Om rasism, feminism och normkritik bland unga i landsbygder.

Unga i landsbygder är en heterogen grupp som inrymmer många olika politiska värderingar och identiteter.

Under hösten 2023 genomför Hela Sverige ska leva en utbildningsserie där vi vill bidra till kraftsamling och utgöra ett forum för kunskapslyft kring frågor som berör unga i landsbygder.

På ett webbinarium den 30:e november utforskade vi ungdomars kulturer och vardagliga liv på svensk landsbygd. Susanna Areschoug, doktor i barn- och ungdomsvetenskap och nu forskare på Stockholms universitet, berättade om hennes forskning om landsbygdens ungdomar och deras relation till politik, värderingar och identitet. Arbetet baseras på fältarbete under ett års tid bland unga i årskurs 8 och 9 och på konfirmationsläger i en centralort i Värmland.

Susanna berättade om hur intresset för avhandlingsprojektet började i samband med att Sverigedemokraterna blev invalda till riksdagen 2014, där föreställningen om den ”dumma rasistiska lantisen” användes för att förklara partiets framgång. Under presentationen problematiserade hon denna bild med fokus på landsbygdernas unga. Utifrån samtal och deltagande observationer bland unga i en värmländsk centralort visar Susanna att relationen mellan plats, politik, värderingar och identitet är komplex och att unga i landsbygd är en heterogen grupp som i hög utsträckning är medvetna om olika stereotyper som finns om dem.

Viktiga poänger i Susannas forskning är:

• Unga i landsbygder är en mångfacetterad grupp med olika politiska åsikter och värderingar och som inrymmer många olika orienteringar mot värden som urbanitet, rural identitet, feminism och rasism.
• Politik och diskussioner som inrymmer idéer och budskap kopplat till frågor som miljöpolitik, feminism och rasism är en del av ungas vardagliga prat.
• Skolans satsningar på normkritik och kunskapsinsatser riktade mot unga är till viss del problematiska och begränsade i dess effekter då unga redan har en hög medvetenhet om frågor kopplat till hållbarhet, rasism och feminism och tar del av sådana budskap och ideologier i deras vardagliga liv.
• Unga i landsbygder är medvetna om de stereotyper som omger dem, bland annat att landsbygdsbor är rasistiska och konservativa. Vissa unga leker med sådana fördomar och iscensätter dem för att utmana och ”trolla” vuxna och vuxnas föreställningar om unga.
• Vissa ungdomar uttrycker rasistiska åsikter och kritik mot invandring, men dessa åsikter kan också kopplas till en bredare oro över resursfördelning.
• Bland de unga tjejerna fanns en grupp som kan kategoriseras som medelklass vilka kallade sig feminister och gjorde feministiska analyser. Å andra sidan fanns det också unga arbetarklasstjejer som inte identifierade sig feminister då de ansåg att feminism anspelade på urbana värden. Samtidigt upplevde den senare gruppen samma normativa krav på utseende som medelklasstjejerna, men de intog i stället ett individualiserat förhållningssätt till sådana normer.

Under webbinariet deltog publiken aktivt genom att ställa frågor om:

• Goda exempel på hur vuxna kan möta unga på deras villkor
• Hur förhållanden mellan politik, plats och unga ser ut i andra typer av landsbygder
• Hur urban norm påverkar hur ungas förhållningssätt till politiska ideologier och hur ungas förståelser hänger samman med en ojämlik resursfördelning

Klicka här för att ta del av Susannas presentation.

Se inspelningen från webbinariet.

Du kan redan nu anmäla dig till del fyra i utbildningsserien om och för unga i landsbygder. Webbinariet äger rum den 14 december.

Ta del av tidigare seminarier:

• Ett relationsdrama: Om platsens betydelse för ungas engagemang.
• Tre insikter om unga i landsbygder.