Helt avgörande med utjämning om vi ska ha fungerande välfärd i hela landet.

Med fungerande välfärd i hela landet är vi starkare som land! Nu behöver regeringen ha mod nog att genomföra de förändringar som Utjämningskommittén föreslår. Hela Sverige ska leva har lämnat remissvar på utredningen som sett över det svenska systemet för kommunalekonomisk utjämning.

I Sverige finns sedan 1950-talet ambitioner om att utjämna skillnader mellan olika delar av landet. Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning är från 1996 och och syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner och för regioner, trots stora skillnader i till exempel skattekraft, åldersstruktur samt hur tätt eller glest befolkningen bor.

– Utjämningssystemet är ett centralt verktyg för att minska de skillnader som uppstår när det finns förutsättningar som inte går att påverka, som exempelvis gleshet. Utan det skulle det vara svårt att upprätthålla välfärd i hela landet. Vi inom civilsamhället bidrar till i mycket i våra landsbygdssamhällen – men även kommuner och regioner behöver ha förutsättningar att göra sin del. Där vi vet att skola och sjukvård är väldigt viktiga frågor för landsbygdsbor. För oss är detta en fråga av största vikt, säger Terese Bengard, verksamhetschef Hela Sverige ska leva.

Även om själva poängen med systemet är lätt att förstå, beskrivs det ofta som så krångligt att bara en handfull personer sägs vara insatta i alla detaljer. Ändå behöver det ses över då och då. Nu senast genom den statliga Utjämningskommittén 2022, som i juli lämnade förslag till regeringen om hur systemet kan förändras för att bättre leva upp till sitt syfte.

Regeringen behöver visa mod

Som helhet är riksorganisationen Hela Sverige ska leva positiv. Vår bedömning är att förslagen leder till mer likvärdiga möjligheter till boende, arbete och välfärd i hela landet. Men vissa landsbygdskommuner  kommer få mindre pengar och det oroar. Samtidigt är det oklart hur regeringen väljer att ta vidare förslagen i utredningen. I vårt yttrande lyfter vi problemet med den polariserade bilden av utjämningssystemet. De kommuner som betalar in till systemet tenderar att vara negativt inställda, medan de som gynnas ofta saknar inflytande i debatten.

– Regeringen behöver stå emot pressen från de höga röster som protesterar mot systemet och prioritera långsiktig jämlikhet i hela landet. Det är ju en majoritet av regioner och kommuner som gynnas – låt även de höras. Vi hoppas på både mod och framsynthet nog att fatta besluten som krävs för att hålla ihop landet, säger Terese Bengard.

Förslag för en mer rättvis skattefördelning

Många av de kommuner som berörs av det nya förslaget bidrar till Sverige med kompetens, råvaror, viktig produktion och förnyelsebara energikällor. Det syns inte i utjämningssystemet, vilket bidrar till en utbredd känsla av orättvisa. För att skapa en mer nyanserad bild av ”närande” och ”tärande” kommuner föreslår Hela Sverige ska leva att den statliga fastighetsskatten på naturresurser bokförs i den kommun där ingreppet görs. På så sätt skulle de kommuner som bidrar med resurser få del av skatteintäkterna, vilket vi menar också kan minska känslan av orättvisa.

– Men frågan om utjämning handlar inte bara om rättvisa. Med fungerande välfärd i hela landet är vi starkare som land. Det rustar oss för att möta framtidens utmaningar, oavsett om det handlar om beredskap, omställning eller något helt annat, säger Terese Bengard.

Läs Hela Sveriges remissvar på SOU 2024:50, Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn.

Lyssna på podden Hela Sverige pratar där vi fördjupar oss i de nya förslagen. Vi tar hjälp av de verklige experterna Emelie Värja, utredningssekreterare för Utjämningskommittén och Peter Lindroth från Småkom.

Du som inte vill missa ett enda ord hittar kommitténs slutbetänkande här.