Unga i landsbygder.

I denna text kommer jag ge en tematisk överblick och fånga in de centrala frågeställningar som berörs i tidigare forskning på unga i landsbygder. För den som vill fördjupa sig ytterligare i tidigare forskning på unga i landsbygder i Sverige så finns en litteraturlista i slutet av texten.

Urbana normer, delaktighet och lokalt inflytande

Maktrelationer mellan platser, särskilt i former av urbana normer eller storstadsnormer, har visat sig ha betydelse för ungas upplevelser av delaktighet och inflytande. Lotta Svensson var en pionjär i fältet när hon lyfte in begreppet ”storstadsnorm”, som på senare år ofta benämns som ”urban norm”, till ungdomsforskningen. Begreppen storstadsnorm eller urban norm hjälpte då att fånga och förklara föreställningen om att unga individer behöver flytta till större städer för att betraktas som framgångsrika och ambitiösa (Svensson, 2006, 2017).

Svenssons forskning visar hur sociala hierarkier kopplat till klass, genus och plats, påverkar unga människors upplevelser av delaktighet och inflytande i mindre samhällen. Baserat på hennes avhandlingsarbete bland unga i Söderhamn och även i senare forskning på unga i andra platser visar Svensson på den paradox som präglar arbetet med att inkludera unga i regional utveckling. Trots att det fanns en stor grupp unga som ville bo kvar i sina hemkommuner, ofta de med arbetarklassbakgrund, satsade kommuner i stället på att locka tillbaka de som redan flyttat, ofta med medelklassbakgrund. De unga som ville bo kvar upplevde sig därför vara oönskade, och att de sågs som misslyckade och passiva som inte ”lyckats” ta sig till staden. Svensson belyser på så sätt det problematiska med att vissa unga värderas som mer ambitiösa och lyckade, medan unga i landsbygder ses som mindre värdefulla, och pekar på de resurser samhällen går miste om genom att inte se unga som bor kvar.

Ungas reflektioner om framtida arbetsliv

Ett problem som ofta diskuteras när det kommer till att behålla unga i landsbygdsorter är frågan om den lokala arbetsmarknadens utbud och effekten av urbana normer. Staden sägs attrahera unga genom att erbjuda utbildningsmöjligheter och en varierad arbetsmarknad, samtidigt som den förknippas med andra symboliska värden som ungdomlighet, modernitet och utveckling. Detta bidrar till att ge unga som flyttar från landsbygder till städer positiva attribut och är således en faktor som bidrar till att unga lockas till större städer (Forsberg, 2021).

Senare forskning på området pekar emellertid på att fler faktorer, knutna till sociala, kulturella och ekonomiska kapital, har betydelse i ungas tankar om framtiden. Forsberg (2019, 2021) visar att, baserat på intervjudata med unga i Kalix, faktorer som att ha ett starkt socialt nätverk lokalt, erhålla lokalt erkännande, att värdera aktiviteter som bidrar till livskvalitet som erbjuds lokalt, och att ha föräldrar med familjeföretag, bidrar till ungas vilja att bo kvar och vilja att söka arbete i den lokala orten eller kommunen. Forsberg fann också vissa skillnader mellan hur män och kvinnor förhöll sig till sådana faktorer. Bland unga männen uttrycktes ett större motstånd mot livsstilar förknippade med urbanitet och Stockholm, medan unga kvinnor uttryckte en större strävan att flytta till större städer, det senare på grund av att de upplevde sina karriärmöjligheter lokalt vara begränsade.

Uddbäck (2021) visar på liknande resultat i sin avhandling om unga som valt att bo kvar i en mindre ort. Att ha platsspecifika resurser som ett lokalt förankrat socialt nätverk motiverade ungas beslut att bo kvar, medan andra typer av tillgångar som utbildningskapital verkade som incitament till att flytta. Liknande resultat återfinns i andra studier (Rönnlund et al., 2018). Att planera sin framtid utifrån ens olika typer av resurser har visat sig vara en framgångsstrategi. Föreställningar om att det är mer fördelaktigt ur ett karriärsperspektiv att flytta till en större stad har nämligen motbevisats. Genom att studera inkomsteffekten visar Bjerke och Mellander (2022) att det för många unga är fördelaktigt att bo kvar i landsbygdsorter, dock med undantag för de mest högutbildade.

”Att bli någon”: Plats och identitet

Subjektiva upplevelser av att vara i en plats och representationer och berättelser om platser har betydelse för hur individer förstår sig själva och andra. Tendensen att förknippa landsbygder som orörliga, bakåtsträvande och konservativa och staden med värden som frihet, utveckling och modernitet har därför betydelse för identitetsskapande processer. Den ökade rörligheten och flyttandet inom och/eller mellan länder har också konsekvenser för hur vi förstår oss själva.

