Workshop i projektet Smart Ruralities (Bästerbotten) i Skellefteå

Den 21-22 september genomfördes inom ramen för Intereg Aurora-projektet Smart Ruralities en workshop i Sverige i Skellefteå. Projektägare är Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) och projektpartners Hela Sverige ska leva Västerbotten och Hela Sverige ska leva Norrbotten.

Besöket i Skellefteå med omnejd var två intensiva dagarmed Medlefors folkhögskola som bas. I workshoppen deltog cirka 40 deltagare från Österbotten, Norrbotten och Västerbotten (och en från Jämtland).  Totalt var det 22 talare, 12 presentationer och 7 studiebesök inom en mångfald av teman:

Dag 1

Lars Westerlund som är ordförande Hela Sverige ska leva Västerbotten och ledamot i riksstyrelsen samt Ann-Sofi Backgren, workshopledare, hälsade välkomna och presenterade förstudieprojektet och programmet.

Malå kommun: ”Vi ska jobba med vår självbild och visa landsbygdens möjligheter!”

Lennart Gustavsson (V) är kommunstyrelsens ordförande i Malå kommun i Västerbotten. Kommunen har cirka 3000 invånare varav 2000 i centralorten. I kommunen finns bland annat verkstadsindustri, sågverk och spetskompetens inom markradar. Några kilometer utanför kommungränsen investerar Boliden i Kristinebergsgruvan – hur kan Malå dra nytta av det?
Lennart konstaterar att om Norrlandsboomen ska vara hållbar så kan inte delar av regionen lämnas i sticket. Han varnar att det finns risk att stora delar av Norrland ser sig som utsatta för nykolonisation. Människor flyttar till Malå för naturen, nya livsval, närhet till människor, att känna sig sedda och accepterade.

Lennart säger: ”Vi behöver jobba med vår självbild, vara stoltare, berätta om fördelar, visa vår näringslivsutveckling. Vi ska vara de som visar landsbygdens möjligheter!”

https://www.mala.se/

Region Norrbotten: ”Utveckla lokalsamhället för att få behålla nya medarbetare.”

Kenneth Sjaunja är strateg och processledare i Region Norrbotten. Här I Norrbotten och Västerbotten investeras över tusen miljarder kronor(!) vilket ställer stora krav på samhället och infrastruktur.

Utmaningar:

• Att attrahera och behålla talanger. Det är svårt att locka personer från Sverige, medarbetare kommer från andra länder.
• En naturbaserad ekonomi kan vara en sårbar ekonomi, det är nödvändigt att diversifiera med andra delar.

Kenneth säger: ”Vi måste satsa på människor och samhällen, och hitta nya metoder att samverka mellan sektorer. I de glesbygder vi har finns enorma möjligheter. Hållbarhet är viktigt, miljömässig och socialt.”

https://utvecklanorrbotten.se/uppdraget/vara-bolag/

Skellefteå kommun: ”En nyckel är att politiker är överens.”

Roland ”Rolle” Eriksson vid näringslivskontoret i Skellefteå kommun jobbar mer än heltid med att ta emot besök, och berätta om hur kommunen arbetar strategiskt med utveckling sedan 2012.

Innan dess förlorade Skellefteå invånare under många år. Samhället fungerade, men det skedde ingen utveckling. 2012 tog politiker och tjänstemän initiativ till att besöka företag och serviceorter. ”Vad vill vi göra tillsammans i vår kommun?” Dialoger handlade om att förstärka platsvarumärket, och att utveckla service, barnomsorg och kultur så att människor vill stanna här.

2015 togs beslut om att bygga Sara kulturhus och Wood Hotel, stora satsningar som gav mycket publicitet. Så hörde kommunledningen talas om att batteritillverkaren Northvolt kontaktat andra kommuner angående en etablering, men inte Skellefteå. ”Varför inte oss: vi har marken, förnybar energi, malm och en av världens största återvinningsanläggningar. Det är dubbelt så mycket guld i mobiltelefoner per kilo som i malm, så det är lönsamt att utvinna.”

