Testbädden Ojobbigt

Testbädd Ojobbigt som ingick i Coompanions projekt Empowerment + där Hela Sverige ska leva Västerbotten har deltagit har testat olika aktiviteter som sammantaget innebär en metod för civilsamhället att bidra till arbetsmarknadspolitiken. Testbädden har bedrivits i tre kommuner – Lycksele, Norsjö och Norrtälje. Projektet avslutades 1 november.

De huvudaktiviteter vi planerade för i testbädden var följande:

• Uppstart och mobilisering av civilsamhället.
• Samverkan för samsyn med deltagande kommuner.
• Dialog med civilsamhället om vilken roll civilsamhället kan ta och hur civilsamhället kan bidra till ökad sysselsättning.
• Genomföra inspirationswebbinarier.
• Affärsutvecklingsinsatser och entreprenörsutbildning med fokus på ett förenklat

företagande, samt nätverkande mellan deltagarna i insatserna.

• Information om egenanställning som ett förenklat företagande och test av affärsidéer via Convoy.
• Bidra till att skapa en uppdragsmarknad och utreda verktyg för detta.
• Undersöka samverkansformer mellan kommunerna och civilsamhället idag samt

skapa processbeskrivning för individens väg till arbete eller entreprenörskap och en processbeskrivning för hur samverkan mellan civilsamhälle och kommuner kan

byggas.

I vissa fall var intentionerna uppfyllda helt eller delvis, vilket gjorde att vi valde att inte arbeta vidare med dessa.

UTGÅNGSPUNKTER

Civilsamhället är en heterogen samling organisationer och människor med olika förutsättningar och intresse för att engagera sig i förenings- och samhällslivet. Att arbeta med arbetsmarknadsfrågor är inte självklart för dessa. I de lokala organisationerna fokuserar man normalt på att skapa lokala nyttor för medlemmar, föreningen, byn, orten eller staden. Ska arbetsmarknadsfrågor bli intressanta bör de också ge nytta lokalt.

I lokalsamhället finns ofta föreningar med stor aktivitet som skulle kunna bidra med arbetsträningsplatser för människor som behöver föreningslivets aktiviteter, kontaktytor och nätverk. I en förlängning kan kontakter som skapas i föreningslivet ge arbetsuppgifter som kan leda till ett arbete eller till ett företagande, till exempel i form av egenanställning. De sammantagna arbetsuppgifterna som finns inom föreningslivet, i lokalsamhällets näringsliv och hos enskilda personer kan genom samverkan bidra till en lokal arbetsmarknad. Konsten är att samverka smidigt för ömsesidig nytta.

VAD VI HAR GJORT

1. Mobilisering av civilsamhällets organisationer och intervjuer med kommuner

Det gäller att ge sig tid till att informera om nyttan av samverkan till både kommunen och civilsamhället. Vi gjorde det genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner från näringslivsenheter och kultur och fritidsenhet. Dessa intervjuer gav information om hur de ser på kommunens utveckling och nyttan av en eventuell samverkan med civilsamhället.

Informationen presenterades för civilsamhället vid en serie webbinarier. Detta skulle med fördel ha gjorts fysiskt på befintliga möten som lokalt föreningsliv ändå har för att skapa bättre förankring, vilket inte var möjligt på grund av coronapandemin.

På grund av pandemin gjordes mobiliseringen av civilsamhället i huvudsak genom information via mejl och telefonsamtal.

Hela Sverige ska leva har ofta en viktig roll att spela vid mobiliseringen då de har stora nätverk genom sina medlemmar och även Coompanion har ofta erfarenhet av konkret utvecklingsarbete med lokala grupper. (Bilaga?)

Intervjuer har även gjorts med utlandsfödda som är en stor grupp av de som behöver introduceras på svensk arbetsmarknad snabbare. Det var individer på SFI och språkkaféer anordnade av volontärer. De behov som var viktigast för målgruppen utlandsfödda var att få kontakter med näringsliv och nätverk som kunde stötta i allt från praktisk språkträning, ge kontaktvägar och konkret arbete. Inom denna grupp finns ofta erfarenhet av entreprenörskap som inte tas tillvara. De hindras av en omfattande byråkrati och en brist på kunskap om företagandets villkor, inte minst den administrativa delen. Att erbjuda personliga möten, kontaktpersoner, matchande samtalsrika praktiktillfällen och ett smörgåsbord av lokala aktiviteter ansågs kunna ge stor effekt. Detta var sådant som i mycket stor utsträckning även saknades av utbildningsanordnare. Faktorer som bristande språkkunskaper, sämre tillgång till informella nätverk, bristande kunskaper om svenska samhället är tillsammans med diskriminering faktorer som etablerad forskning inom området identifierar som hinder för stabil etablering på arbetsmarknaden för utlandsfödda.