En som har studerat hur ökad mobilitet och plats påverkar identitetsskapande är kulturgeografen Madeleine Eriksson. Utifrån intervjuer med unga i sena 20-års åldern och tidiga 30-års åldern samtliga med erfarenhet av att ha flyttat mellan olika typer av platser i norra Sverige, visar Eriksson (2017) att mobilitet och platsnormer och stereotyper påverkar ungas identitetsskapande. I intervjuerna framkom att flyttande förstås som en naturlig del i att ”bli någon” och att bli vuxen. Det var dock bara vissa flyttar som ”räknades”. Nämligen flytten från en mindre ort till en större stad. Unga som hade erfarenhet av att flytta från en större stad till en mindre ort beskrev i stället hur de ständigt blev ifrågasatta av släkt och vänner medan den motsatta rörelsen, från en mindre ort till en större stad, inte väckte några negativa reaktioner. Materialet visade också på en ambivalens kopplat till ungas relation(er) till platser, platsstereotyper och bilden av staden som framgång. Samtidigt som stereotypa bilder av norra Sverige ifrågasattes, reproducerade också intervjupersonerna neoliberala bilder av staden som mer progressiv och utvecklingsorienterad.

Andra studier har fokuserat på identitetsskapande men i relation till unga som valt att bo kvar i deras hemorter. En studie av Hjort (2023) visar att unga i mindre orter i Norrlands inlandskommuner förhandlade deras identitet i relation till negativa och stereotypa representationer och ”andrafiering” av Norrland.

I kontrast till tidigare nämnda studier finner Rönnlund (2020) att unga skapar tillhörighet och identifierar sig med sina hemorter genom att kontrastera dessa mot föreställda brister i städer. Utifrån en etnografisk studie med unga i en kuststad och en inlandsort belyser Rönnlund att unga talar om landsbygder som mer eftertraktade platser än städer genom att lyfta fram faktorer som närhet till natur, social gemenskapen och känslor av tillhörighet till platsen och de som bor där. Samtidigt innebar inte känslor av platstillhörighet nödvändigtvis att man planerade att bo kvar i sin hemort. Bland kustborna som i större utsträckning hade medelklassbakgrund talade man om en flytt till en större stad som del i ett övergripande projekt av självförverkligande; medan unga i inlandsorten, som i större utsträckning hade arbetarklassbakgrund, talade om att flytta till en större stad som en nödvändighet på grund av begränsade möjligheter i deras hemort.

Ungas vardagsliv i landsbygder

När man talar om unga i landsbygder lyfts det ibland fram olika problembeskrivningar. Man talar om att unga har för få mötesplatser, att det finns lite att göra, att man är isolerad, att unga orsakar bråk och bus, och att det finns risker att unga faller snett. Dessa problemyttringar utmanas och nyanseras i senare forskning.

Genom att kasta ljus på vardagslivet undersöker Christel Avendal (2021) ungas vardagsliv i en mindre ort i södra Sverige. Utifrån intervjuer och observationer med unga i 12-års åldern och vuxna yrkesverksamma inom olika typer av ungdomsverksamhet visar Avendal på skillnader i hur vuxna förstår ungas vardag och hur unga själva talar om och upplever sin vardag. Medan de vuxna fokuserar på problem som att unga i landsbygder är isolerade, saknar aktiviteter och orsakar bus, signalerar ungas berättelser andra värden. Unga talar om vad Avendal benämner en ”förhöjd vardag”, präglad av egna initiativ, kunskap, projekt och aktiviteter, och betydelsefulla sociala relationer.

En annan studie som nyanserar bilden av att unga i landsbygder har det tråkigt är Joelsson (2015) som utforskat tristess bland Volvoraggare. Joelsson menar att tristess kan fylla en viktig funktion i ungas liv, inte minst i relation till att skapa en social gemenskap. Bland de Volvoraggare som deltog i studien visade det sig att tristess fyllde en viktig grundläggande funktion. Tristessen bidrog som drivkraft till att skapa roliga aktiviteter, och genom att skapa dessa aktiviteter kunde de unga framställa sig själva som roliga personer som passar in i gruppgemenskapen. Joelsson menar också att ungas initiativ för att bemästra tristess och istället ha kul kan förstås som aktiva försök att återta kontroll över sina livssituationer, präglade av att leva i hemorter som är politiskt eftersatta i spåren av urbana normer.