En nyckel till att Northvolt valde just Skellefteå var att politiker i majoritet och opposition var samspelta. Företaget har nu 2 400 egna anställda, och därtill lika många byggarbetare. Bostadsbristen är nu stor. Det byggs omkring 800 lägenheter per år men det behöver öka till 1500 per år. Intresset för Skellefteå har även spillt över på grannkommuner, med ökande fastighetsvärden och inflyttning som följd.

Invånarantalet i Skellefteå ökade under 2023 till runt 75 500 personer. Siktet har nu höjts till att Skellefteå ska ha 90 000 invånare 2030, vilket är en 20-procentig ökning. Ett synligt kvitto på att platsvarumärket har stärkts är att det nu syns många Skellefteåmössor i gatuvimlet.

En risk om det inte finns tillräckligt med bostäder och vardagstjänster är ”fly in – fly out”, att medarbetare veckopendlar i stället för att bosätta och folkbokföra sig i kommunen.

”En viktig fråga är hur får vi folk att vilja stanna? Det jobbar vi mycket med, genom Welcome House, i samarbete med studieförbund, kyrkor, kultur och fritid, och det behövs för att folk ska känna sig sedda och hamna i sammanhang.”

https://skelleftea.se/platsen/flytta-hit/flytta-hit/welcome-house

”Civilsamhället kan hjälpa människor att trivas”

Peter Larsson fick 2020 i uppdrag från svenska regeringens näringsdepartement att vara samordnare för utvecklingen som sker i norra Sverige.

Han skaffade kunskap om regionen genom resor och intensiva kontakter i Skellefteå-Kiruna- Gällivare-Boden-Luleå, och har medverkat till att sprida information och få människor att agera tillsammans.

”Det är viktigt med allianser mellan olika grupperingar. På möten kommer man tillsammans på saker som man inte har tänkt på förut.”

Peter konstaterar att det inte räcker med att få människor att komma till en plats, de måste också vilja stanna kvar – och där har samhällsinstitutioner och civilsamhälle en viktig roll, att människor trivs, att de känner att ”här har jag en framtid”.

Nu har Peter fokus på befolkningsförsörjning och bostäder, och har uppdrag att föreslå statliga insatser för att främja bostadsbyggande. Om bostadsbyggandet minskar blir företag beroende av personer som flyttar in och flyttar ut.

Peter väljer att prata om befolkningsförsörjning: ”Kompetensförsörjning låter så neutralt, avmaskat. Det handlar ju om människor som ska jobba i förskola och på restauranger. Alla behöver inte komma utifrån. Jag har inspirerats av Skellefteå, att utgå från varje människa som individ, vad har personen för bakgrundskunskaper, vad behöver vi lägga till?”

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte är bostadsbrist överallt. Som skärgårdsbo på en ö där skolan är ständigt nedläggningshotad har han själv fått inspiration från Pajala till en idé om att låta familjer provbo i de hus som finns och låta barnen provgå en termin i skärgårdsskola.

”Inspirationen från Pajala är att hjälpa människor att hitta sin hemby genom bostäder som redan finns. Det är ett exempel på hur Sverige kan hålla ihop.”

Samforma: ”Vi vill vara medskapare i ett missionsorienterat arbetssätt.”

Åse Classon och Niklas Lindmark är verksamhetsutvecklare vid Samforma (som tidigare  hette Social ekonomi i övre Norrland, SEÖN”).

Samforma driver en förstudie, ”Samvandling Norr” kring nya affärsmodeller, partnerskap och attraktiva, inkluderande livsmiljöer.

Åse Classon har hört samordnaren Peter Larsson tidigare och förde fram hans uttalande: ”nu gäller det att vi bygger samhällen med människor, inte för människor” i samtal med statliga gruvbolaget LKAB, som valde att prioritera kontakter med riskkapitalister. Detta skapar frustration hos Åse: ”Samforma är en förening som arbetar för 40 föreningar, skriver debattartiklar, svarar på remisser och ordnar konferenser. Våra medlemsföreningar vill påverka samhällsutvecklingen men bjuds inte med i de strategiska samtalen. Vi behöver få vara medskapare tidigare i processer.”

Niklas Lindmark presenterade den pågående förstudien ”Samvandling Norr”. En slutsats är att det nu råder ensidigt fokus på fysiska investeringar. Samformas ambition är att samla sektorer och styra mer kapital till sociala investeringar; att bygga samhällen också för oss som redan bor här.