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR

Uppstart och förankring med kommuner

När ett samverkansprojekt med flera parter ska startas är det viktigt att parterna lär känna varandra och varandras organisationer. Gemensamma möten där respektive organisations verksamheter och syften beskrivs, möten som ger personer som ska jobba tillsammans i projektet möjlighet att lära känna varandra samt redovisa vilka förväntningar respektive organisation har på projektet är några punkter som bör hanteras. Det är också viktigt att deltagarna diskuterar mål ordentligt, för att ha en tydlig bild när aktiviteterna planeras.

Vår uppstartsfas bestod i att förankra testbäddens idé och verksamhet i de kommuner som skulle delta. Kontakten med kommunerna blev i vårt fall relativt enkel då de samverkande organisationerna redan hade upparbetade kanaler. Men en svårighet vi märkte var att kommunerna dels är olika organiserade, dels att det verkar finnas ett ”stuprörs-tänk” mellan de olika enheterna. Det kan vara klokt att bjuda in de för projektet viktiga enheterna samtidigt för att informera om projektet och klargöra vem som bör delta från kommunens sida och hur eventuell information bör kommuniceras.

Det är svårt att genomföra intervjuer och vara konsekvent, så ibland kan en enkel enkät vara att föredra. Intervjuerna ger dock oftast fler svar och uppslag.

Mobilisering av civilsamhället

Detta område har vi upplevt som svårt. Vår initiala uppfattning var att vi hade mycket goda kontakter in i civilsamhällets organisationer och att dessa och deras medlemmar skulle vara relativt enkla att få med som deltagare i projektets aktiviteter. Här missbedömde vi situationen.

Civilsamhället, eller om vi i stället definierar det som lokalsamhället och deras organisationer saknar i de flesta fall anställda. Det är svårt för medlemmar i föreningar att delta på grund av tidsbrist.

Att mobilisera dessa för ett projekt kring ”civilsamhällets bidrag till arbetsmarknadspolitiken” ställer mycket höga krav på att ”arbetsmarknadspolitiken” bryts ner till lokal nivå och lokal nytta.

Vi lärde oss under arbetet hur viktigt språket är och inte minst att komma från det byråkratiska språk som det lätt blir i ett projekt då man till en början använder samma språk som används i den projektansökan man utgår ifrån. Vi arbetade med att göra visionen i projektet så enkel och begriplig som möjligt för att människor bättre skulle förstå projektidén och inse att föreningen kan ha en vinning i att delta och vara medskapande i projektet. Till exempel skriva ”Hur och vad kan vi göra tillsammans för att skapa fler jobb och bättre service på er ort” för att få fram budskapet. Sammantaget tog mobiliseringen väsentligt mycket längre tid än vi trodde.

En annan erfarenhet är att om det inte finns redan upparbetade kontakter med föreningslivet är det en fördel om mobiliseringen görs genom personliga möten med nyckelpersoner och genom deltagande vid respektive organisations möten.

Initialt är det smart att satsa på de organisationer där det redan finns ett samarbete. Då finns förhoppningsvis en bas med deltagare som kan bidra med spridning och marknadsföring av projektet.

Vi ser dessa erfarenheter och lärdomar som värdefulla och inte som något misslyckande. Särskilt inte då det finns ett ökat intresse i våra egna organisationer och även i andra organisationer i civilsamhället att vilja delta i att utveckla metoder för att stärka civilsamhället som aktörer inom arbetsmarknadspolitiken.

2. Uppstartsmöten, inventering av utvecklingsbehov

Uppstarts- och affärsutvecklingsseminarier för civilsamhällets lokala grupper planerades och genomfördes. Utfallet från intervjuerna med kommunala representanter presenterades. Lokalsamhällets utvecklingsbehov i de olika bygderna inventerades och inspirationsföreläsningar erbjöds som behandlade temaområden som såväl kommunerna som lokalsamhällena pekat ut som viktiga.