Ungas politiska uttryck i landsbygder

Plats har också visat sig prägla ungas identitet och politiska engagemang på betydande sätt. Sedan det politiska landskapet delvis förändrade karaktär när Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen 2014 har ibland förenklade förklaringsmodeller pekat ut landsbygdsborna som rasister och rösterna bakom en ökad främlingsfientlighet och konservatism i motsats till den liberala och progressiva staden (resonemanget känns igen från effekterna av urbana normer som diskuterats ovan).

En som har undersökt politiska uttryck och identiteter bland unga i landsbygder är Susanna Areschoug. I hennes avhandling bland unga i åldern 14 – 16 år i deras hemmamiljöer i skolor och under konfirmationsläger i Värmland visar Areschoug (2022) på den mångfald av politiska åsikter och subjektiviteter som unga i landsbygder ger uttryck för.

Bland de unga fanns en stor variation i hur de förhöll sig till värden som hållbarhet, feminism, urbanitet och antirasism. Medan vissa grupper identifierade sig med sådana värden uttryckte en minoritet av de unga en stark identifiering med landsbygd och använde ett rasistiskt och homofobiskt språk. Areschoug menar dock att den senare gruppens orientering mot rasism och homofobi också bör förstås som uttryck för en bredare oro kring deras hemorters framtid och resursfördelning mellan platser. Det framkom bland annat i studien att dessa unga använde ett rasistisk och homofobiskt språk för att utmana och ”trolla” vuxna i relation till skolans uppdrag att ge normkritisk undervisning.

Ungas politiska uttryck i landsbygder får också ta plats i en studie av Alemir et al., (2022) som fokuserar på ungas kvinnors deltagande i EPA-kultur. I likhet med andra (Areschoug, 2022; Joelsson, 2015) visar denna studie att de unga kvinnorna som deltog använde olika problematiska politiska symboler relaterade till  ”hillbilly” och ”white trash” kultur, men att detta bör förstås som aktiva strategier för att ta tillbaka kontrollen över hur de porträtteras av andra, och för att göra motstånd mot medelklass- och urbana normer och livsstilar.

Ungas hälsa, mående och utbildning i landsbygder

Platser och resursfördelning mellan platser har också betydelse för ungas skolgång och utbildningsmöjligheter. Forskning har identifierat både utmaningar och möjligheter i landsbygder. Bland annat har det visat sig att introduktionsprogram för unga kan vara mer framgångsrika i landsbygdsorter trots begränsade resurser (Rosvall, 2022). Framgångsfaktorer kopplades till tätare koppling mellan olika skolinstitutioner, samarbete mellan lärare, andra professioner och elever, samt samverkan med det lokala näringslivet. Tillsammans bidrog dessa olika förutsättningar till en ökad tydlighet i elevernas utbildningsvägar. Samtidigt pekar andra studier på utmaningar. Ett exempel är att bristande tillgång till högre utbildning bidrog till att studievägledare uppmanade unga att flytta till större städer. Dock återfanns en variation beroende på ungas specifika resurser och könsspecifika socialiseringsfaktorer (Rosvall, 2020).

Likaväl när det kommer till ungas hälsa och mående i landsbygder lyfts både möjligheter och utmaningar. Jonsson et al., (2020) visar att bland unga och yrkesverksamma på hälso- och ungdomsverksamheter i kommuner i norra Sveriges inland diskuterades fördelar med att bo i landsbygder för hälsa och välmående. Dessa fördelar var knutna till faktorer som att känna tillhörighet till platser, social gemenskap, möjligheter att delta i samhällslivet och tillgången till socialt stöd. Samtidigt lyfte de unga som deltog i studien att de upplevde sig vara marginaliserade, att deras problem förminskades och att det fanns stora brister i omsorgen.

Att unga känner en oro kring framtiden i landsbygder och för bristande samhällsservice samt en rädsla att hamna i politikens skugga har visats även i andra studier (Hjort, 2023). Även en ökad risk för psykisk ohälsa och självmord har uppmärksammats i vissa grupper av unga i norra Sverige (San Sebastián et al., 2020).

Summering och några ord om framtiden

I denna text har jag visat hur forskningen på unga i landsbygder har växt till ett brett och mångfacetterat fält som innehåller många nyanser och olika dimensioner av hur plats formar ungas livsvillkor och livssituationer i landsbygder. Trots att det är nästan 20 år sen Lotta Svensson introducerade begreppet storstadsnorm till ungdomsforskningen visar denna översikt att urbana normer och platshierarkier fortfarande är viktiga att beakta när det kommer till unga.