Samforma vill arbeta med ett missionsorienterat arbetssätt som beskrivs av Vinnova, och utkastet till mission är ”attraktiva inkluderande samhällen”. Det finns också tankar om att bidra till delat ägande av exempel bostäder och livsmedel, samt att ta fram ett index för växande samhällen som gör det möjligt att mäta utveckling. Detta är ett långsiktigt jobb till 2035.

https://www.samforma.se/samvandlingnorr/

Hela Sverige ska leva Norrbotten: DUST – rättvis grön omställning Norrbotten

Lars Bergström, ordförande i Hela Sverige ska leva Norrbotten, och Leif Engström, vice ordförande och projektledare, berättar om ”DUST – rättvis grön omställning Norrbotten” som kretsar kring bygget av Bodens nya stålverk och den samhällsomvandling som blir följden. Här ska även de som står långt från makten, exempelvis personer inom omsorg, få komma till tals. Planen är att arrangera 2–4 konferenser i mars 2024 i Kalix, Boden och Piteå kommun, digitalt eller fysiskt, med sammantaget cirka 200 deltagare.

Mer om Hela Sverige ska leva Norrbotten: https://www.helasverige.se/norrbotten/

Mer om DUST: https://nordregio.org/research/democratising-just-sustainability-transitions-dust/

LTU: ”Våga ha ett kritiskt förhållningssätt till utveckling.”

Johanna Lindberg är doktorand vid LTU, Luleå tekniska universitet, och arbetade tidigare med Digiby, digital transformation. Nu är hon aktiv i SMALL (uttalas som knall) – Smart Livskraftig Landsbygd.

Johanna hör mycket om industrialisering som ”den gröna omställningen” men mindre om hur det   påverkar livet på land, biologisk mångfald och social hållbarhet inom de globala målen.

Johannas mammas morfar citeras i Sverker Sörlins bok: ”Omställningen av norra Sverige ses genom bankirernas ögon.” I en modern kontext handlar det om urban norm. Beslutfattare sitter i Stockholm och tänker att vi klarar ”luften” – klimatomställningen – genom att ta ut naturresurser i landsbygder. Vi som bor på landsbygd vill kunna bo fint, ta oss till jobbet, handla mat och spela fotboll. Det finns olika bilder och uppfattningar om landsbygder.

Digitalisering går genom hela samhället. Johanna konstaterar att digitalisering leder till social acceleration – vi gör mer per tidsenhet, vi upplever att samhället går fortare, med snabbare transporter, ökat produktionstempo, automatisering, teknisk utveckling – och social förändring. Policies är ofta inte anpassade för landsbygd, och det uppstår två system, ett snabbt och ett långsamt, vilket gör att det knakar.

Johanna blir kallad dysterkvist när hon lägger fram sin forskning, och framhåller att det är viktigt att våga ha även ett kritiskt förhållningssätt till utveckling.

https://digiby.se/

https://www.ltu.se/centres/cdt/Projekt/Pagaende-projekt/SMALL-SMArt-Livskraftig-Landsbygd-1.225338

LTU: ”Hinder och framgångsfaktorer för samverkan.”

Diana Chronéer är forskare vid LTU, och har fokus på hur samverkansmodeller ser ut i olika byar. Hon sammanfattade tidigare forskning om vad som främjar samverkan, exempelvis gemensamma syften, regler, metoder och lokaler, samt goda relationer och ömsesidigt förtroende. Bland hinder listade hon oklara mål, roller och ansvarsfördelning, skillnader i språk, synsätt och regler, kunskapsbrist samt oro för orättvis behandling.

Några lärdomar är att

• för att engagemang ska hållas vid liv så krävs plattformar där människor kan mötas.
• grunden för samverkan är förtroende. Hur bygger vi förtroende, hur diskuterar vi saker som vad får jag ut av det här, vad kostar det mig, vem får fördelar av detta?

LTU har fokus på digitala flöden:  Hur sprids information, hur kommunicerar vi, hur säkerställer vi säkerhet och integritet?

Samverkansmodeller och affärsmodeller hänger ihop: vem ska betala, hur ska kostnader fördelas?

