Nya verktyg för starkare lokalsamhällen.

Hur rustade är våra lokalsamhällen för ett förändrat klimat, störningar i vattenförsörjning eller avbrott i mat- och energisystem? Det är några av de frågor som ett nytt treårigt projekt i norra Sverige nu ska ta sig an – med Hela Sverige ska leva i en nyckelroll.

Projektet Pilotmiljöer för klimatanpassning – resilienta lokalsamhällen syftar till att stärka klimatanpassning och beredskap på landsbygderna genom lokala, naturbaserade och cirkulära lösningar för mat och vatten. Genom att arbeta nära civilsamhälle, kommuner och lokala företag ska projektet bidra till mer robusta system – byggda på platsens egna resurser och förutsättningar.

Projektägare är Stöckebygdens Utveckling, med Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, Vilhelmina kommun, Umeå kommun och Hela Sverige ska leva som partners. Projektet pågår mellan februari 2026 och juni 2029 och finansierar gör bland andra Tillväxtverket och Region Västerbotten.

Från odling och vatten till samverkan och trygghet

I projektets pilotmiljöer testas och utreds flera konkreta lösningar. Det handlar bland annat om skogsträdgårdar med odling av nötter, bär och svamp, möjligheten att ta tillvara regn- och snövatten som dricksvatten samt utredning av kretsloppsväxthus som använder spillvärme. Parallellt utvecklas också en modell för hur man kan bygga upp en fysisk plats i lokalsamhället för att samla och förvalta lokalsamhällets resurser – som bygger på samverkan mellan kommun och idéburen sektor.

Projektets övergripande mål är att skapa fungerande samverkansmodeller där civilsamhälle, kommuner och andra aktörer tillsammans stärker lokalsamhällets beredskap inför framtida kriser.

Hela Sverige ska leva utvecklar analysverktyg för klimatanpassning

Hela Sverige ska levas huvudansvar i projektet ligger i arbetspaketet AP5 – Klimatanpassade pilotmiljöer: Analysverktyg för robusta lokalsamhällen. Här ska vi utveckla och testa ett praktiskt analysverktyg som ska hjälpa civilsamhälle och kommuner att bedöma sin lokala klimatanpassnings- och beredskapsförmåga.

Verktyget bygger vidare på erfarenheter från förstudien Resilienta landsbygder och på den väl etablerade metoden Lokalekonomisk analys (LEA). Men nu tas nästa steg. Analysen breddas med indikatorer för vatten, mat, energi och andra lokala resurser, för att ge en mer heltäckande bild av hur robust ett lokalsamhälle faktiskt är.

– Många lokala aktörer saknar i dag konkreta och systematiska sätt att analysera sin sårbarhet och sin kapacitet. Vårt mål är att ta fram ett verktyg som är begripligt, användbart och direkt kopplat till lokal planering och handling, säger Anna Johansson på Hela Sverige ska leva.

Testas i verkligheten – och ska gå att använda brett

Analysverktyget kommer att testas i Stöcke, Umeå kommun, och minst två andra bygder genom lokala workshops och gemensamma kartläggningar. Föreningar, företag och kommuner deltar aktivt i analyserna, identifierar styrkor och brister och får samtidigt ökad kunskap om sina egna resurser och beroenden.

Arbetet sker i nära dialog med en referensgrupp med expertis inom beredskap, klimatanpassning och lokala resurser,

Resultaten från pilotbygderna utvärderas löpande och används för att justera metoden. I projektets senare del tar Hela Sverige ska leva fram vägledningar som syftar till att göra det möjligt för civilsamhälle och kommuner att arbeta mer systematiskt med frågor som rör vattenförsörjning, mat, energi och lokala resurser, både i ordinarie utvecklingsarbete och i beredskapssammanhang.