Utredning föreslår höjd status för byanäten.
Gigabitutredningen föreslår nu att landets byanät ska få samma rättigheter som stora operatörer. För Hela Sverige ska leva är detta ett viktigt steg framåt – och ett erkännande av det ideella arbete som lagt grunden för bredbandsutbyggnaden i stora delar av landet.
När Gigabitutredningen överlämnade sitt betänkande till civilminister Erik Slottner kom en nyhet med särskild betydelse för Sveriges landsbygder: Förslaget att stärka byanätens ställning. Det innebär att lokala bredbandsföreningar – som ofta byggt fibernätet där marknaden aldrig skulle gjort det – nu föreslås få samma rättigheter som operatörer enligt EU:s nya regler för gigabitinfrastruktur.
Det är ett förslag som Hela Sverige ska leva länge har drivit.
– Vi har arbetat för att stärka byanäten i många år, både generellt och i konkreta frågor genom samarbetet i Byanätsforum och Bredbandsforum. Därför är det glädjande att se att det äntligen rör på sig, säger Anna Johansson på Hela Sverige ska leva.
Samtidigt betonar hon att detaljerna måste granskas noga.
– Om det till exempel innebär att byanäten blir anmälningspliktiga kan det slå fel. De här föreningarna är ofta små – och vi får inte kväva dem med krav och detaljstyrning.
Byanäten – landsbygdens ryggrad i bredbandsutbyggnaden
På många håll hade snabb uppkoppling aldrig blivit verklighet utan ideella krafter. Byalag och föreningar har grävt, projekterat, sökt stöd, och byggt fibernät när kommersiella aktörer inte sett lönsamhet. Resultatet är att stora delar av Sverige – ofta de mest glesbefolkade – idag har fiber i världsklass.
Att nu få stärkt rättsligt stöd är därför mer än en teknik. Det handlar om att erkänna lokalt engagemang och ge landsbygden samma spelregler som landet i övrigt.
– Tillgång till snabbt bredband är en fråga om rättvisa, om jobb, företagande och om att ingå i samhällskontraktet. Därför måste vi snabbt i mål med utbyggnaden, säger Anna Johansson.
Större helhet i utredningen
Gigabitutredningen har haft regeringens uppdrag att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya regler för utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet. Förutom förslaget om byanäten lyfter utredningen bland annat:
- En ny central informationspunkt
Ett digitalt nav där operatörer ska kunna ansöka om tillstånd, följa sina ärenden och se information om befintlig infrastruktur och planerade projekt. PTS föreslås bli ansvarig myndighet.
- Smidigare tillstånd för sjökablar och gränsöverskridande nät
En särskild del av informationspunkten ska hjälpa operatörer att hitta rätt myndigheter i andra länder.
- Nej till ”tyst godkännande”
Utredningen vill inte införa automatiskt ja vid sena myndighetsbeslut, men föreslår istället skadestånd vid orimliga förseningar.
- Tillträde till kritisk infrastruktur – med säkerheten i behåll
Livsmedelsverket får ansvar att ge vägledning till VA-leverantörer för att underlätta frivilligt tillträde till vattentorn.
Vad händer nu?
Betänkandet har lämnats till regeringen och väntar nu på att skickas ut på remiss. Hela Sverige ska leva kommer tillsammans med Byanätsforum analysera detaljerna – och särskilt bevaka vad förslagen innebär för de små föreningar som drivit fiberutbyggnaden i praktiken.
Men en sak är redan tydlig: att byanäten lyfts fram är ett steg i rätt riktning för den fortsatta digitala utbyggnaden i Sverige – inte bara i städerna utan på alla platser där människor lever, bor och arbetar.