Årets grupp Norrbotten 2025

Korpilombolo kulturförening, Pajala Kommun har utsetts till Årets grupp Norrbotten 2025!

Gruppen har sedan 2004 Utvecklat den kulturella delen bland de många minoritetsgrupper i Tornedalen. Genom att arbeta målmedvetet och filosofin: Inget är omöjligt i glest befolkade områden har man vunnit stor genomslagskraft natonellt och internationellt. Deras projekt Nattfestivalen har bl.a. lett till anställning av medarbetare i verksamheten. De olika projekten och representation i Korpilombolo föranledde ortens synlighet på De Geiffs karta.

Nu är orten en av cirka 80 bebodda byar i Pajala kommun som till ytan utgör ett territorium motsvarande Libanon i storlek. Det är i det här landskapet som Karin, Märta och Linnéa navigerar. Det är hit till utrymmesbygden de välkomnar människor från världens hörn i och med Nattfestivalen.

Vi hade en kurs i dokumentärt broderi en gång och jag broderade mitt CV i en tavla, berättar Linnéa och fortsätter, -På ena sidan broderade jag en kalv fast i ett järnspett, den kunde inte röra sig så långt och på andra sidan broderade jag in jordklotet som symbol för Nattfestivalen. I jordklotet skrev jag sedan in alla länder varifrån vi haft besökare genom alla år och räknade till 42 länder.

Vänorten ute i världen är, föga förvånande, Bolombolo i Colombia. I Bolombolo är också intresset stort angående H.M. Konungens medalj till systrarna. De är kända för många saker, men en sak är också säker och det är att de är otroligt generösa med sina kunskaper och lärdomar.

Systrarna har mycket kunskap om området där de bor och berättar om hur området inrymt samer, romer, gårdfarihandlande ryssar, valloner – inte alls som en gång lärdes ut, att det kom folk söderifrån och från Finland. Det fanns folk i området redan innan dessa anslöt.

De sprider gärna sin kunskap även om meänkieli. En av de läroböcker som finns om, och på, meänkieli har systrarna skrivit. Boken “Meänkieli” blev klar år 2008 och används idag bland annat på de olika meänkieli-kurserna som ges via Umeå universitet. Arbetet med boken gjordes för Pajala kommun. Linnéa minns, -Pajala kommun utlyste en tjänst som handlade om att skriva en bok på meänkieli och vi sökte den tjänsten tillsammans alla tre, vi fick en tredjedel var av tjänsten men jobbade nog heltid allihop tillslut.

Som en röd tråd i systrarnas verksamhet går bevarande av språk, kultur och natur. Återkommande är i samtalet naturens resurser, återbruk och kreativitet. När de minns föräldrarna Adolf och Julia berättar de om två personer som kunde mycket. Adolf sydde i skinn bland annat och skapade i trä. De kunde båda väldigt många olika saker, likt de som kallas för renässansmänniskor idag. Personer som kan mycket om mycket. Precis som Märta, Karin och Linnéa själva

Genom dessa personers engagemang finns möjligheter att utveckla en liten bygd med sådana eldsjälar.

Vill du läsa mer om Pajala kulturförening, gå in på www.minoritet.se