Senaste om urban norm
Kunskap & media | Urban norm |
5 april, 2024
Urban norm.
Begreppet urban norm har under de senaste tiden blivit allt mer etablerad. Vi är medvetna om att normer påverkar hur vi ser på samhället, platser och individer. Den urbana normen är ett synsätt där urbana miljöer eller täta miljöer såsom städen betraktas som det ”normala” och sammankopplats med något bra och önskvärt varvid andra platser ses som ”avvikande”.
Om man söker på synonymer till urban kommer ord som: ”belevad, världsvan, älskvärd, polerad, förbindlig, verserad, artig, storstadsmässig, stadsliknande” upp.
Motsatsen är: obelevad, tölpig, lantlig
https://www.synonymer.se/sv-syn/urban
Staden kopplas samman med positiva värden som beskriver modernitet, framgång och utveckling. Det är där som kreativiteten finns och de innovativa tankarna tänks. Och landsbygden utmålas som det motsatta, som bakåtsträvande och statisk. Eller att det helt enkelt osynliggörs.
Detta påverkar både de som bor på en plats, politiken och media.
Det kan påverka självkänsla och självbilden hos människor
Det kan skapa en osann bild av samhället
Det påverkar satsningar av politiken, var resurser satsas, var kapital och investeringar satsas och vem som ansvara för att upprätthålla infrastruktur, service, kultur och välfärd.
Det påverkar vilka delar av Sverige som media skildrar, hur de skildras och vad som räknas och inte.
Urban norm handlar om hur platser, och därmed de människor som bor och verkar på dessa platser, värderas olika. Om man blir medveten om detta kan man se hur den urbana normen ständigt är närvarande i beslut som fattas från nationell till lokal nivå, såväl inom politiken som i medier och människor emellan.
Storstadsmaktordning
Ett annat begrepp som används är storstadsmaktordning. Normer skapar skeva maktstrukturer. Vilket i sin tur påverkar hur vi utformar vårt samhälle. Det som händer är att staden och stadsborna hamnar i en privilegierad position i förhållande till andra platser och deras invånare. Staden ifrågasätts inte utan tas för given och den får utgöra lösningen på problem.
Det handlar om vem som har tolkningsföreträde. Men också om existensberättigande. Landsbygderna finns till för att ge naturresurser till staden, eller energiförsörjning, eller matförsörjning eller vara en rekreationsplats för de som ”åker ut från staden”.
Territoriell maktordning är en teoribildning vars utgångspunkt är att staden är norm. Teoribildningen kan jämföras med genusordningen då det rör sig om maktstrukturer som gynnar en viss grupp av platser och därmed en viss grupp av människor. Makt förstås ofta som resurser, men makt kan också handla om möjligheterna att sätta dagordningen för vilka frågor som ska diskuteras och vilka beslut som ska tas. Makt kan även handla om tolkningsföreträde, om att avgöra vad som är möjligt att ifrågasätta och vad som är så normalt att det nästan inte går att benämna.
Vårt arbete
Hela Sverige ska leva vill bidra till att mytbildningen upphör och att en mer mångsidig och rättvisande bild av våra landsbygder växer fram. Vi hoppas att det arbetet kan leda till en bättre fördelning av resurser mellan land och stad och en större förståelse för hur viktig landsbygdernas bidrag till hela Sveriges utveckling är. Vi vill ha balans mellan land och stad. Balans har vi uppnått när det finns lika goda utvecklingsmöjligheter på landsbygderna som i städerna.
Det handlar inte om några märkliga saker, utan om sådant som borde vara självklart för invånare överallt i Sverige. Alla behöver en fungerande vardag med mataffär på nära håll, där polisen kommer när man ringer, där det finns bredband och farbara vägar.
Det är inte säkert att lösningarna ska vara desamma på landsbygderna som i städerna. De bör anpassas efter de villkor och behov som råder på en viss plats. Landsbygderna måste få utvecklas på sina egna villkor helt enkelt.
Och då är vi inne på något viktigt, och det är synen på landsbygderna.
När det råder balans mellan land och stad, då uppnår vi vår vision att hela Sverige ska leva.
Håller Sverige på att spricka? Landsorten, staden och staten.
Ett urbant tolkningsföreträde?
En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy Malin Rönnblom, Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet September 2014.
Länktips urban norm
Landsbygdssäkring & landsbygdslexikon