Den livsviktiga lokala banken.

– Vi har haft en jättebra relation med banken. De har ställt upp bra, framför allt i starten. Vi fick både lån och checkkredit. Flera Morjärvsföreningar har sina affärer i banken och alla parter var lite bekanta redan från start, säger Ulf Sandberg ordförande i den ekonomiska föreningen.

– Sparbanken är lätt att ha att göra med. Man kan lämna in kontantkassor på ett enkelt sätt och har vi problem så hjälper de till på en gång, utan krångel.

Likadant var det när Connie Asterman och hennes kamrater i Västra Torup behövde hjälp med den sista summan för att finansiera en multiarena för agility. De fick lån hos sin lokala bank i Hässleholm där byalaget har sina affärer sedan gammalt.

Dessa är bara ett par av många föreningar och företag på landsbygden och i mindre orter som ibland behöver hjälp med finansiering till ett eller annat. För dem är den lokala banken livsviktig.

– Speciellt viktig är banken på landsbygden. I staden finns fler alternativ för det företag som söker kapital. Det finns fler banker, men också affärsänglar och riskkapital. Har man en enda bank i kommunen och den försvinner så är det svårt. Almi Företagspartner finns visserligen, men de har inte närvaro i varje kommun, säger forskaren Mikaela Backman, på internationella handelshögskolan vid Jönköping University.

Mikaela berättar att studier visar ett positivt samband mellan förekomsten av lokala bankkontor och nyföretagande. Vidare påverkas innovationsförmågan inom ett företag, alltså dynamiken inom företaget, också positivt av närheten till ett bankkontor.

Ju närmre bankkontoret ligger, desto bättre. Dels blir det lättare för banken och entreprenören att träffas och bygga förtroende, dels ökar bankens kunskap om den miljö som företagaren rör sig inom, i likhet med kunskapen om företagarens förmåga, samarbetspartners och styrelsemedlemmar. Banken kan även nyttja sitt lokala nätverk för att få information om entreprenören.

Men den lokala banken är betydelsefull på fler sätt.

– Det finns en studie i USA som visar att banker kan fungera som en nod för informationsflöde och nätverkande, exempelvis i form av företagarfrukostar och liknande, säger Mikaela.

Bank med kyrktornsprincip

Trots detta står hela 30 svenska kommuner helt utan bankkontor.

Ronny Svensson, tidigare sekreterare i Småkom, de små kommunernas samverkan, har under många år följt bankernas utveckling, och framför allt då sparbankernas. Han tycker att det borde finnas åtminstone en sparbank i varje kommun.

– Sparbanksidén innebär en långsiktig investering i bygden. De flesta sparbankerna ägs av kunderna som bor där banken verkar, och sparbanken hotar inte med att flytta till någon annan ort eller region, säger Ronny och förklarar att sparbankerna lever efter det man brukar kalla kyrktornsprincipen.

– Det innebär att man har god kunskap om sitt närområde och man ger bara lån till personer och verksamheter som man har koll på. Allt detta minskar risken vid utlåning.

Fler sparbanker blir det enklast, enligt Ronny, om de sparbanker som redan finns i länet, får etablera sig i fler kommuner.

– Det är styrelsen i en sparbank som beslutar om banken ska öppna fler kontor. Och här kan den bygd som vill ha en bank påverka, säger han.

Ronny berättar om när Nordea för en del år sedan beslutade att stänga ner Sysslebäcks-bygdens enda bankkontor. Då uppvaktade ortens företagare den näraliggande Fryksdalens Sparbank och frågade om de kunde tänka sig att öppna ett kontor i Sysslebäck. Bankens styrelse var positiv eftersom de såg att det fanns bra kundunderlag och att en stor majoritet av företagarna ville ha just deras bank.

– Det har blivit en succé trots att Sysslebäck är en liten ort. Alla har den som bank och den är både en social samlingspunkt och livgivare för bygden. På vissa ställen blir banken en slags alltiallo för bygden. Den bryr sig om vad som händer, tar egna initiativ och blir verkligen en del av bygden, säger Ronny.

Gå över länsgränsen, ett alternativ

Och finns det ingen sparbank i länet, ja då kan man ju faktiskt prova och se om grannlänets sparbank har lust att gå över gränsen, föreslår Ronny. Jämtlands och Västerbottens län, exempelvis, har inga sparbanker inom länsgränserna och har all anledning att fråga sparbankerna i sina grannlän. Eller göra som förfäderna på 1800-talet och bilda en egen sparbank. Lagstiftning för detta finns redan på plats.

Ett ytterligare alternativ, enligt Ronny, är att jobba med Länsförsäkringar bank. Även det är en folkrörelsebank som består av självständiga regionala banker som samverkar i en riksorganisation.

– Den demokratiska strukturen är lika bra som i sparbankerna. Länsförsäkringar Bank har en mycket stark förankring i bygden där den finns och fungerar ungefär som en sparbank vad gäller hur den uppträder mot småföretag och hushåll, säger Ronny Svensson.