Forskningen visar bland annat att resursfördelning mellan platser, där den offentliga servicen i allt högre grad centraliseras, har konsekvenser för ungas framtidssyn, identitetsskapande, politiska identiteter och uttryck, samt deras välmående och utbildningsmöjligheter. Dessa konsekvenser bör fortsättningsvis belysas för att skapa mer jämlika livsvillkor för unga i hela landet.

Samtidigt, inte minst i den internationella litteraturen, växer intresset för unga som bor kvar i landsbygder och som på olika sätt gör motstånd mot urbana normer och centralisering. Med tanke på landsbygdernas roll för den gröna omställningen blir det intressant och viktigt att fortsätta utforska och med olika metoder undersöka hur unga påverkas av satsningar på gröna näringar, inte minst i norra Sverige. En fråga att bevaka är hur ungas perspektiv och delaktighet i den regionala utvecklingen beaktas när stora industrier etablerar sig lokalt och hur det påverkar lokala arbetsmarknadsstrukturer för både unga män och kvinnor.

Medvetenhet om de negativa konsekvenserna av centralisering, trångboddhet, lågkonjunktur och storskalighet som har blivit uppenbara i samband med pandemin och ökade konflikter i världen ger ytterligare anledningar att intressera sig för unga i landsbygder. En fråga för framtiden är hur dessa förutsättningar påverkar var unga vill bo och vilka livskvalitéer och livssituationer unga värderar och ser som eftersträvansvärt. När flyttlasset inte längre går till storstäderna och de mellanstora städerna växer, hur förändrar det förutsättningarna för unga i landsbygder?

Slutligen går det inte att nedskriva betydelsen av hur digitalisering och sociala medier omförhandlar villkoren för unga i landsbygder. Med digitaliseringen skapas nya förutsättningar att bo kvar och ändå kunna ta del av viktig samhällsservice som distansundervisning och hälso- och sjukvård. Nya möjligheten att ta del av subkulturer och delta i olika grupper och nätverk bortom den lokala orten har också skapats genom digitaliseringen vilket kan bidra till att bredda aktivitetsutbud bortom sport och befintligt föreningsliv. Hur digitaliseringen bidrar till omförhandla platsens betydelse är en fråga som säkerligen kommer diskuteras i allt högre utsträckning.

Du som vill veta mer om hur man kan arbeta med att stötta ungas engagemang kan ta del av praktiska exempel och tips kombinerad med teoretiska perspektiv i boken:

Svensson, L. (ed.) (2017). Lämna Eller Stanna? Valmöjligheter Och Stöd För Unga i “resten Av Sverige”. Lund: Nordic Academic Press.

Referenslista

Alemir, S., Nygren, K.G. and Nyhlén, S. (2023). EPA (aka A-Traktor) Girl Greasers in Sweden: Girlhood in Motion? Young, 31(1), s.73–86. https://doi.org/10.1177/11033088221112534

Areschoug, S. (2022). I den moraliska periferin: Ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-202140.

Asplund, S. B., & Pérez Prieto, H. (2018). Young working-class men do not read: or do they? Challenging the dominant discourse of reading. Gender and Education, 30(8), 1048–1064. https://doi.org/10.1080/09540253.2017.1303825

Avendal, C. (2021). Förhöjd vardaglighet: Unga på landsbygden gör vardag. Doktorsavhandling, Lund universitet, Socialhögskolan. Hämtad från https://portal.research.lu.se/sv/publications/f%C3%B6rh%C3%B6jd-vardaglighet-unga-p%C3%A5-landsbygden-g%C3%B6r-vardag.

Beach, D., Johansson, M., Öhrn, E., Rönnlund, M., & Per-Åke, R. (2019). Rurality and education relations: Metro-centricity and local values in rural communities and rural schools. European Educational Research Journal, 18(1), 19–33. https://doi.org/10.1177/1474904118780420

Bjerke, L., & Mellander, C. (2022). Mover stayer winner loser: A study of income effects from rural migration. Cities, 130, 103850. https://doi.org/10.1016/j.cities.2022.103850

Eriksson, M. (2017). Narratives of mobility and modernity: Representations of places and people among young adults in Sweden. Population, Space and Place, 23(2), e2002. https://doi.org/10.1002/psp.2002

Forsberg, S. (2019). ‘The right to immobility’ and the uneven distribution of spatial capital: negotiating youth transitions in northern Sweden. Social & Cultural Geography, 20(3), 323–343. https://doi.org/10.1080/14649365.2017.1358392

Forsberg, S. (2021). Ungas framtidsutsikter i Kalix och Botkyrka: Habitus, mobilitet och rumsliga dominansförhållanden. Kulturella Perspektiv–Svensk etnologisk tidskrift, 30. https://doi.org/10.54807/kp.v30.1579

