Årets lokala grupp 2019 är Näshulta.
Näshulta har under de senaste 30 åren arbetat för ”Ett bättre liv i Näshulta”. Utvecklingen tar aldrig slut och bygden strävar hela tiden framåt. Näshulta har den stora förmågan att samnyttja bygdens alla resurser och själva ta ansvar för utvecklingen av bygden. Företagsamheten och hjärtat i bygden driver Näshulta framåt.
Näshultabygden har arbetat länge med lokal utveckling och startpunkten var när hembygdsföreningen bildades år 1986.
– Det var fröet till all den utveckling som skett i bygden sedan dess, säger Elin Ericsson, Näshultabo och en av projektledarna för Näshulta Vision.
Det första stora projektet som bygden tog sig an var att bygga en sporthall. Kommunen ville vänta fem år med att bygga sporthallen. Det tyckte Näshultaborna var för lång tid att vänta. De bildade ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning och många av invånarna blev aktieägare. Aktiebolaget byggde sporthallen och senare köptes den av kommunen.
Sedan har utvecklingen fortsatt. För fem år sedan, när kommunen inte byggde fiber i Näshulta tillräckligt snabbt, bildade några eldsjälar en fiberförening och såg till att Näshultaborna fick fiber betydligt snabbare än vad kommunen planerat.
– Det finns många eldsjälar här som vill framåt. Vi ser oss som en tillgång för samhället och vi vill bidra till den positiva utvecklingen i Eskilstuna kommun. Vi tror att det är ett vinnande koncept, förklarar Elin och säger att mycket av utvecklingsverksamheten drivs framåt av de gemensamma krafterna som finns i Näshulta i form av föreningar, företagare och alla de eldsjälar som bor i bygden.
En av dessa föreningar är Näshulta Framtid som bildades år 2002 för att driva utvecklingsfrågor och sedan 2012 är de huvudman för friskolan. Den bildades när kommunen ville lägga ner den kommunala skolan. Friskolan är så pass attraktiv att den har ökat elevantalet från 30 till cirka 60 stycken, och drar elever från områden utanför Näshulta.
Restaurang Tuppen heter skolans lunchrestaurang som Näshultaborna är mycket stolta över. Den fanns med bland de 25 bästa i White Guide Juniors kategori ”Årets skolrestaurang” år 2016 och den är även öppen för allmänheten. Tack vare restaurangen och att idrottshallen i princip ligger vägg i vägg med skolan, har skolan blivit en mötesplats i samhället. Det finns möteslokaler att hyra i idrottshallen, berättar Elin.
– Det vi saknar är egentligen en riktig bygdegård som man kan hoppa in i utan att det kostar något. När människor träffas händer det saker, säger hon.
I Näshulta, som på så många andra ställen, finns behov av små bostäder för äldre som vill lämna villan, men bo kvar i bygden. Redan i mitten av 1990-talet byggdes de första lägenheterna. Hittills har 16 så kallade trygghetsboenden byggts och 16 till är på gång.
Näshulta Kulturförening måste också nämnas. Den började som ett bygdespel för cirka 14 år sedan och övergick till att bli en vecka fylld av kulturupplevelser med körsång, konst, dans och uppträdanden av artister som Weeping Willows, Svante Thuresson och Jerry Williams. En dag är vikt åt barnen som får prova på hästridning, titta på barnteater, delta i skaparverkstad och mycket annat. Allt är gratis Barndagen, inklusive korven och glassen.
Kulturveckan finansieras via biljettintäkter och ett sponsorpaket som erbjuds till lokala företag. Besökarna kommer från mer eller mindre hela Sörmland.
För fyra år sedan bildade Eskilstuna kommun Affärsplan Eskilstuna tillsammans med näringslivet. Målen är att kommunens sysselsättningsgrad ska vara högre än rikssnittet år 2030 och att ungdomsarbetslösheten ska vara under riksgenomsnittet.
Näshultaborna tyckte att landsbygden lämnades utanför i arbetet och startade Affärsplan Näshulta med målet att skapa 65 nya arbetstillfällen i Näshulta och 65 ytterligare elever till friskolan till år 2030.
– 65 nya arbetstillfällen är en procent av Eskilstuna Affärsplans mål och vi motsvarar en procent av invånarna. Vi gör vår andel helt enkelt. Vi vill visa politiker, tjänstemän och övriga invånare att landsbygden är en tillgång och att om vi får rätt förutsättningar så kan vi bidra till en positiv utveckling av kommunen, säger Elin.
Målen klubbades igenom på Bystämman för ett år sedan. Lite senare beviljades Leaderbidrag för Näshulta Vision, ett tvåårigt projekt som startade i september i år. Näshulta Visions delmål taggar in i det stora målet som Affärsplan Näshulta har.
– Projektets mål är att underlätta inflyttning och etablering av företag. Vi ska skapa nya arbetstillfällen och fortsätta på den utvecklingsresa som pågår i Näshulta. Vi arbetar på bred front för att skapa samverkan mellan skolan, näringslivet och föreningarna. Vi kommer att ha möten för olika intressen, exempelvis turismföretagande, service och byggnation, säger Elin som är en av projektledarna. De två andra projektledarna heter Kristina Larsson och Åse Haukebö-Roos.
Och sist men inte minst. Hur känns det att få utmärkelsen Årets lokala utvecklingsgrupp?
– Det känns väldigt roligt och ärofullt, och ett kvitto på att allt det arbete som alla Näshultabor lagt ner under de år som gått, har gett resultat, säger Elin och låter mycket glad på rösten.