Affärsutveckling erbjöds både fysiskt och digitalt kring de idéer som kom fram. Det visade sig vara de föreningar som redan hade ett pågående arbete för att utveckla bygden som var intresserade av att delta där kontakter redan var etablerade med Coompanion eller Hela Sverige ska leva.

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR

Affärsutveckling

Efter cirka sju månader i projektet hade vi fått i gång 2–3 lokala utvecklingsgrupper med intresserade personer i respektive lokalsamhälle. Det var organisationer som redan såg sig som drivande i den lokala utvecklingen och ofta redan hade gjort lokala utvecklingsplaner. Men de behövde personlig kontakt och motivation för att delta och förstå värdet av att engagera sig.

Vi bjöd in till ett gemensamt uppstartswebbinarie för flera orter. Vid första webbinariet deltog 15–20 personer från respektive kommun. De efterföljande webbinarierna skedde kommunvis.

Erfarenheter från dessa möten är att det är viktigt att ge mycket tid för samtal, idégenerering och diskussioner. Det upplevdes fruktbart för deltagarna att ta del av andra gruppers erfarenheter och mål. Även stor nytta av att använda en van ”moderator” var tydligt vid möten för att behålla fokus och driv.

3. Inspirationswebbinarier

Syftet med de fem webbinarierna som genomfördes var att delge civilsamhällets organisationer information och kunskap för inspiration och affärsutveckling för föreningar, företag och egenanställda i respektive område. Webbinarierna skulle också användas som ”idébank” för civilsamhällets organisationer kring önskade utvecklingsinsatser i respektive kommun.  Utveckling som skulle kunna drivas av lokalsamhällets utvecklingsgrupper med stöd av kommun, näringsliv och volontärer.

Situationen som uppstått med Rysslands krig i Ukraina har synliggjort att Sverige är mycket sårbara och alltför beroende av importerade livsmedel. Det, och andra behov som framkom vid kontakter med lokalsamhället och kommunerna, gjorde att vi tyckte det var viktigt att ta upp frågan om lokalt producerade livsmedel och betydelsen av gröna näringar. Webbinarierna presenterade inspirerande exempel på hållbara företag inom gröna och blå̊ näringar, besöksnäringar samt annat företagande som skapar arbete på̊ landsbygden. Det har handlat om intensiv grönsaksodling, aquaponi och småskalig turism.

Ett problem och en utmaning för landsbygden är bristen på bostäder på landsbygden. Därför arrangerade vi ett webbinarium i samarbete med Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Skärgårdarnas Riksförbund för att visa på hur viktig frågan är för landsbygdens och skärgårdarnas utveckling.

I alla webbinarier var det ett arbetsmarknadsperspektiv genom de exempel som presenterades, till exempel information om vuxenutbildning, yrkes- och gymnasieutbildningar och matchning av arbetslösa och nyanlända till olika branscher.

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR

Webbinarier

Webbinarierna var välbesökta och var bland de mest lyckade aktiviteterna i testbädden.

En idédiskussion påbörjades om egenanställningsföretagande på landsbygden där den egenanställde i en bygd kan hitta sina uppdrag i olika branscher. I exempelvis, trädgårds- och grönsaksodling, lantbruk, skogsbruk och även i andra branscher.

Fokus på webbinarierna låg på gröna och blå näringar men i fortsättningen det är även viktigt att lyfta fram andra näringar som är av stor vikt i ett arbetsmarknadsperspektiv. Det gäller då bland annat de näringar inom den gröna nyindustrialiseringen som sker i norra Sverige men också på de småföretag på landsbygden där generationsskiftet gör att etablerade företag i olika branscher inte kan genomföra ett ägarbyte. Etablering av företag och att människor flyttar in innebär också ett ökat behov av exempelvis skolor, äldre- och barnomsorg samt kommersiell service vilket ger än mer behov av arbetskraft.

Vi märker nu att behovet för samarbeten och samverkan mellan privat, idéburen och offentlig sektor i frågor om kompetensförsörjning och entreprenörskap hela tiden ökar. För utmaningarna är stora då behovet av kompetensförsörjning i många branscher är mycket stort.

