Blåljus i hela landet.

Generellt är det så att ju närmre du bor en ambulansstation, räddningstjänst eller polisstation, ju snabbare kan de vara på plats när du larmar. Med det sagt är det inte bäst tillgänglighet i de största städerna. Allra snabbast kommer hjälpen i relativt små, men tätbefolkade kommuner som Karlskoga, Tranås och Motala.

Väntetiderna på ambulans ökar i nästan alla kommuner. Allra mest ökar de i de kommuner där väntetiderna redan är längst, till exempel i Pajala, Jokkmokk och Bjurholm. I toppen på listan över ökande väntetider finns också kommuner som 2011 hade betydligt kortare väntetider, till exempel Rättvik, Åsele och Vännäs.

24 kommuner har minskat sina väntetider mellan 2011 och 2022. I många av dem beror de minskade tiderna på att de har placerat en ambulans i en del av kommunen som tidigare tog lång tid att nå. En annan gemensam nämnare är att dessa kommuner ligger i regioner som i övrigt har relativt korta väntetider, så en ambulans har räckt för att korta tiderna. I de regioner som har allra längst tider är det ofta flera kommuner som har långa väntetider, så det skulle behövas många fler ambulanser för att få ner väntetiderna.

Räddningstjänsten är några minuter snabbare än ambulansen i genomsnitt. De finns ju också placerade på fler platser än ambulans och polis. Det är därför många regioner har tecknat så kallade IVPA-avtal med räddningstjänsten, så att de kan vara på plats och ge första hjälpen innan ambulansen hunnit fram.

Polisens insatstider är inte offentliga, så vi vet inte hur de ser ut. Men eftersom vi har kunnat konstatera att den fysiska placeringen av ambulans och räddningstjänst spelar stor roll för väntetiderna kan vi anta att polisens placering och antal spelar störst roll för deras möjligheter att vara på plats snabbt. I till exempel Arjeplog och Åsele ska varje polis täcka över 4000 kvadratkilometer. Även om befolkningen inte är utspridd över hela den ytan, säger det ändå något om möjligheterna att vara på plats snabbt i alla delar av kommunen.

Balansrapporterna är en serie kortrapporter som ges ut av Hela Sverige ska leva. Syftet med rapporterna är att belysa balansen mellan landsbygder och städer i hela landet inom olika områden. Tidigare rapporter handlar om kultur, hållbarhet, befolkning, infrastruktur, bredband, naturresurser och kapital. Rapporterna finns att läsa här.