Ny politik för starkare landsbygder.

Under vecka 12 lämnade regeringen propositionen Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder (2025/26:158) till riksdagen. Här finns mycket som är bekant sedan tidigare, en del nytt samt en principiell förskjutning av betydelse.

I propositionens enda författningsförslag föreslår regeringen att regionerna i sin roll som regionalt utvecklingsansvariga har skyldighet att samråda med företrädare för det civila samhällets organisationer. I övrigt redovisar regeringen läget i Sveriges landsbygder samt de åtgärder som gjorts under mandatperioden.

– Det är positivt att regeringen lyfter lokalsamhällets betydelse och civilsamhällets roll, inte minst kravet på samråd. Det är också bra att beredskapsperspektivet finns med i de sammanhangen samt att de knyts ihop med insatser i kommuner och regioner, säger Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige ska leva.

Jämfört med landsbygdspolitiken från 2018 är just detta lokala perspektiv en förändring av principiell betydelse, men vad den betyder i praktiken är ännu oklart. Regeringen konstaterar bland annat att sammanhållningen i samhället stärks när hela landet ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar:

”Därför bör den lokala kunskapen och engagemanget samt platsers särskilda förutsättningar ges ett större utrymme när åtgärder utformas och beslut fattas. Regeringen anser att utvecklingen i stor utsträckning bör byggas underifrån i samverkan mellan medborgare, civilsamhälle, näringsliv, kommuner, regioner och statliga myndigheter.”

Hela regeringen behöver bidra

Propositionen visar att lokalsamhällets förmåga inte är nog för att skapa utveckling. Här finns omfattande behov av politiska insatser för att skapa mer övergripande förutsättningar – och det berör såväl kommuner som regioner och myndigheter. Helhetsbilden är komplex. Frågorna är många och spännvidden stor, där de som prioriteras inom landsbygdspolitiken också måste få stöd och prioriteras inom hela regeringen och Tidö-samarbetet.

En sådan fråga gäller statens närvaro som lyfts fram som mycket viktig, bland annat för att upprätthålla statsförvaltningens legitimitet och förtroende. Regeringen skriver att den lokala statliga servicen måste säkras; ”lokala servicekontor är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter.” Samtidigt har regeringen skurit i budgeten för Statens servicecenter – vilket resulterat i omfattande stängningar av lokala servicekontor, som var en av de stora satsningarna i landsbygdspolitiken från 2018.

I Hela Sverige ska levas Landsbygdsbarometer 2026 får förslaget att det ska finnas statlig närvaro i form av polis, försäkringskassa och arbetsförmedling i alla kommuner, stöd av hela 91 procent av väljarna.

En annan fråga gäller betydelsen av folkbildningen som bedöms särskilt viktig i Sveriges landsbygder. I propositionen konstaterar regeringen att statens stöd till folkhögskolor och studieförbund bidrar till att många människor får möjlighet att delta i studiecirklar, komplettera sin utbildning, delta i kulturevenemang och bidra till höjd beredskap. Samtidigt har nuvarande regering skurit hårt i Studieförbundens anslag.

En rapport från Studieförbunden visar hur nedskärningarna lett till kraftigt minskad verksamhet och att konsekvenserna i högre grad drabbat människor i landsbygdskommuner än i stadskommuner. En mer finfördelad geografisk analys visar dessutom att nedskärningarna drabbar ”landsbygdsdelarna” av landsbygdskommunerna allra mest – där behoven är som allra störst.

– Vi ser fram mot att regeringen nu kommer att förbättra förutsättningarna för Studieförbund och Folkhögskolor, säger Irene Oskarsson.

”Vi saknar både pengar och konkreta förslag”

Innehållet i propositionen bygger på det tidigare mål som riksdagen beslutade om 2018 som betonar att landsbygderna ska vara livskraftiga, med möjligheter till arbete, service, boende och välfärd.

Också potentialen i landsbygderna ligger i fokus precis som tidigare:

”Ett livskraftigt Sverige förutsätter livskraftiga landsbygder. I landsbygderna finns viktiga nycklar till centrala framtidsfrågor som näringslivets långsiktiga konkurrenskraft liksom Sveriges hållbara utveckling med gemenskap i ett öppet och sammanhållet samhälle. Landsbygderna är också avgörande för Sveriges beredskap inför kriser och ytterst krig. Regeringen ser landsbygderna som en resurs att ta till vara och utveckla – inte ett problem att lösa.”

– Många av de bedömningar som regeringen gör i propositionen är bra. Samtidigt vet vi sedan tidigare att landsbygdspolitik inte alltid lämnar bokhyllan och det som oroar nu är att vi saknar tydliga konkreta förslag och pengar för att möta upp de goda ambitioner som texterna beskriver. Vår förhoppning är att de partier som ingår i  kommande regering  lyfter in landsbygdsfrågorna i motsvarigheten till dagens Tidö-avtal, för att de ska ges tillräcklig prioritet, säger Irene Oskarsson.

Mer att läsa

Läs propositionen Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder: Hela Sverige ska fungera – Regeringen.se

Den 1 juni lämnar Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling (SVESAM) sitt slutbetänkande till regeringen. Den kompletterar landsbygdspropositionen genom att ha ett mer långsiktigt och strukturellt perspektiv. Förslagen där fokuserar mer på att skapa en sammanhängande styrningskedja med mål – ansvar och roller, resurser och uppföljning.

Missa inte Landsbygdsriksdagen 2026 där vi diskuterar vad den nya politiken innebär för våra landsbygder. Självklart kommer vi också ta pulsen på våra politiker inför valet i höst. Vad har de för prioriteringar inom landsbygdspolitiken? Och vad vågar de lova? Välkommen till Landsbygdsriksdagen

Organisationen Studieförbundens analys av nedskärningarna i anslagen till Studieförbunden: Studieförbundens folkbildning per RegSO | Studieförbunden

Hela Sverige ska levas Landsbygdsbarometer 2026: Hela Sverige