4. Entreprenörsutbildning och Egenanställning

Testbädden planerade för och genomförde två omgångar av en entreprenörsutbildning med fokus på ett förenklat företagande via egenanställning i Convoys koncept. Tanken var att de diskussioner som förts tidigare i testbädden i affärsutvecklingsaktiviteterna och i olika samverkansforum skulle kunna leda till affärsidéer som individer kunde testa, och för att få en bra start på detta erbjöds utbildningen kring förenklat företagande.

Utbildningens upplägg baserade sig på att deltagarna fick fokusera på en vald affärsidé, utifrån sina egna kunskaper och kompetens. Denna idé följde sedan med genom alla kurstillfällen som en röd tråd, tillsammans med ett fokus på kundvärde och tilltänkta kundgrupper:

• Hur kan du tänka kring kommunikation, prissättning och lagar för just din idé?
• Vad är viktigt och värdefullt för dina tilltänkta kunder?

Att entreprenörskapsutbildningen genomfördes i dialogform var en viktig faktor för att verkligen bli praktisk och konkret kring att våga testa sin affärsidé på riktigt.

I det förenklade företagandet behöver individen inte starta ett eget juridiskt företag, utan kan använda sig av Convoy som plattform för att testa och driva sin verksamhet. På detta sätt skulle testbädden kunna bidra till att fånga upp ”företagarförmågor” och kunna erbjuda en snabb start på deras företagande. (Se bilaga?)

Entreprenörsutbildning och Egenanställning

Erfarenheter och lärdomar

De deltagare som medverkade i kursen upplevde den som både inspirerande och givande. En annan mycket positiv erfarenhet från testbädden är den samverkan mellan Coompanion och Convoy som ledde fram till det skapade kurspaketet och genomförandet. Organisationerna kunde snabbt och enkelt hitta nyttor för båda organisationerna med samverkan och samskapandet.

Det visade sig dock inte vara helt enkelt att rekrytera till utbildningarna. Vi kan se ett flertal orsaker till detta. En orsak kan ha varit att det, krävs ett långsiktigt arbete för att etablera sig och därmed bli uppfattad som en relevant aktör i ett område. Detta kan vara svårt att göra i ett kort projekt, men kan påverkas med god förankring hos de medverkande lokala organisationerna så att de blir ”bärare” av aktiviteterna.

Vi kan se att de metoder med flygblad, internetannonsering och de försök att sprida information om utbildningarna via de av civilsamhällets organisationer som vi samverkade med i testbädden inte fungerade tillräckligt bra men också att det hade kunnat bli bättre med tidigare förankring och kanske med ett delvis annat uppdrag till lokalsamhällets organisationer. Om vi i stället för att enbart be dem sprida informationen om kurserna också hade bett organisationerna att leta personer, alltså tänkbara ambassadörer, de kände till som hade rätt ingångar till de målgrupper vi ville nå kanske vi hade kunnat nå ut bättre.

 En annan reflektion och ett problem för många organisationer som erbjuder ”paket” med flera träffar är om individer idag upplever det som enklare och tillräcklig som engagemang att välja att delta vid en enstaka aktivitet på några timmar jämfört med att engagera sig vid 8–10 tillfällen i en kurs.

5. Uppdragsbanken, ett verktyg för att kommunicera uppdrag och förmedla behov

Syftet med Uppdragsbanken, en digital plattform, var att kunna bidra med att lyfta fram föreningslivets behov av volontärer, företagares behov av extra arbetskraft och uppdrag som enskilda personer ville ha hjälp med. Uppdragsbanken skulle också vara en plattform för den enskilde eller föreningen att erbjuda sina tjänster till lokala företagare och privatpersoner på. En lokal mycket småskalig ”arbetsförmedling” som kan bidra till lokal utveckling och stärka den lokala servicen.

Vi har undersökt intresset för en digital mötesplattform och hur den skulle kunna fungera. Det visade sig finnas ett mycket stort intresse. Både kommunala tjänstepersoner, lokala företagare och lokala utvecklingsgrupper ville testa detta och såg ett stort användningsområde för denna typ av plattform.

