”Trots kärva tider borde vi fira oftare”
Vad hände under våren? Och vilka är de viktigaste frågorna i höst? Vi tog en kaffe med Irene Oskarsson och Erik A Eriksson, båda ordförande i Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.
Vad minns du bäst från våren 2024?
– Det är nog alla möten jag fått vara med om. Självklart med departement, myndigheter och andra offentliga organisationer. Men kanske ännu mer mötena med engagerande människor inom vår rörelse och hos våra medlemsorganisationer. Jag minns till exempel ett jubileum med Hela Sverige ska levas länsavdelning Sjuhärad. Där fanns så mycket glädje och energi! Trots kärva tider borde vi fira oftare – för det sker så mycket bra, säger Erik
– Det var en intensiv vår med massor av spännande händelser. En sak jag mins lite extra är besöket på konferensen Folk och försvar i Sälen, som var väldigt givande. Det blev tydligt att vi inom civilsamhället behövs för att stärka beredskapen i Sverige. Efterfrågan på oss är stor! Det tar jag med mig när vi diskuterar frågorna inom Hela Sverige ska leva men också i till exempel möten med MSB, säger Irene.
I maj arrangerade Hela Sverige ska leva Landsbygdsriksdagen 2024, som denna gång ägde rum i Sörmland. Vad har du med dig därifrån?
– Både stolthet och glädje! Jag är glad över att så många var där. Det var en otrolig uppslutning, inte minst av våra många samarbetspartnerns. Sen är det alltid viktigt att skapa balans mellan det schemalagda programmet och utrymmet för möten där besökarna kan umgås och lära av varandra – och det tycker jag vi lyckades med, säger Irene.
– Det var fantastiska dagar! Så många människor med ett väldigt engagemang. Och Sörmland visade verkligen upp sig från sin finaste sida. Nu i efterhand vill jag passa på att påminna alla som var där om att om att hålla liv i alla nya bekantskaper. Det finns verkligen mycket att lära av varandra, säger Erik.
Vad ser du fram mot lite extra i höst?
– Ett regeringsbeslut om fortsatt verksamhetsstöd för Hela Sverige ska leva. Får vi det kan vi jobba på. Det händer väldigt mycket inom många områden i samhället och Hela Sverige ska leva behöver vara med och forma framtiden. Det gör vi både i det lokala och på nationell nivå genom att vara en blåslampa, säger Irene.
– Jag ser fram mot att besöka Hela Sverige ska levas länsavdelningar under hösten. Förutom att det är roligt bidrar den typen av möten till att jag som ordförande får koll på vad som sker runtom i landet, vilket är viktigt för att jag i andra sammanhang ska kunna lyfta upp det som skaver i samhället. Jag hoppas också särskilt på att arbetet med energigemenskaper ska fortsätta utvecklas, säger Erik.
Ni två leder arbetet med styrelsen för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Vilka är de viktigaste frågorna för styrelsen nu i höst?
– Det kanske är ett tråkigt svar men just nu ligger fokus på att styrelsen kan lägga fram en bra och långsiktig strategi – som vi kan behandla på höstmötet i november. Sen ska vi också ta fram en verksamhetsplan som är en förutsättning för verksamheten ska fortsätta utvecklas i en bra riktning, säger de.
Hur ser du på framtiden?
– Jag tycker att utvecklingen går i rätt riktning, men alldeles för sakta. Agendan inom politiken och samhället i stort har ofta ett storstadsperspektiv. Det är inte av illvilja utan mer av vana och ett sätt att tänka på – och det behöver vi ändra på. Att till exempel ha BB som fungerar i hela landet är inte en kostnad för ett land – utan en investering för framtiden, säger Erik.
– Jag upplever att medvetenheten ökar om att det är viktigt att hela Sverige står starkt, inte minst när det gäller beredskapsfrågor. Samtidigt lever många, inte minst politiker och andra beslutsfattare, långt från verkligheten i landsbygder. Då blir det också svårare att förstå behoven och strida för lösningar. Därför är det så viktigt att vi som organisation och alla andra tillsammans kan förmedla bilder av att Sveriges landsbygder tillhör framtiden, säger Irene.