Diana nämner även Digg, myndigheten för digital förvaltning.

https://www.ltu.se/staff/d/dianac-1.80990?l=en

Region Norrbotten: ”Bokbussar kan vara medborgarkontor och ingå i totalförsvaret.”

Marina Eklund är IT-pedagog vid region Norrbotten Kultur och samhälle, och utvecklar digitala tjänster och bokbussar. Bokbussar i Norrbotten besöker 500 platser och skulle kunna göra så mycket mer: leverera apoteksvaror (fick nej), vara medborgarkontor och ingå i totalförsvaret, vara värmestuga och erbjuda laddmöjligheter och sambandscentral i händelse av kris. Under coronaperioden fick all bokbusspersonal vidareutbildning. Bibliotekspersonal behöver förmedla kunskap om appar, teknisk kompetens och kritiskt förhållningssätt. Bokbussarna har köpt in ipads så att besökarna kan använda bankappar, läsa tidningar, ladda hem artiklar.

I Västerbotten finns två bokbussar, varav en samisk, Jullemaja. När svenska staten slutade ge bidrag till bokbussar sjönk antalet från 300 till cirka 70. En bokbuss är en investering på cirka 5 miljoner kronor.

https://utvecklanorrbotten.se/vara-insatser/kultur/kulturomraden/bibliotek-litteratur/regionbibliotek-norrbotten/kontakt-regionbibliotek-norrbotten/

WORKSHOP

Ann-Sofi Backlund ger instruktioner inför workshoppen. Riktlinjer är tillsammans, jämställdhet och rättvis grön omställning.

Metoden är en variant av World Café eller Learning Café, där anteckningar förs på ett gemensamt pappersark. I stället för att deltagarna flyttade mellan borden fick papperen flytta runt, tills alla grupper hade arbetat med alla åtta teman som identifierats i den föregående workshoppen.

Efter workshoppen stuvade deltagarna in sig i välfyllda bilar för en rundresa kring Skellefteå. Restiden gav tillfällen till kreativa samtal med nya kontakter. Inför första studiebesöket fanns även möjligheten att köra fel och få en skymt av Björkdalsgruvan i Västerbotten som är en av norra Europas största gruvor för utvinning av guld. Det är ett stort gråsvart dagbrott.

Svedjan Ost tillverkar fem sorters ost och driver gårdscafé

Svedjan Ost drivs av Pär och Johanna Hellström, som har byggt om den gamla ladugården till ett modernt mejeri. Idén och hjälp att komma i gång fick de via Eldrimner, det nationella centret för mathantverk. Gården har 35 kor, SRB-korsningar, och levererar även mjölk till Norrmejerier när det finns överskott. Möjligheten att få leverera till Norrmejerier var en förutsättning under uppbyggnadsskedet, eftersom det inte går att växla till full ostproduktion och bygga en kundkrets över en natt. Ost kräver hantverkskunnande och nu efter 12 år börjar Pär känna sig riktigt nöjd.

Svedjan tillverkar fem ostar: två hårdostar, en mackost, en blåmögelost och en grillost. I stora ostlagret ska temperaturen idealt vara 10,54 grader. Ostarna lagras på hyllplan av gran, som är bakteriehämmande. De stora ostarna väger 12 kilo. Pär har utvecklat en teknik att rulla ostarna på hyllan, för att slippa lyfta dem, vid vändning som görs varje vecka. Ostar lagras i 2 och 3 år.

Under sommaren drivs ett gårdscafé och fokus ligger då på att producera grillost. Resten av året produceras de andra sorterna.

Sonen Alfred som driver bageri i Stockholm köper varje tisdag en halvpall med 200 liter mjölk till kaffet, samt smör och ost. Produkter säljs även via exempelvis Ica i Skellefteå och Gårdshem i Umeå, som utsågs till Sveriges bästa osthus på Ostmässan 2022.

http://www.svedjanost.se/

Spelutveckling och funktionsdryck lockar unga till Jörn

Örjan Berglund är en multientreprenör och affärsängel med hjärtat i Jörn. Här har tomma hus blivit grunden för en ny utvecklingsvåg, där Örjan och andra entreprenörer är initiativtagare och medskapare. Örjan är aktiv i 29 företag som sysslar med allt från bärplockning till e-handel. Hans strategi är samarbete och diversifiering, eller som han själv uttrycker det, att ”transplantera vilt främmande verksamhet till Jörn”.

