Fem perspektiv på regeringens landsbygdspolitik.

Den 20 september lämnade regeringen budgetpropositionen till riksdagen – med nästan allt ljus på det så kallade reformutrymmet. Men politik är mer än siffror och tillfälliga satsningar. För att bredda förståelsen av hur regeringen driver landsbygdsfrågor lyfter Hela Sverige ska leva fem perspektiv som synliggör vilka prioriteringar de gör – och vilka verktyg som finns till förfogande.

• Vi tar utgångspunkt i regeringsförklaringen från 12 september – och kan konstatera att några landsbygdspolitiska frågor omnämns. Perspektivet är dock snävt och frågorna befinner sig som helhet i periferin av politiken
• Reformutrymmet i budgeten för 2024 används bland annat för att sänka priset på drivmedel, som stöd till underhåll av vägar och som statsstöd till kommuner och regioner – vilket är välkomna prioriteringar för många människor. Samtidigt saknas mycket annat och de sänkta anslagen till studieförbunden är ett hårt slag mot kultur- och fritidsverksamheten i landsbygder.
• Budgetpropositionen fyller också en demokratisk funktion genom den resultatredovisning som är viktig för att riksdagsledamöterna ska kunna följa både politikens utveckling och effekter. Landsbygdspolitiken följs upp inom utgiftsområde 23 – men andra delar utgiftsområden är minst lika relevanta. Vi tipsar om vilka.
• I regeringsförklaringen lyfter statsministern fram behovet av stärkt reformkapacitet för att höja tempot i politiken – tiden för utredningar ska halveras. Utredningarna är inte bara ett verktyg för juridiska avvägningar utan kan också fylla en viktig funktion för att driva landsbygdsfrågor – och för att stärka landsbygdsperspektiven i politiken som helhet.
• Budgetåret avslutas med att de statliga myndigheterna får sina så kallade regleringsbrev från regeringen – med uppgifter för kommande år. Myndigheterna själva menar att deras bidrag till utvecklingen i landsbygder kan stärkas – bland annat genom tydligare styrning från regeringen. Slutsatsen vi drar är att det finns en outnyttjad potential.

Avslutningsvis summerar vi och blickar framåt. Trots vissa utrymmesmässigt stora insatser är vår bedömning att regeringsförklaringen och statsbudgeten 2024 sammantaget inte prioriterar landsbygdspolitiska insatser. De direkta insatserna är få – och landsbygdsperspektivet är svagt inom politiken som helhet.

Däremot ser vi med oro på nedskärningarna för studieförbunden och den pressade situationen för kommuner och regioner. Det slår hårt mot själva stommen i kultur- och fritidsverksamheten i Sveriges landsbygder och riskerar att lösa ut en våg av centraliseringar.

Landsbygdsministern har lyft ett behov av att aktualisera landsbygdspolitiken. Hela Sverige ska leva delar bilden av att det är ett relevant initiativ. Inte minst för att stärka civilsamhällets kapacitet att möta nya utmaningar och samhällsförändringar – och bilda en grund för kommande politikutveckling.

Läs genomgången av regeringens landsbygdspolitiska verktyg och prioriteringar.