Civilsamhällets betydelse i tider av kris och krig.

Den 7-9 januari ägde rikskonferensen Folk och Försvar rum i Sälen – som i år hade Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska identitet och vision som övergripande tema. Tonläget var allvarsamt där kriget i Ukraina och hotet från Ryssland stod i fokus. Men också civilsamhällets roll inom totalförsvaret gavs mycket utrymme, inte minst genom ett uppmärksammat tal av ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Från Hela Sverige ska leva deltog ordförandena Erik A Eriksson och Irene Oskarsson.

Du var på plats i Sälen också 2023 Irene. Hur tycker du att årets upplaga av Folk och försvar skiljer sig åt jämfört med förra året?

– Det är fler besökare än någonsin här, men fram för allt en helt annan ton. Läget är mer allvarligt och det är samma dystra tongångar från alla talare. Vi lever i en tid med krig och kriser – och behöver planera för det, säger Irene.

Vad spelar civilsamhället för roll inom totalförsvaret?

– Flera talare trycker på den otroligt viktiga roll civilsamhället spelar som en del av totalförsvaret. Samtidigt är det först nu som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra aktörer fått tydliga uppdrag att driva på utvecklingen – så jag förväntar mig en snabb utveckling där den rollen tydliggörs ännu mer, säger Erik.

– Samtidigt som civilsamhället är betydelsefullt behöver vi också skilja på att det finns särskilda civilförsvarsorganisationer och civilsamhället i stort, som fyller olika roller. Det är mycket som ska fungera vid kris eller krig och det är viktigt att ha ett brett perspektiv när vi nu mobiliserar, säger Irene.

Vad kan en organisation som Hela Sverige ska leva bidra med när det gäller beredskapsfrågor?

– Fram för allt tillför vi perspektiv som annars lätt hamnar i skymundan. Vi kan bidra med kunskap om de särskilda förutsättningar och behov som finns i landsbygder, säger Erik.

– Vi kan också synliggöra hur civilsamhället fungerar som resurs i beredskapsarbetet och i faktiska kriser. Sen när det är skarpt läge bidrar våra lokala utvecklingsgrupper och medlemsorganisationer utifrån sina förutsättningar. Ofta handfast och med avgörande betydelse, säger Irene.

Vad tar ni särskilt med er från årets konferens?

– För min del två saker. Dels att det är allvar nu. Dels ett uttalade från kommundirektören i Luleå kommun om att ”vi är vana att koka soppa på en spik”. Många kan göra mycket med små medel, och det tycker jag är trösterikt att tänka på. Inte minst för oss inom civilsamhället, säger Irene.

– Det är första gången jag är med och jag kommer definitivt minnas de starka inledningstalen av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy och Finlands ambassadör i Sverige, Maimo Henriksson. Ett annat starkt intryck är att samtliga talare är mycket pålästa och professionella, vilket bådar gott och skänker trygghet, säger Erik.

Hur kommer Hela Sverige ska leva jobba under 2024 för att leva upp till Carl-Oskar Bohlins uppmaning att alla organisationer och medborgare behöver förbereda sig på att det faktiskt kan bli krig i Sverige?

– Först ska vi ska återrapportera till vår styrelse om våra dagar här i Sälen. Det blir i sig ett avstamp för fortsatta diskussioner både internt inom Hela Sverige ska leva och i ett bredare perspektiv, säger Erik.

– Vi är en organisation som finns på olika nivåer i samhället, där vi fyller flera roller. I lokalsamhället är våra grupper många gånger en betydelsefull resurs när det är kris, vilket erfarenheterna från skogsbränderna 2018 visar. Inom våra länsavdelningar pågår ett aktivt utvecklingsarbete med beredskapsfrågorna som fortsätter och på nationell nivå kommer vi driva på och lyfta både kunskap och goda exempel, säger Irene.

Läs mer om konferensen Folk & försvar på deras hemsida eller titta i efterhand på Youtube.