Latitude 65, som startade här i Jörn 2021 och säljer funktionsdryck och vitaminvatten, är Sveriges snabbast växande dryckesföretag. Bolaget omsatte 25 miljoner kronor under 2022.

I före detta Folkets Hus, som numera ägs av Jörns Datacentrum AB, det vill säga av Örjan, finns spelutvecklarbyn ”Mind Detonator – Game Village Jörn”.

Magnus Johansson, Johan Linder och Lars Lindblom guidade i lokalerna och berättade om verksamheten. Sju utvecklarteam finns i huset, och det finns plats för fler. Ambitionen är att hitta de största talangerna med de bästa idéerna och starkaste drivkrafterna.

Bakom Mind Detonator står erfarna företagare som erbjuder lokaler, coachning och startkapital i utbyte mot en andel i företaget, för att hjälpa nya kreatörer att överbrygga den svåra starten, och så småningom få del av vinster.

En uttalad idé är också att visa unga i Jörn att det finns en framtid här.

Blogginlägg om besöket i Jörn: https://maaseutuverkosto.fi/sv/blogg/landsbygden-som-start-up-miljo-for-spelindustrin/

Länk till reportage om ett spelbolag hos Mind Detonator: https://minddetonator.com/2022/10/03/detonator-highlight-gumlin-games/

Trailer om ett spel som Ballistic Pork jobbar med: https://www.youtube.com/watch?v=4irLUtLxF6w

DAG 2

Öka ungas inflytande i Dorotea – efter projektet Youth Up North

Amanda Hansson är fast anställd som ungdomskonsulent i Dorotea, efter att med stor framgång ha drivit projektet Youth Up North i kommunen. Syftet med projektet var att öka ungas delaktighet och inflytande i landsbygder. Initiativtagare och projektägare var Youth 2030 Movement, en ideell förening som grundades av Stenbecks stiftelse med stöd från familjen Kamprad. I projektet deltog även kommunerna Boden och Arjeplog.

Amanda arbetar både strategiskt och operativt, och har en styrgrupp bestående av chefer och kommunalråd. Hon använder metoder och aktiviteter som införts under projekttiden för att ta ungas idéer till handling.

• Hackathon innebär att samla beslutsfattare och unga för att hitta lösningar på problem som unga identifierat i en idéverkstad. Genomförda resultat av hackathon är bland annat:
• Mötesplats för unga, Ungdomsgården i Medborgarhuset
• Fler aktiviteter på fritiden
• Mötesplats för motorburen ungdom, mötesplatsen i Korssele
• Ungdomsrådet

Dorotea kommun deltog i LUPP-enkäten 2022, och planerar att genomföra den vart tredje år. LUPP står för ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”. Det är ett verktyg för att ta reda på hur ungas livssituation ser ut lokalt, och genomförs i regi av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Midnight Light Unga Arrangörer skapar kultur i Vilhelmina

Emma Hellgren är projektledare i Midnight Light Unga Arrangörer i Vilhelmina kommun. Projektet har målgruppen 13–25 år, pågår till våren 2024, och är finansierat av Arvsfonden. Projektägare är Vilhelmina Folkets hus, och samarbetspart är studieförbundet Bilda i Västerbotten.

Sedan 2016 finns ingen musik- eller kulturskola i Vilhelmina kommun. 2017 startade Ida Heidenberg som då var Folkets hus-chef en festival, Midnight Light Festival. Hon sökte ett projekt för att skapa en lokal arrangörsförening. Första året var det fem unga som utbildade sig till arrangörer under ett år. I dag är de fler som är aktiva. Festivalen brukar hållas vecka 27, i början av juli. Under 2022 och 2023 har festivalen haft en extra dag som bara är för unga, med workshoppar i exempelvis graffiti grafitti, hiphop och skejt, utställningar och uppträdanden.

Inom projektet genomförs många olika arrangemang, studieresor och utbildningar inom exempelvis gruppdynamik, konflikthantering, ekonomi, projektledning, artistrelationer, scenteknik, säkerhet, värdegrund och policy.

