Civilsamhället avgörande för hela Sveriges beredskap.

Civilsamhället spelar en avgörande roll för Sveriges beredskap – nu när säkerhetsläget är det mörkaste sedan andra världskriget. Det var budskapet när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bjöd in till forum om den svenska försvarsviljan.

Genom Forum för civilsamhället vill MSB stärka dialogen och samverkan med civilsamhället. Temat för årets träff som ägde rum den 28 november var försvarsvilja. Från Hela Sverige ska leva deltog vår ordförande Irene Oskarsson.

Vilket var Hela Sveriges viktigaste bidrag på forumet?

– Sverige ser olika ut och för att bygga beredskap behövs bÃ¥de gemensamma riktlinjer och anpassning till lokala förhÃ¥llanden. Men kunskapen om hur villkoren ser ut i landsbygder och pÃ¥ mindre orter är ofta lÃ¥g. Där är Hela Sveriges röst viktig, inte minst som representant för utvecklingsgrupper och vÃ¥ra medlemsorganisationer. När Sverige rustar och bygger beredskap behöver det ske utifrÃ¥n en balanserad verklighetsbeskrivning.

Vad tar du särskilt med dig från årets träff?

– Att myndigheten nu lyfter att krig och väpnat angrepp inte kan uteslutas, i det mörkaste säkerhetsläget sedan andra världskriget. Myndigheten och departement betonar att civilsamhället spelar en mycket viktig roll i beredskapen. Det gäller bÃ¥de civila försvarsorganisationer som Sveriges civilförsvarsförbund och Svenska Röda korset, men ocksÃ¥ alla oss andra. Att höja kunskapsnivÃ¥n för hur beredskapen kan stärkas är prioriterat, där studieförbund och folkhögskolor är stora tillgÃ¥ngar.

Förutom det allvarliga tonläget och behovet av ett långsiktigt arbete tar jag också med mig att vi behöver prata om vad som viktigt att värna och försvara. Att vi måste våga lyfta det svåra tillsammans – det finns en existentiell dimension som vi inte berört tidigare.

Hur kommer det att påverka Hela Sverige ska leva som organisation?

– PÃ¥ mötet blev det tydligt att det behövs ett vi i samhället och inte bara ett jag. Just kunskapen om att gemenskap bygger beredskap träffar hjärtat hos oss som organisation – all utveckling sker bäst tillsammans. Forskning visar ocksÃ¥ att det finns en krismedvetenhet i landsbygder som gör att människor är vana att jobba tillsammans för att lösa problem och fÃ¥ saker ska hända.

Beredskapsfrågorna är redan prioriterade i flera av våra länsavdelningar och hos våra medlemsorganisationer. Men fler kan och vill göra mer – där en roll för oss är att sprida kunskap om hur det kan ske.

I den nya broschyren om hemberedskap som MSB skickat ut till alla hushåll lyfts nu ordet krig fram i titeln. Och temat för det forum du nu deltagit i var försvarsvilja. Hur ser du som företrädare för Hela Sverige ska leva på den förändringen – mot bakgrund av att organisationen normalt sett jobbar med lokal utveckling och inte alls med krig?

– Det viktigaste vi kan göra är att fortsätta göra det vi gör – att utveckla robusta lösningar pÃ¥ lokal, regional och nationell nivÃ¥. God gemenskap och ansvarstagande i lokalsamhället är en verklig tillgÃ¥ng ocksÃ¥ i kris eller i värsta fall krig.

Vad händer nu?

– Arbetet fortsätter pÃ¥ bred front. Det är inte sÃ¥ att ett möte av den här typen ensamt bidrar till stora förändringar. Men mÃ¥nga kan ta nya steg framÃ¥t. FrÃ¥n Hela Sverige ska levas sida fortsätter vi samtalen med vÃ¥ra medlemsorganisationer om vad vi gör enskilt och vad vi kan göra tillsammans. PÃ¥ lokal och regional nivÃ¥ hoppas jag vi kan vara med och bidra till att göra det mer tydligt bÃ¥de hur civilsamhället som helhet och vi som organisation passar in i det större pusslet, säger Irene.

Hela Sverige ska leva är också en av tio organisationer som ingår i MSB:s Civilsamhällesråd för civil beredskap. Genom rådet vill myndigheten stärka civilsamhällets roll i frågor som rör krisberedskap och civilt försvar.

Jag vill veta mer om Hela Sveriges roll i Civilsamhällesrådet för civil beredskap.

Jag vill veta mer om Sveriges frivilliga försvarsorganisationer.