Goicolea, I., Carson, D., San Sebastian, M., Christianson, M., Wiklund, M., & Hurtig, A. K. (2018). Health care access for rural youth on equal terms? A mixed methods study protocol in northern Sweden. International Journal for Equity in Health, 17(1), 1–9. https://doi.org/10.1186/s12939-018-0718-z

Goicolea, I., Gotfredsen, A., Jonsson, F., & Wernesjö, U. (2023). The Promise of Belonging: Racialized Youth Subject Positions in the Swedish Rural North. Journal of International Migration and Integration, 24(2), 695–713. https://doi.org/10.1007/s12134-022-00973-y

Hjort, E. (2023). Marginalisation through the eyes of the othered: Young adults choosing to live in rural Northern Sweden. Journal of Rural Studies, 97, 601–609. https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2023.01.011

Joelsson, T. (2013). Space and Sensibility: Young Men’s Risk-Taking with Motor Vehicles. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Hämtad från: Enkel sökning (diva-portal.org)

Jonsson, F., Goicolea, I., Christianson, M., Carson, D. B., & Wiklund, M. (2020). Landscapes of care and despair for rural youth–a qualitative study in the northern Swedish ‘periphery’. International journal for equity in health, 19, 1–10. https://doi.org/10.1186/s12939-020-01288-z

Jonsson, F., Pat, P., Mulubwa, C., Jegannathan, B., & Mathias, K. (2022). Conducting research with young people at the margins–lessons learnt and shared through case studies in Cambodia, India, Sweden and Zambia. BMC Public Health, 22(1), 1–8. https://doi.org/10.1186/s12889-022-14427-8

Liliequist, E. (2020). Digitala förbindelser: Rum, riktning och queera orienteringar. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Hämtad från: Enkel sökning (diva-portal.org)

Möller, P. (2016). Young adults’ perceptions of and affective bonds to a rural tourism community. Fennia-International Journal of Geography, 194(1), 32–45. Hämtad från: Young adults’ perceptions of and affective bonds to a rural tourism community | Fennia – International Journal of Geography

Odenbring, Y. (2022). Standing alone: Sexual minority status and victimisation in a rural lower secondary school. International journal of inclusive education, 26(5), 480–494. https://doi.org/10.1080/13603116.2019.1698064

Rosvall, P. Å. (2020). Counselling to stay or to leave? Comparing career counselling of young people in rural and urban areas. Compare: A Journal of Comparative and International Education, 50(7), 1014–1032. https://doi.org/10.1080/03057925.2020.1760788

Rosvall, P. Å. (2022). Transitions and trajectories for school students requiring additional support: a local lens. Educational Research, 64(2), 191–207. https://doi.org/10.1080/00131881.2022.2055602

Rönnlund, M. (2020). ‘I love this place, but I won’t stay’: identification with place and imagined spatial futures among youth living in rural areas in Sweden. Young, 28(2), 123–137. https://doi.org/10.1177/1103308818823818

Rönnlund, M., Rosvall, P. Å., & Johansson, M. (2018). Vocational or academic track? Study and career plans among Swedish students living in rural areas. Journal of Youth Studies, 21(3), 360–375. https://doi.org/10.1080/13676261.2017.1380303

San Sebastián, M., Edin-Liljegren, A., & Jonsson, F. (2020). Rural–urban differences in suicide attempts and mortality among young people in northern Sweden, 1998–2017: A register-based study. Scandinavian journal of public health, 48(8), 794–800. https://doi.org/10.1177/1403494820939018

Svensson, L. (2006). Vinna och försvinna?: drivkrafter bakom ungdomars utflyttning från mindre orter. Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Linköping. Hämtad från: Enkel sökning (diva-portal.org)

Svensson, L. (2016). Empowering rural youth with Facebook: lessons from a local Swedish case-study. Community Development Journal, 51(3), 436–451. https://doi.org/10.1093/cdj/bsv024

Uddbäck, H. (2021). Att stanna kvar: Arbete, plats och mobilitet i småstaden. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67447.

Populärvetenskapliga källor

Svensson, L. (ed.) (2017). Lämna Eller Stanna? Valmöjligheter Och Stöd För Unga i “resten Av Sverige”. Lund: Nordic Academic Press.

Svensson, L. (2013). ”We don´t want you to join us if you don´t leave us”! Fraser of Allander Institute. Economic commentary. Special Issue No 4. Economic and social aspects of Peripheral regions. Hämtad från: University of Strathclyde, Glasgow