Som följd av projektet bildades hösten 2023 en ideell förening med samma namn.

https://midnightlightungaarrangorer.se/

Under 2023–2025 samarbetar Vilhelmina Folkets Hus med Kulturföreningen Mullberget i Skellefteå och kulturföreningen Humlan i Umeå, i projektet AC Live. https://www.aclive.se/projektet

Kulturföreningen Mullberget och Trästockfestivalen i Skellefteå

Jonathan Norén är en av två anställda i Kulturföreningen Mullberget i Skellefteå. Föreningen arbetar främst med musik och unga i åldrarna 15–25 år, och tillhandahåller 17 replokaler, inspelningsrum och en konsertlokal som rymmer 150 personer, samt arrangerar Trästockfestivalen sedan 1991. I samma hus finns även kulturskolan och en dansförening.

Trästockfestivalen är Sveriges största gratisfestival, och arrangeras utomhus i Nordanå med hjälp av många volontärer. Vissa år har det varit tre dagar med festivalcamping. 2023 var det två dagar, och fyra scener. Det tar fyra dagar att bygga och ett par dagar att riva.

Föreningen får unga att bidra med ideellt arbete genom att ställa krav: ”ska ni stå på scen så får ni hjälpa till”, att byta arbete mot studiotid, och att locka in nyckelpersoner som är duktiga på att få andra att engagera sig. Vissa lägger för mycket tid och behöver bromsas, ”du måste hem och sova nu, ät något!”
Wannadies, This Perfect Day, Drowners, Sahara Hotnights och Moon Safari är exempel på band som har startat eller repat här. En del som har varit aktiva i föreningen får jobb inom musikbranschen som producenter och turnéledare, eller blir företagsledare. Initiativtagaren till Trästockfestivalen Joakim Wallström blev så småningom kommunalråd. Det är inte en skola i traditionell mening men en plattform, en språngbräda att ta sig vidare.

De senaste två åren har föreningen fått in cirka 20 nya band. Kjells Bänk är ett punkband bestående av 16-åringar som har spelningar i Stockholm. Blodet som har hållit på sedan 2014 har skivkontrakt med ett engelskt bolag. Jonathan själv spelar i Hök, och märker att intresset för rockmusik är på väg tillbaka, och det finns ett fortsatt stort intresse för att skapa musik i dator och att rappa.

Arbetet med festivalen har lett till att utrustning har ackumulerats i föreningen under åren, och detta är nu en stor resurs. Föreningen håller professionella utbildningar i ljud, ljus och arrangörskap, och vill gärna även nå unga som inte vill spela i band, men är kreativa och konstnärliga på andra sätt. ”Att få människor att göra saker tillsammans är inspirerande, det ger mycket tillbaka.”

https://www.mullberget.se/

Västerbottensostens historia ger upplevelser i Burträsk

Burträsk Experience Center, som tidigare kallades Ostens hus, ligger vägg i vägg med Norrmejerier i Burträsk. Här erbjuds guidade turer i museet om Västerbottensost. Kaféet som serverar mat och glass, säljer Västerbottensost och erbjuder catering, drivs av Erika Jonsson med personal.

Mårten Varg berättar om ostens skapare, Ulrika Eleonora Lindström, född 1835, som ärvde pengar av sina adoptivföräldrar och satsade på en fin utbildning till mejerska, där hon lärde sig att tillverka Västgötaosten västergötaosten. 1872 skapade hon Burträskosten vid Gammelbyns mejeri, och delade med sig av receptet till andra mejerier i Västerbotten. Hon dog i lunginflammation 1892.

Henrik Bexelius, som varit riksdagsledamot och därigenom hade många kontakter, marknadsförde osten och skapade ett återförsäljarnät. Hans son, Johan Bexelius, fullföljde det kvalitetsarbete som fadern initierat och registrerade varumärket Äkta Wästerbottens fetost så kallad sk Burträskost. Namnändringen skedde 1935.

