Proppen ur för vindkraftsersättning – nu kommer pengar till närboende.

I mars 2023 lämnade en statlig utredning förslag till regeringen om hur närboende, bygder och kommuner ska ersättas för de intrång som vindkraft innebär. Därefter hände ingenting. Och sen lika lite. Men nu verkar proppen ha gått ur.

Regeringen föreslår att de som bor nära vindkraft ska kunna få upp till 38 400 kronor per år i ersättning. Syftet är att stärka den lokala acceptansen och skapa bättre förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av vindkraften.

– För inte så länge sedan fick vi besked om ersättning till kommuner med vindkraft och nu kommer förslaget om ersättning till närboende. Det är positiva besked som visar att vi är med om ett tydligt skifte från statens sida, säger Jenny Breslin från Hela Sverige ska levas riksstyrelse.

Från frivilliga avtal till nationell modell

Sedan tidigare finns frivilliga modeller där ägarna av vindkraft och lokalsamhällen träffat avtal om ersättning. Men dessa ser olika ut och är beroende av lokala förutsättningar.

I Lillhärdal i Härjedalens kommun har till exempel föreningen Medvind för bygden fått i uppdrag att fördela medel till lokala utvecklingsinsatser. Genom ett avtal med vindkraftsägarna får bygden en procent av den årliga bruttointäkten från elproduktionen – vilket motsvarar två-tre miljoner kronor per år.

– Det är bra att industrin gått före staten. Men den typen av lösningar bygger på att både bolag och lokalsamhälle har rätt förutsättningar. Att förhandla med stora aktörer är inte enkelt, säger Jenny.

Därför menar hon att staten nu måste ta nästa steg och även säkerställa ersättning till de bygder som berörs.

– Bara då kan vi få en mer likvärdig och rättvis modell i hela landet.

Frågan om vindkraft har länge varit polariserad. Men nu syns en tydlig rörelse.

– I stort sett alla politiska alternativ ser idag vindkraft som en del av energilösningen – och att den ska följas av återbäring eller kompensation, säger Jenny.

Även regeringen betonar vikten av lokal förankring.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring. Med vindkraftsersättning till närboende skapar vi incitament att säga ja till vindkraft och säkerställer att omställningen också stärker lokalsamhället, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Viktiga frågor återstår

Mycket i förslagen är positivt. Att ersättningen till kommuner görs långsiktig är viktigt, och att ersättningen till närboende regleras i lag skapar förutsägbarhet. Kanske är detta ett ovanligt exempel på en landsbygdsfråga som faktiskt kan få en mer varaktig lösning.

Men allt är inte löst.

– Det är tveksamt om ersättningen bör kopplas till elpriset i de olika elprisområdena. Hur mycket du påverkas av vindkraft har inget med elpriset att göra. Modellen riskerar att skapa orättvisa skillnader mellan olika delar av landet, säger Jenny.

Andra frågor återstår också framåt. Det handlar om nivåerna på ersättningen, men också om hur delaktigheten i beslutsprocesser kan stärkas och hur kunskapen lokalt kan tas tillvara bättre. Målet måste vara att få rätt energislag på rätt plats – tillsammans med bygderna, inte i konflikt med dem.

I samband med beskedet om ersättning till närboende meddelade regeringen också att frågan om inlösen ska utredas – något som kan bli ett viktigt komplement framöver.

Ersättningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

På regeringens webbplats finns mer information om förslaget: Frågor och svar om framtida vindkraft – Regeringen.se