre – det är tillsammans vi ska lösa det här.”

Allvaret är detsamma. Med skillnaden att Sverige nu är med i Nato, vilket präglat rikskonferensen Folk och försvar 2025. Men också civilsamhällets betydelse får mycket uppmärksamhet. Det rapporterar Irene Oskarsson och Erik Eriksson, riksorganisationen Hela Sverige ska leva, direkt från Sälen.

Årets försvarspolitiska rikskonferens ägde detta år rum den 12-14 januari. Som vanligt i Sälen.

– Det allvarliga tonfallet har blivit en normalitet – vi är inte i krig men vi är inte heller inte i fred. Förra året reagerade många starkt på pratet om att det kan bli krig, men då var det mer en väckarklocka, säger Irene.

– Visst är det en dyster bild vi får här i Sälen, inte minst genom de geopolitiska utblickarna på Ryssland, Kina och Mellanöstern, säger Erik.

Två bondsöner från Arvika. Till vänster Hela Sverige ska levas ordförande Erik Eriksson och till höger försvarsminister Pål Jonson. På konferensen i Sälen deltar kungligheter, höga militärer, ministrar, generaldirektörer, rikskända journalister och många fler. Men det mest slående är själva andan – att alla deltar på samma villkor menar Erik.

Men allt handlade inte om geopolitik och Nato. Företrädare för Försvarsmakten och flera andra lyfte civilsamhällets roll på ungefär samma sätt som Hela Sverige ska leva gör; att gemenskap ger beredskap. Hemberedskap är bra – men att mobilisera tillsammans är bättre. Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin höll ett uppmärksammat tal 2024, när han pratade om att det kan bli krig i Sverige. I år var han lika tydlig när han lyfte att individualismens tid är förbi.

– Äntligen pratar man i vi-form! Jaget funkar inte längre – det är tillsammans vi ska lösa det här. Det har blivit tydligare än tidigare hur vi alla behöver varandra – och att hela samhället behöver hjälpa till, säger Irene.

Sveriges landsbygder väl rustade

Från scenen i Sälen pratade också forskare särskilt om civilsamhällets organisationer – alltså de flera hundra tusen föreningar som sysslar med allt från frimärken till fotboll – som en tillgång. Både som ”producenter” av den i ett internationellt perspektiv höga svenska tilliten och som resurs i det mer handfasta arbetet med att bygga beredskap och motståndskraft. Samtidigt menade professor Magnus Karlsson att det finns mer att göra. Den starka viljan att bidra i beredskapsarbetet matchas inte alltid av kunskap om hur det ska ske.

– Här har vi inom Sveriges landsbygder ett försprång. Vi är vana att lösa problem och vi gör det utifrån en demokratisk struktur. Allt det våra byalag och lokala grupper gör för att livet och samhället ska fungera i våra bygder är på så sätt en viktig del i Sveriges motståndskraft. Men civilsamhället är inte bara ett verktyg, utan bär också de värderingar och samhälle vi vill försvara, säger Irene.

Det ideella engagemanget en stor potential

På den årliga konferensen i Sälen deltar kungligheter, höga militärer, ministrar, generaldirektörer, rikskända journalister och många fler. Men också organisationer från olika delar av samhället, där Hela Sverige ska leva är medlem i förbundet Folk och försvar sedan många år. Skälen är flera.

– Konferensen är en viktig mötesplats med stor bredd av människor och organisationer. Det ger oss tillfälle både att lyfta landsbygdsperspektiven och den stora potential som finns genom människors ideella engagemang i landsbygder. Trots att vi kan tyckas vara en liten organisation i sammanhanget representerar vi en stor del av den svenska geografin och det starka föreningslivet i dessa områden – och intrycket är att vi deltar på samma villkor som andra, säger Erik.

– Sedan ett par år tillbaka finns förståelse för att Sverige behöver ett starkt försvar. Nu behöver vi föra en diskussion om hur det civila samhället blir en del av det. Som organisation kan Hela Sverige ska leva till exempel bidra med samverkan och koordinering lokalt och regionalt, men det behöver byggas underifrån, säger Irene.

Samhället behöver fungera i vardagen

På rikskonferensen 2025 blev det tydligare än tidigare hur yttre och inre hot hänger ihop, inte minst genom hybridattacker som luckrar upp gränsen mellan krig och fred. På samma sätt blev det tydligt att den militära rustning som nu pågår inte bara kräver rekryter och granater – utan även hänger ihop med civil infrastruktur som elektronisk kommunikation, vägar och vård.

– Ska samhället fungera i kris och krig behöver det fungera också i vardagen. Här i Sälen har bland annat Trafikverket och Socialstyrelsen berättat om det arbete som pågår för att stärka den framtida kapaciteten. Samtidigt vet vi att en fungerande service i landsbygder i hög grad är beroende av ideella krafter. Det behöver bli tydligt vad vi inom landsbygdernas civilsamhällen kan förvänta oss av det offentliga – men också hur vårt erbjudande ser ut. Vad vi förväntas göra, säger Irene.

Trots att det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och att medierna fylls av nattsvarta rapporter ser Erik ljus.

– Visst är det allvarstyngt. Men den kunskap och det engagemang som syns här i Sälen ger hopp om framtiden. Och jag är positivt lagd. Jobbar vi klokt tillsammans kan vi stärka motståndskraften i samhället. Det måste vi jobba med oavsett om det handlar om försvarsfrågor eller hållbar utveckling i fredstid, avslutar Erik Eriksson.

Folk och försvars Youtube-kanal kan du ta del av innehållet från årets säkerhets- och försvarspolitiska rikskonferens i Sälen.

Lyssna på Irene när hon berättar i Radio Jönköping om sin medverkan på Folk och försvar 2025. Spola till 1 timma och 33 sekunder.