Om platsens betydelse för ungas engagemang.

Platsen spelar roll för hur unga i landsbygder engagerar sig. I vissa fall är den mest ett hinder, i andra själva utgångspunkten.

Under hösten 2023 genomför Hela Sverige ska leva en utbildningsserie där vi vill bidra till kraftsamling och utgöra ett forum för kunskapslyft kring frågor som berör unga i landsbygder.

På ett webbinarium den 16 november utforskade vi platsens betydelse för hur unga i landsbygder engagerar sig. Maja Adolfsson, företagsdoktorand på Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva och Umeå universitet, presenterade resultat från hennes intervjustudie bland unga i Sveriges landsbygder.

Maja presenterade exempel på hur platsen har olika betydelser för olika engagemangstyper: Globalt engagemang, Lokalt generationsöverskridande engagemang och Intressebaserat engagemang.

Följande är en sammanfattning av de tre olika engagemangstyperna och deras förhållande till platsen:

• Globalt engagemang: Unga som är intresserade av globala frågor, som social rättvisa eller klimatfrågor, upplever landsbygdsorter som begränsande för deras engagemang. Bristen på resurser, som ungdomssamordnare och kollektivtrafik, och frånvaron av nationella organisationer med politisk inriktning försvårar deras möjlighet att delta meningsfullt i globala frågor. Många upplever staden som den plats där ungt engagemang i globala frågor är meningsfullt.
• Lokalt generationsöverskridande engagemang: Unga som engagerar sig lokalt beskriver platsens betydelse genom ett starkt föreningsliv som möjliggör gemenskap över generationsgränser. Samtidigt finns utmaningar, inklusive åldershierarkier och skepticism mot ungas idéer. Platsen är både orsaken till engagemanget och en symbol för gemenskap och engagemang.
• Intressebaserat engagemang: Unga med intressen som inte kan utföras lokalt, som att diskutera böcker eller nördkultur, engagerar sig för att möjliggöra sina intressen. Platsens betydelse här ligger främst i det sociala nätverket och tillgången till människor med olika kompetenser. Utmaningar inkluderar tillgång till lokaler och kollektivtrafik.

För att förstå platsens roll i de ungas engagemang analyserade Maja tre olika typer av platsdimensioner:

• Strukturella dimensioner: Resursfördelning mellan platser, till exempel tillgång till kollektivtrafik och sociala stödstrukturer.
• Lokala dimensioner: Fysiska och digitala mötesplatser formar vilken typ av engagemang som är möjligt, med hänsyn till ålder och befintliga föreningsstrukturer.
• Subjektiva upplevelser: Hur engagemang upplevs på platsen och hur det förstås i relation till platsens syfte och för vem det är meningsfullt.

Under webbinariet deltog också publiken aktivt genom att ställa frågor om:

• Hur system för projektmedel möjliggör vissa typer av engagemang?
• Vilka hinder som uppstår i relation till åldersöverskridande engagemang?
• Hur generationsöverskridande engagemang kan möjliggöras och underlättas?
• Hur man gör engagemang meningsfullt i relation till stora globala frågor?
• Hur det är möjligt att öka ungas engagemang genom att ställa frågan om de vill vara med och engagera sig?

Klicka här för att ta del av Majas presentation.

Se inspelningen från webbinariet.