Hela Sverige
Logotyp för Hela Sverige Logotyp för Hela Sverige Hoppa till huvudinnehållet
Nyheter

Hela Sverige driver på för ersättning till kommuner och bygder.

"En högre ersättning och tydligare ramar för processen skulle gynna alla", säger Terese Bengard som är med och diskuterar hur kommuner och bygder kan ersättas när vindkraften byggs ut.

Hela Sverige ska leva har länge krävt att landsbygderna ska ersättas för de intrång som uppstår när naturresurser nyttjas. Nu kan en del av lösningen vara på gång genom en statlig utredning där Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, sitter med som expert.

Uppgiften för utredningen är att i mars 2023 lämna förslag på hur kommuner och bygder kan kompenseras för intrånget som uppstår i närmiljön när vindkraften byggs ut.

– Min roll är att argumentera för att Sverige inför ett system som ersätter kommuner och bygder på ett vettigt sätt. En högre ersättning och tydligare ramar för processen skulle gynna alla. Sen är det också självklart för Hela Sverige ska leva att de som direkt berörs av vindkraftsutbyggnaden ska vara med i samrådsdialoger, säger Terese Bengard.

Frågor kring just tillståndsprocessen hanteras på andra håll i regeringens arbete för att snabba på utbyggnaden av vindkraft. Därför är inte heller det omdebatterade kommunala vetot en fråga i utredningen – även om det är just tillämpningen av vetot som regeringen uppfattar som problematiskt.

– Hela Sverige ska leva tar inte ställning i frågan kring för eller emot vindkraft. Vi vill däremot bidra till att de bygder där det byggs vindkraft får lokala utvecklingsmedel som kompensation.

Kommunerna stoppar mer vindkraft

I beslutet till utredning pekar regeringen på att vindkraften är nödvändig för att Sverige ska ha möjlighet att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Men för att vindkraften ska kunna byggas ut krävs att kommunerna är med på banan.

År 2018 avslog kommunerna 18 procent av alla ansökningar om tillstånd till vindkraft och 2021 hade siffran stigit till 78 procent, vilket gör att utbyggnaden kan komma att bromsas in. Och det är just det som förslagen i utredningen ska ändra på.

– Idag finns inget enhetligt system för hur kommuner och andra berörda ersätts – utan det varierar från noll till lite. En nationell överenskommelse skulle kunna bidra både med mer pengar och planerbara förutsättningar till bygder som i många fall har små resurser och stora investeringsbehov, säger Terese Bengard.

Hela Sverige bidrar med unikt perspektiv

Hela Sverige ska leva är en av flera organisationer som finns med i utredningen för att bidra med kunskap och perspektiv. Bland de övriga finns till exempel vindkraftsbolag, Svensk vindenergi, Energiföretagen, försvarsmakten, Sveriges kommuner och regioner och Naturskyddsföreningen.

– Jag tycker vi har en unik roll i utredningen. Vi står upp för landsbygderna men ser inte bara till kommunernas behov utan också de bygder som direkt berörs.

I detta sammanhang är utredningstiden kort. Arbetet har nyligen dragit i gång och ska redovisas när snön fortfarande ligger i halva landet. Bland statsvetare finns en kritik mot att svenska utredningar blir både kortare och får smalare uppdrag. Men det är inget som bekymrar Terese Bengard.

– Från vår sida tycker vi det är bra att inte dra frågan om återbäring i långbänk – det är egentligen redan 20 år för sent. Men vi hoppas att detta också kan vara inledningen på ett arbete att ta fram liknande förslag för till exempel vattenkraft och gruvnäring.

Den avgående regeringen tog beslut om utredningen i april 2022. Det blir nu den kommande regeringens uppdrag att ta hand om förslagen som ska lämnas senast 31 mars 2023.