• Föreningslivet såg det som en kommunikationsmöjlighet för sina aktiviteter där de kunde annonsera när de behövde extra hjälp.
• Företagare såg det som ett värdefullt verktyg vid belastningstoppar när de smidigt och snabbt behövde få in folk.
• Kommunala tjänstepersoner såg det som en möjlighet att få kontakt med lokalsamhället inte minst när det gällde att slussa ut ungdomar till praktik och sommarjobb.

Vi har prövat och utvärderat en plattform som vi kallar Uppdragsbanken. Här har det handlat om att utveckla funktion och användarvänlighet. Vi har samverkat med lokala föreningar och företagare för att analysera krav på funktionalitet. Det har gett oss underlag till förbättringar och en grunddummy finns nu för att utvecklas vidare.

För att en plattform som Uppdragsbanken ska bli funktionell behöver den bli erkänd och välkänd lokalt så att trafik till plattformen blir en självklarhet. Detta, samt frågor om vem som kan äga en sådan plattform, affärsmodell och former för drift kan med fördel hanteras i ett framtida projekt.

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR

Uppdragsbanken

Vi såg tidigt att en digital plattform för lokala arbetsuppgifter hade en intressant utvecklingspotential och vi hade ambitionen att ha kommit längre med arbetet innan halvtid i testbädden. Men det tog betydligt längre tid än vi räknat med att arbeta fram vad som är relevant att skriva på en sådan plattform och funktionaliteten.

”Arbetsflöden” och funktionalitet behöver dessutom analyseras av många och utvärderas i en kontinuerlig process och detta gick långt utöver projektets målsättning och tidsram.

Vi anser dock att plattformen Uppdragsbanken är värd att vidareutveckla, och kan se stora nyttor för lokalsamhället om en fungerande sajt kan etableras.

6. Processbeskrivningar och avtal

Det har inte varit aktuellt att skriva några konkreta avtal mellan föreningslivet och kommunen när det gäller att arbeta med arbetsmarknadsfrågor men däremot finns det erfarenheter av att det skulle kunna vara möjligt. Det finns som en möjlighet att skriva ett IOP, Idéburet offentligt partnerskap, med en lokal utvecklingsgrupp där man skriver in lokala och sociala utvecklingsmål, vilka i samverkan arbetas fram och stäms av.

Det finns också en möjlighet att ge ett utvecklingsbidrag till lokala grupper för att ta ett ansvar för vissa frågor lokalt där detta skulle kunna vara en del.  I dagsläget ger ju många kommuner ett driftsbidrag till lokala utvecklingsgrupper med ett utvecklingsuppdrag. Vi har skissat på en process för kommunerna att stegvis bygga upp ett samarbete med Convoy och lokala utvecklingsgrupper.

När det gäller den enskildes väg ser det lite olika ut beroende på vilken bidragsmodell den enskilde har. Men om en individ är arbetslös eller sysslolös och har försörjningsstöd och har en idé om hur hen skulle kunna försörja sig skulle denne kunna kontakta Convoy för att testa idén.  De diskuterar tillsammans förutsättningarna och tar kontakt med berörd handläggare på socialförvaltningen gör en överenskommelse om en träningsperiod där individen via Convoy får pröva sin affärsidé under minst sex månader. En viktig parameter är att det är en överenskommelse som måste innebära att individen har rätt att återgå eller behålla sitt försörjningsstöd efter testperioden. Detta för att skapa motivation och trygghet för den enskilde.

Det är avgörande att den enskilde har möjligheten att pröva utan att riskera förlora den enda trygghet som kanske finns. Att få pröva sina egna idéer efter att länge ha blivit avvisad på arbetsmarknaden är värdefullt i sig och kan bidra till att stärka individen. Kanske är det något som kan vara en hobby men inte något att leva på, men att få komma vidare på det här sättet har fyllt en viktig funktion i sig och personen har fått träffa andra människor, fått ett socialt värde genom att kunna erbjuda tjänster till någon och fått ett nätverk. Vilket i förlängningen kanske kan ge ett arbete.

Om individen kontaktar en lokal utvecklingsgrupp får denne en större förankring och ett nätverk där många kontakter redan är upparbetade och kommunen har redan lagt ut ett uppdrag eller har ett samarbetsavtal med lokal förening för att fånga upp dessa individer och ge dem stöd.

