Infrastrukturpolitiken – fungerar Sverige?
Idag presenterade regeringen sin infrastrukturproposition för perioden 2026-2037. Tidigare i år, april närmare bestämt lämnade vi ett remissvar på Trafikverkets underlag till ny infrastrukturpolitik. Hur gick det för de inspel vi lyfte i remissvaret, syns de i propositionen?
Ökade ekonomiska ramar
Vi ansåg att de ekonomiska ramarna skulle öka med minst 20 procent. Så blev det, även om det såklart är svårt att bedöma hur mycket värde som kommer att skapas för pengarna under den kommande 12-årsperioden.
Turism – befolkningen ökar mycket vissa tider på året
Vårt inspel om att fördelningsmodellen till länstransportplanerna bör ta hänsyn till att vissa platsers befolkning ökar markant under högsäsong nämns i propositionen. Hur det kommer att beaktas i den nationella planen återstår att se.
Lågtrafikerade vägar
Regeringen skriver att satsningar ska göras på hela vägnätet – även de lågtrafikerade vägarna. Det är välkommet.
Enskilda vägar
De enskilda vägarna är början och slutet på resan för många landsbygdsbor, och är därför extra viktiga för oss. Regeringen skriver att bidrag till drift av enskilda vägar är viktigt förutsättning för att tillgodose transportbehov i hela landet.
Modeller för samhällsekonomisk lönsamhet missgynnar landsbygder
Att vissa platser inte ses som samhällsekonomiskt lönsamma idag, gör också att de inte kvalificerar för investeringar som i sin tur skulle kunna göra platsen bättre.
Vi tycker därför inte att de transportpolitiska målen ska innehålla begreppet samhällsekonomisk lönsamhet, eftersom det styr resurserna bort från landsbygder och mot större städer. Om vi vill se en transportinfrastruktur som fungerar i hela landet kommer många åtgärder nämligen inte vara samhällsekonomiskt lönsamma, enligt de kalkyler som används. Landsbygderna är visserligen olika, men har gemensamt att de är glesare befolkade än städer, och därmed trafikeras vägar, järnvägar, cykelvägar, gångstråk, färjor och flygplatser mindre än i städer. Om investeringar i landsbygder ställs mot investeringar i städer kommer de alltid att gå förlorande ur de samhällsekonomiska kalkylerna.
De här resonemangen har vi inte fått genomslag för i propositionen, så det finns anledning att fortsätta att driva frågan.
”Hela Sverige ska fungera” – men hur ser hela Sverige ut?
Ett budskap i propositionen är att ”hela Sverige ska fungera”, men hur ser hela Sverige ut? I remissvaret lyfte vi att det inte fanns någon definition av vad som menas med begreppet landsbygd i underlaget, trots att det kan betyda många olika saker. Vissa menar gruppen landsbygdskommuner, andra menar ytan utanför alla små och stora tätorter, vissa menar de flesta platser utanför storstäderna. Beroende på vad som menas blir olika åtgärder viktiga att prioritera. Det gör det svårt att bedöma hur de olika insatserna kommer att slå i olika geografier i landet. Vi hoppas att detta blir tydligare i den nationella planen, som kommer i nästa steg av infrastrukturplaneringen.