I dag tillverkas Västerbottensost endast i Burträsk. Mejeriet har ett 40-tal anställda, och ett 60-tal gårdar levererar mjölk till produktionen, som ger 504 ostar varje vardag, sammanlagt 3 250 ton per år. Ostarna blir kvar vid mejeriet i tre veckor och vänds med robot varje dygn. Därefter flyttas de till lagret i Ånäset, där hela hyllor vänds var tredje vecka. Efter 6–7 månader skickas de till lagret i Umeå. Efter 14 månader tas ett prov som måste nå minst 6 på en 9-gradig skala; då får osten sitt märke och säljs hel till restauranger eller i bit via affärer. 89 procent säljs i Sverige, 10 procent går på export, och 1 procent kasseras. Tack vare Västerbottensosten är Norrmejerier kunglig hovleverantör, och den har serverats på Nobelmiddag.

https://www.burtraskexperience.se/sv/294424/Burtrask-Experience-Center/

Organiserat ideellt arbete utvecklar Bygdsiljum

Bygdsiljum Utveckling, BUAB, är ett bygdebolag som ägs av företag, privatpersoner och föreningar. Lars Martinson är ordförande och Leif Lindgren är anställd. Bygden ligger mellan Umeå (7 mil) och Skellefteå (6 mil) och har cirka 380 invånare och drygt 400 arbetstillfällen. Det finns cirka 25 barn i förskoleklass och 35 barn i skolan.
Bygdsiljum är känt för Westmans café som grundades på 1920-talet, och skidbacken som anlades 1943. 2002 köptes 42 lägenheter från kommunala bostadsbolaget SKEBO, och 2003 byggdes bredband som ger intäkter. Sommartid har bygdebolaget 2–3 personer anställda, vintertid endast Leif. Personen som är fastighetsskötare på sommaren arbetar i skidbacken på vintern.

Det har varit viktigt under alla år att byborna bidrar med ideellt arbete, eftersom samarbete är motorn i byn. På senare år har det skett inflyttning och det finns en önskan att inkludera de nyinflyttade i andan att bidra ideellt.

60 personer deltog i arbetet med att uppdatera det gamla visionsdokumentet till 2032. I visionen ingår nyckelorden ”tillsammans” och ”framåtanda”. Förra gången, för 10 år sedan, bildades endast en visionsgrupp, och mot slutet var det några få personer som förväntades göra allt. För att sprida ansvar och arbete finns det nu sju arbetsgrupper: företagande, fritid & kultur, turism (skidbacken, fiskevårdsområdet, Lobergsgrottan och en stig genom skogen), aktiviteter & event (exempelvis midsommarfirande), infrastruktur (jobbar med bredband), bostäder samt skola & omsorg.

Varje arbetsgrupp utformar sina egna mål, och har en gruppledare som sitter i visionsgruppen. Leif är koordinator och deltar i arbetsgruppernas möten. Leifs roll innefattar också att ha kontakt med kommunen, regionen och företagen, söka bidrag och finansiering via alla möjliga källor, och driva insamlingar.

https://www.bygdsiljum.se/

Kvarnhotell och Grunkor och Mojänger i Överklinten

Inge Lindström guidar i Överklinten, en by i Robertsfors kommun. Inge är själv inflyttad i byn, och säger med glimten i ögat att ”Överklinten har tappat skolan och butiken men inte andan”. Mitt i byn finns en stor busskur som byborna själva har byggt för att alla barn ska rymmas.

Den gamla kvarnen renoverades med ideella krafter och där finns nu ett hotell som drivs i privat regi. Byn har också ett Folkets hus, som flyttats hit från en avfolkad by. Där finns gym, samlingslokal och en bastuklubb, samt lägenheter för uthyrning på övervåningen. En mopedklubb som håller till i källaren brukar samla cirka 100 deltagare i loppet Höstkåsan (en lokal variant av motorcykeltävlingen Novemberkåsan).
Grunkor och Mojänger är en årligen återkommande teknikhistorisk utställning, första lördagen i juni. Besökarna har med sig utställningsföremålen. Det är fritt att ställa ut, och inget inträde.

Evenemanget samlar cirka 2000–3000 besökare och ger 75 000 kr netto till föreningen. Arrangör är Överklintens Byaråd. En annan återkommande aktivitet är konferensen Jämmerdalen. Det började 2018 som en paneldebatt kring landsbygdsfrågor och har utvecklats till en tvådagars hearing kring aktuella frågor. 2022 var temat energi. 2023 pausade man evenemanget men siktar på att genomföra det igen 2024.

Byn har en aktiv Facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/274221533746396/

Text: Karin Johansson, Norrlandsförbundet