Vi har genom webbinarier med arbetsförmedlingen och läsning av angränsande projekt undersökt vilka villkor som gäller för den enskilde beroende på vilken ersättning de har eller vilket program de är inskrivna i hos arbetsförmedlingen.

ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR

Processbeskrivningar

Genom att läsa och ta del av tidigare projekt som berör kopplingen mellan entreprenörskap och arbetsförmedlingen ser vi att det finns en brist när det gäller att ta tillvara personers förmåga till företagande. Många projekt beskriver de svårigheter som individen kan hamna i om denne försöker sig på att skapa sig ett levebröd genom företagande. Att arbeta med ett förenklat företagande och föreningslivet lokalt kan vara en väg att lösa denna brist.

Det skulle kunna vara ett program hos arbetsförmedlingen som erbjuder arbetsträning och aktivitet och företagsträning i samverkan med föreningslivet.

FÖRSLAG TILL SAKER ATT ARBETA VIDARE MED EFTER EMPOWERMENT +

• Utveckla ett projekt med denna förstudie som ram i samverkan med intresserad kommun, Coompanion, Convoy, Hela Sverige ska leva och lokala utvecklingsgrupper. Där kan:

– Hela Sverige ska leva ta ansvar för ett nationellt eller regionala kompetensutvecklingsprojekt genom spridning och upplägg av webbinarier.

– Coompanion erbjuda processledning och affärsutveckling till organisationer.

– Convoy ge personlig guidning och affärsutveckling till den enskilde.

• Uppdragsbanken skulle kunna utvecklas till ett funktionellt verktyg för lokal utveckling i samverkan med kommunens övergripande utvecklingsplaner.
• Utveckla lokala utvecklingsgruppers förmåga att ansvara för kartläggning, kvalitetssäkring och handledning när det gäller individer som söker arbete. Det vill säga vara en sorts ”Kromaktör”. Där ingår att erbjuda entreprenörskapsträning med stöd av Coompanion och Convoy. I detta sammanhang skulle lokala arbetsteam kunna etableras av lokala utvecklingsgrupper som erbjuder tjänster till föreningar, små företag, offentlig sektor och privatpersoner i ett mycket lokalt område. Detta skulle kunna vara ett effektivt arbete för att nyttja lokala resurser. Projektet behöver också undersöka om det är möjligt att få finansiering av handledare genom detta upplägg och hur det skulle kunna utformas med kvalitetssäkring av både handledning och yrkesbedömning av deltagande individer.
• Utveckla möjligheten att koppla affärsutveckling och verksamhetsutveckling till offentlig sektors utvecklingsplaner. Här gäller det att se till så att avtal utformas och följs upp på ett rättssäkert sätt liksom hur processerna ser ut för att koppla till mobilisering, kompetensutveckling, affärsutveckling till lokalt föreningsliv samt att initiera informationssatsningar om egenanställningkonceptet. Kommunens näringslivsenhet har i detta upplägg en avgörande roll som dörröppnare, inbjudare och möjliggörare. Det skulle kunna göras i pilotområden. Ett innovationsarbete för landsbygdens infrastruktursuppbygnad med stöd av civilsamhället.
• Entreprenörskap genom egenanställning och Convoys personliga affärsutvecklingsinsatser kan bidra till ett nytt program inom arbetsförmedlingen som riktar sig till personer med förmågor att ta uppdrag och göra insatser men saknar administrativ förmåga och nätverk. Här gäller det att bena upp regelverket runt den enskilde och vilka roller kommunen, arbetsförmedlingen och civilsamhället kan ta i ett sådant sammanhang.
• Nationellt projekt eller regionala sådana kan startats med lokala noder där Hela Sverige ska leva mobiliserar lokala grupper och erbjuder kompetensutveckling, samt information om både egenanställningskonceptet och om Uppdragsbanken. Där erbjuder Convoy tjänster inom egenanställningskonceptet, test av affärsverksamhet och i förekommande fall är ansvarig för dialogen med socialförvaltningen om personen i fråga har ersättning genom försörjningsstöd. Coompanion kan ha en roll som projektägare, processledare, och arbeta med affärs- och verksamhetsutveckling. Och så gäller det att samordna och konceptualisera kommunernas processer och hur överenskommelser mellan kommun och civilsamhälle kan utvecklas.